Alternate Text

Att sluta skada sig själv

Det går att sluta skada sig själv. Du kan börja med att fundera på i vilka situationer du brukar skada dig själv. Så småningom ska du försöka hitta andra sätt att hantera känslorna. Berätta för någon hur du mår. Ofta behövs det också professionell hjälp.

Det finns nästan alltid ett syfte med att skada sig själv. Hjälper det dig att hantera svåra känslor och tankar? Får det andra att förstå hur kämpigt du har det?

Det säger något om vad du behöver. Men du behöver få det på andra sätt. Att skada sig själv löser ofta ett problem för stunden. Men det innebär nästan alltid att problemen blir större på lång sikt. Att skada sig brukar hindra en från att hitta andra sätt att hantera känslor och lösa problem.

Här får du tips på vad du kan göra för att sluta skada dig själv.

Berätta för någon hur du mår

Det brukar kännas bra att prata om sina känslor. Det är skönt att inte vara ensam med det som är svårt. Skriv ett sms eller brev till personen om du tycker att det är svårt att säga det direkt.

Försök att ta hand om dig själv

Du ska ändra ett beteende och sluta med något du kanske är van att göra. Det kan vara svårt. Det är lättare att orka med om du är utvilad. Ta hand om dig själv genom att försöka få tillräckligt mycket sömn, äta regelbundet och röra på dig. Du kan till exempel promenera eller träna.

Gör sånt du tycker om

När du är mitt i något jobbigt, kan det kännas som att du inte kan klara av särskilt mycket. Tänk på saker du brukar tycka är roliga eller tidigare tyckte var roliga, eller saker som intresserar dig. Gör någon av de sakerna. Positiva aktiviteter kan påverka hur du mår och få dig att må bättre.

Hitta andra sätt att hantera jobbiga känslor

Det kan vara lättare att stå ut med svåra känslor om du fokuserar på något helt annat. Istället för att skada dig: ta en dusch, gå ut och spring, se en film, ring en kompis eller gör något annat som du tror kan funka för dig.

En del tycker om att gå ut i naturen. Andra mår bättre av att skriva vad de tänker och känner.

Har du starka känslor som du behöver få ut? Hitta ett nytt sätt som passar just dig. Några förslag: skrik högt, sjung, dansa till vild musik, gråt eller slå hårt på en kudde. Du kan skriva en egen lista som du tar fram när du behöver.

Gör dig av med sånt du brukar använda för att skada dig själv.

Undvik eller förändra vissa situationer

Tänk igenom vad som får dig att vilja skada dig själv. När brukar tankarna komma? Var brukar de komma? I vilka situationer? Försök att undvika eller förändra de situationerna!

Om du till exempel oftast skadar dig själv när du är ensam på kvällen, se till att umgås med andra på kvällen. Eller försök att ha saker att göra då. 

Om du oftast skadar dig själv till en viss sorts musik, försök att lyssna på annan musik ett tag.

Det kan också vara så att du behöver mer hjälp i de situationer som du har kommit på.

Sök hjälp

Det är viktigt att få hjälp om du skadar dig själv och inte kan sluta eller om du har skadat dig och tänker på att göra det igen. Sök hjälp oavsett hur det är för dig, så kan du få en bedömning av din situation och av vilken hjälp du behöver. Ibland behövs ett eller några samtal, ibland en längre kontakt.

Kontakta en ungdomsmottagning, vårdcentral eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Du kan kontakta elevhälsan om du går i skolan. Du kan kontakta studenthälsan om du studerar och problemen har med studierna eller högskolan att göra.

Du kan behöva samla kraft för att söka och ta emot hjälp. Det är inte ovanligt att vara tveksam till att sluta skada sig, eftersom det fyller en funktion. Be någon du känner om hjälp att söka den första kontakten, om det känns bättre än att göra det själv.

Stanna kvar i känslan

Öva på att identifiera olika känslor som du upplever. Känn efter hur det känns. Är du ledsen, arg, rädd eller något annat?

Din känsla säger något om vad du behöver. Om du är ledsen, behöver du troligen få sörja och få tröst. Är du rädd, behöver du kanske skydd eller hjälp att klara av något. Känslor förstärks ofta av våra tankar. Du kanske tänker att du inte borde känna som du gör eller att det är fel på något sätt. Såna dömande tankar är inte särskilt hjälpsamma. Var uppmärksam på dem. Öva på att stanna kvar en stund i känslan, i stället för att försöka komma bort från den på en gång.

Om du har ångest, kan det kännas som att den först blir starkare och starkare. Men efter ett tag ökar ångesten inte mer. Det brukar vara samma sak med lusten att skada sig.

Det här är något du behöver träna på. För varje gång du gör det orkar du hålla ut längre.

Fundera på vilka du ska umgås med

Har du kompisar som också skadar sig eller mår dåligt? Då kanske det skulle vara bra för er med en paus från varandra. Det betyder inte att ni slutar bry er om varandra. Men det kan hjälpa dig att må bättre.

Ni kan gå tillsammans och prata med någon om ni vill ha hjälp att bestämma hur ni ska göra. Den hjälpen kan ni få på en ungdomsmottagning. Gå till skolkuratorn om ni går i skolan.

Prata eller chatta anonymt

Det finns telefonnummer som du kan ringa för att få prata med någon när du mår dåligt. Du får vara anonym om du vill. Det finns också seriösa ställen på internet där du kan läsa, chatta eller mejla för att berätta och få stöd och hjälp.

Tänk på att du inte är ditt självskadebeteende

Försök att tänka så här: Ett självskadebeteende är inte något du är. Det är något du gör. Du är värd att sluta med det.

Vad händer när jag söker hjälp?

Under första träffen får du berätta varför du är där. Du kan också få prata om hur du mår, om relationer till personer omkring dig, hur du har det hemma, på fritiden, i skolan eller på jobbet.

Den du träffar kan fråga när du började skada dig och vad du själv tror att det beror på. Du får berätta så lite eller mycket du vill, men det brukar vara bra att vara så ärlig som möjligt. Det brukar vara bra att säga vad du tänker och känner, för att få så bra hjälp som möjligt. Det är okej att gråta och visa om du mår dåligt.

Du kan få olika typer av hjälp. Vilken hjälp du får beror på hur mycket och länge du har skadat dig själv, och vad det beror på att du skadar dig själv.

Att gå och prata med någon kan hjälpa dig att förstå mer om dig själv och vilka situationer som blir svåra för dig att hantera. Du kan få syn på varför du mår som du gör och varför du gör på ett visst sätt i vissa situationer. Du kan också få hjälp med att förstå vad som gör att du fortsätter att skada dig. Du kan få hjälp att hitta andra sätt att hantera jobbiga känslor i stunden.

Du kan få prata om andra saker än att du skadar dig, till exempel om du har varit med om svåra saker tidigare i livet. Du kan få behandling för andra problem samtidigt om det behövs.

Du har rätt att vara med och bestämma vilken behandling du ska få. Ställ frågor om det är något du inte förstår. Du kan också be att få informationen översatt eller nedskriven för att kunna läsa den i lugn och ro.

För att hjälpen ska funka, är det viktigt att det känns bra för dig och att du har förtroende för den du träffar. Om det inte känns bra, kan du be att få träffa någon annan.

"Det här hjälpte mig"

Vad kan få en att sluta skada sig själv? Vad kan göra att situationen förändras? Så här säger några personer som har slutat att skada sig:

  • För mig vände det när jag återupptog mina gamla intressen och började dansa och spela piano igen.
  • Jag tyckte det var bra att göra saker i nya miljöer där jag bara fick vara ”jag”, till exempel när jag gick på kurs i drejning och målning.
  • Jag tyckte det vände när jag träffade min pojkvän och började umgås med personer som levde andra liv.
  • Jag börjar varje dag med att se mig i spegeln och säga till mig själv att jag verkligen duger som jag är och att det här kommer att bli en kanondag!
  • Jag fick ta allt större ansvar inom en organisation och det hjälpte mig verkligen vidare.
  • Jag behövde hitta det som var jag, vad jag tyckte om att göra, vilken utbildning jag skulle gå, vad jag ville göra med mitt liv.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Moa Lindholm
  • Faktagranskare:

    Maria Zetterqvist, psykolog och psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping