Att sluta med självskadebeteende

Det kan vara svårt att sluta med självskadebeteende. Men det går. Kanske behöver du försöka flera gånger innan du klarar det. Kanske behöver du också få hjälp med jobbiga saker i livet som gör det svårt för dig att sluta.

Det blir lättare om du vågar be om stöd och hjälp. Du ska inte vara själv med så här jobbiga saker.

Du kan behöva samla kraft för att söka hjälp. Det är vanligt att vara osäker på om man verkligen vill eller kan sluta skada sig.

Känns det svårt att kontakta vården själv? Be någon du känner om hjälp. Här är ställen du kan kontakta:

• En ungdomsmottagning.
• Elevhälsan.
• Studenthälsan, om problemen påverkar studierna.
• En vårdcentral. Du kan hitta vårdcentraler på 1177.se.
• Barn- och ungdomspsykiatrin, bup, om du är under 18 år. Du kan hitta bupmottagningar på 1177.se.
• En psykiatrisk mottagning för vuxna, om du är över 18 år. Du kan hitta psykiatrimottagningar för vuxna på 1177.se.
• Sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 om du vill få råd om vem du ska kontakta.
• SOS alarm på telefonnummer 112 om du har skadat dig själv allvarligt, eller har så starka självmordstankar att du vill avsluta ditt liv nu.

Antingen får du stöd och hjälp av det första stället du kontaktade. Eller så hjälper de dig att komma till en annan mottagning.

Den du träffar kan be dig berätta hur du mår och hur du har det hemma, bland kompisar, i skolan eller på jobbet. Du kan också få berätta när du började skada dig, vilka fördelar och nackdelar det ger dig och vad du själv tror att det beror på.

Du bestämmer vad du vill berätta och inte. Men det är bra att vara ärlig och säga vad du tänker och känner. Det gör inget om du blir ledsen och gråter. Det är okej att visa hur du mår.

Vilken hjälp du får beror på hur mycket stöd du behöver, och vilken sorts behandling som kan hjälpa dig bäst. Det kan också påverkas av om du också behöver hjälp med andra saker, som till exempel depression, ångest, ätstörningar, adhd eller autism.

Det är vanligt att få samtalsstöd eller terapi för att lära sig mer om sig själv, och för att träna på olika saker. Här är några exempel:

• Du kan få lära dig att förstå mer om dig själv.
• Du kan få lära dig att förstå vilka situationer som får dig att vilja självskada.
• Du kan få hjälp att förstå varför du fortsätter att självskada fast du vill sluta.
• Du kan få träna på att stå ut med känslor som ångest, skam, tomhet, förtvivlan och ilska.
• Du kan få hjälp att hantera jobbiga tankar och beteenden.
• Du kan få lära dig hur du kan hantera svåra saker som stressar dig.

Behandlingen kan också fokusera på att hjälpa dig med jobbiga saker i livet som kan göra det svårt för dig att sluta med självskadebeteende.

Det är viktigt att du litar på den som ska hjälpa dig. Försök att få prata med någon annan om det inte känns bra med den första personen.

Ge dig själv fler chanser att berätta. Då får fler personer chansen att hjälpa dig på olika sätt.

Lyssna på hela avsnittet av UMO-podden: Självskadebeteende - hur slutar jag? 

Umgås och prata med andra

• Gör saker som du mår bra av och försök att inte fokusera på självskadebeteendet eller dina skador när ni umgås.
• Berätta för andra hur du mår och har det i livet, vid sidan av självskadebeteendet.

Ta hand om dig själv

• Sov lagom mycket på regelbundna tider. Det kan göra att du blir gladare och klarar stress bättre. Läs mer: Sömn behövs för att må bra.
• Ät så att du får i dig den näring som hjärnan och resten av kroppen behöver för att du ska funka, tänka och må bra. Läs mer: Vad ska man äta?
• Rör på dig regelbundet. Det kan hjälpa mot nedstämdhet, ångest och depression. Film: Därför mår du bra av att träna och röra på dig.
• Gör saker du mår bra av så ofta du kan, helst varje dag. Har du inte längre lust att göra något? Försök att göra sånt du brukade gilla att göra.

Undvik alkohol och droger

• Alkohol och andra droger kan kännas bra i stunden. Men de ökar ångest och får dig att må sämre i längden.
• Sök hjälp om du använder alkohol eller droger för att stå ut med det som du tycker är jobbigt. Läs mer: Att bli av med alkohol- eller drogproblem.

Försök att förstå vad du behöver

• Vad känner du när du inte står ut? Är du till exempel ledsen, rädd eller skäms du för något?
• Vad behöver du när du känner så? Behöver du till exempel få gråta, bli tröstad, få skydd eller hjälp att klara något?

Döm inte dig själv

• Jobbiga känslor kan bli starkare om du tänker att du är fel eller dålig som känner som du gör. Var inte för sträng mot dig själv.
• Träna på att tänka vänligt om dig själv, även om du tycker att du misslyckas med något.

Lär dig andra sätt att hantera jobbiga känslor

• Ta en paus från det jobbiga och fokusera på annat en stund. Du kan till exempel titta på en serie, ta en dusch, ringa en kompis eller ta en promenad i naturen.
• Hitta sätt ta hand om starka känslor. Testa att skriva ner vad du tänker och känner. Eller måla, sjung, dansa eller gör något annat som släpper ut känslorna.
• Öva på att stanna kvar i känslan ibland. Först kan känslan bli starkare. Men efter ett tag brukar den minska. Du kan få hjälp av vården om det blir för svårt att träna på det här själv.

När man mår dåligt kan det vara svårt att tro att något kommer att bli bättre. Men livet kan bli bättre. Oftast behöver man få hjälp av andra. Du är värd att få stöd och att må bättre!