Nedstämdhet

Att ibland känna sig nedstämd eller orolig är en del av livet. De flesta har dagar när de grubblar mycket eller inte orkar något. Oftast går det över efter ett tag.
Det finns saker du kan göra själv för att må bättre. Om det inte räcker, finns det hjälp att få.

Illustration av en person som chattar med en kompis om att han mår dåligt.

Alla känner sig nedstämda då och då i livet. Du behöver inte vara rädd för negativa tankar och känslor. Om du försöker undvika såna känslor när de kommer, kan det i stället bli så att du känner mer oro. Jobbiga saker händer, och ibland behövs lite tid innan allt känns okej. 

Nedstämdhet kan bero på olika saker

Ibland kan det vara något särskilt som gör att du känner dig ledsen. Det kan till exempel vara att det tagit slut med den du har varit ihop med, att dina föräldrar ska flytta isär eller andra problem med familj och kompisar.

Det är också vanligt att bli nedstämd om livet förändras på något sätt, till exempel om du flyttar, byter skola eller blir arbetslös.

Om du är stressad eller har svårt att sova, till exempel för att det är jobbigt i skolan eller i en relation, kan du bli ledsen och nedstämd.

Om du funderar över saker som din sexualitet, hur din framtid ska bli eller hur kroppen utvecklas, kan det ge jobbiga känslor. En del känner sig nedstämda dagarna före mens.

Det är också vanligt känna sig nere utan att det har hänt något särskilt. 

Nedstämdhet går oftast över

Ibland kan man må mycket dåligt. Då är det lätt att tro att det alltid kommer att vara så. Kanske tänker du att alla andra mår bra hela tiden, och att det är dig själv det är fel på.

När det är som värst kanske du inte tydligt minns när du var glad sist. Då är det bra att tänka på att nedstämdhet brukar gå över. När du mår bättre kanske du i stället har svårt att minnas varför du kände dig så nedstämd en tid.

Tänk på att det inte är något fel med att vara ledsen. Det är lika rätt som att vara glad. Det kan ofta kännas lättare om man tillåter sig att gråta och vara just så ledsen som man känner sig.

Vad kan jag göra själv?

Du kan själv påverka ganska mycket hur du mår. Många mår bättre av att röra på sig, till exempel genom att gå promenader, dansa eller träna. 

Det är också viktigt att äta bra mat och att sova lagom mycket. Då kan det bli lättare att klara saker som annars känns jobbiga. Tänk på att du kan bli trött både av för mycket och för lite sömn.

Det finns fler saker som är bra att göra om du är nedstämd:

  • Gör saker som du brukar tycka om, som att lyssna på musik eller träffa kompisar.
  • Du kan också behöva vara för dig själv ibland om du är nedstämd.
  • Ta en promenad, träna, dansa till musik du gillar eller rör kroppen på något annat sätt.
  • Försök att vara utomhus när det är ljust. Dagsljuset gör dig piggare.
  • Skriv ner hur du känner. Många tycker det hjälper att sätta ord på tankarna. Eller hitta andra sätt att uttrycka dig. Som att måla, skriva dikter och låttexter, dansa eller hålla på med musik.
  • Prata med någon, till exempel en kompis eller någon i familjen. Du kan också gå till skolsköterskan eller en kurator.
  • Om du blir nedstämd på hösten och vintern kan det vara så att du behöver extra D-vitamin. 

Det syns inte alltid utanpå hur du mår

Ofta kanske inte kompisar, föräldrar, lärare eller andra förstår hur du verkligen mår. Det är inte säkert att det syns, även om du själv tänker att det nog gör det.

Om du är nedstämd kan du också bli mer arg och lättirriterad. Då kan andra märka att du är arg eller sur, men de kanske inte förstår att det beror på att du egentligen är ledsen och mår dåligt. Därför kan det vara bra att försöka berätta hur du känner så att du kan få hjälp och stöd.

Ibland behövs hjälp

Ibland kan det vara bra att prata med någon på till exempel en ungdomsmottagning, vårdcentral eller elevhälsan. Där är de vana att träffa unga som inte mår bra. Om det behövs kan den du träffar hjälpa dig att få kontakt med till exempel en psykolog eller läkare.

Det finns också telefonjourer som du kan ringa till, och ställen på internet där du kan chatta, mejla eller läsa för att få hjälp och stöd. Där kan du vara anonym om du vill. Här finns en lista på ställen att kontakta om du mår dåligt.

Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer, ska du söka hjälp direkt.

Alkohol och droger kan göra det värre

En del tycker att det känns som om det hjälper mot nedstämdheten att dricka alkohol eller använda droger. Men med tiden kan det tvärtom göra att oro och andra jobbiga känslor blir starkare. Ibland kan alkohol eller droger också vara orsaken till att man är nere. 

Depression

En depression är något annat än att vara tillfälligt nere och ledsen. Det kan vara en depression om du har känt dig nedstämd i flera veckor, och samtidigt

  • tappar intresset för sånt du brukar gilla
  • sover för lite eller för mycket
  • har svårt att koncentrera dig
  • tappar matlusten
  • äter mer än vanligt
  • lätt blir irriterad eller arg på dem du känner
  • får dåligt självförtroende och blir självkritisk
  • drar dig undan från folk
  • ägnar väldigt mycket tid åt att grubbla
  • får problem i skolan eller på jobbet
  • får självmordstankar.

Om du känner igen dig i flera av punkterna, kan du ha fått en depression. Då behöver du professionell hjälp för att må bättre. För att få den hjälpen behöver du kontakta till exempel en ungdomsmottagning, vårdcentral eller elevhälsan. Du kan gå till vilken mottagning du vill i hela Sverige.

Ibland kan det vara bra att be om hjälp av någon du känner, till exempel någon i familjen, att ringa och boka en tid.  Om någon du känner är deprimerad, kan du behöva hjälpa personen att ta hjälp.  

Information om sidan

  • Redaktör:

    Mia Faber
  • Faktagranskare:

    Ingrid Molander, kurator och psykoterapeut, Ungdomsmottagningen Öster, Göteborg
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling