Nedstämdhet och depression
Alla känner sig nedstämda ibland. Det går oftast över efter ett tag. Men om nedstämdheten håller i sig i flera veckor kan det vara en depression. Då kan du behöva hjälp för att må bättre. Det finns också saker du kan göra själv för att må bättre.
Vad är nedstämdhet och depression?
Att vara nedstämd är att känna sig ledsen under en period, inte bara tillfälligt. Det är vanligt och inte farligt.
Det finns ingen tydlig gräns mellan att känna sig nedstämd och att ha en depression. Men att må dåligt och känna sig nedstämd större delen av tiden i mer än två veckor kan betyda att du har en depression. Andra tecken är att du har svårt att sova, sämre självkänsla, känna att allt är hopplöst och inte längre vilja göra sånt som du i vanliga fall tycker tycker är kul.
Depression är en sjukdom som du kan behöva professionell hjälp för att må bättre.
Vad händer med mig när jag är nedstämd eller deprimerad?
Både dina känslor och din kropp kan påverkas. Det är vanligt att känna sig:
- ledsen eller sorgsen
- irriterad och arg
- trött och orkeslös
- värdelös och att inget man gör duger
- ointresserad av saker man egentligen gillar.
Det är också vanligt att:
- gråta oftare än vanligt
- få ont i magen, huvudet eller må illa
- känna att man bara vill sova eller ha svårt att somna
- tröstäta eller inte känna någon matlust
- ha svårt att koncentrera sig.
Nedstämdhet går oftast över av sig själv. Det kan vara skönt att veta när man känner så här.
Hur vet jag om jag har en depression?
En läkare eller en psykolog kan bedöma om du har en depression. Då kan du behöva samtalsstöd eller medicin.
Det är många som får en depression en eller flera gånger under sitt liv. Vissa personer har lättare att få depressioner än andra. Läs mer om depression på 1177.se.
Varför blir man nedstämd?
Det är vanligt att bli nedstämd när något i livet känns svårt. Men du kan också bli nedstämd utan att veta varför.
Här är några exempel på saker som kan påverka:
- Du har flyttat, bytt skola eller blivit arbetslös.
- Du är osams med eller blir dåligt behandlad av en kompis eller en partner.
- Du har det jobbigt hemma eller i skolan.
- Du är stressad eller har svårt att sova.
- Du har varit med om våld, utsatts för sexualbrott eller något annat brott.
- Du oroar dig mycket för framtiden, relationer eller för hur din kropp utvecklas.
- Du ska snart få din mens. Många mår sämre veckan innan mensen kommer, det kallas PMS eller PMDS.
Hur kan jag må bättre?
Det brukar kännas lättare om du berättar om hur du mår. Då kan andra förstå hur du har det och ge stöd.
Försök att prata med en kompis, en förälder eller någon annan du litar på. Det finns också stödställen du kan prata eller chatta med anonymt för att få stöd när du mår dåligt: Sök stöd och hjälp.
Här finns fler tips för att må bra.
Jag sätter på en gammal Disneyfilm som är supertöntig,
men som jag vet att jag blir glad av att se.
Läs fler tips från andra: Vad gör du om du vill må bättre?
Har du självmordstankar?
Det är viktigt att du berättar för någon hur du känner om du mår så dåligt att du har självmordstankar. Ring 112 om du känner att du vill avsluta ditt liv nu.
Var kan jag få hjälp?
Du ska få stöd och hjälp av vården om du mår dåligt, oavsett var i landet du bor. Be någon att hjälpa dig om det känns svårt att själv ta kontakt.
Här är några ställen du kan kontakta:
- En ungdomsmottagning.
- Elevhälsan om du går i skolan.
- En vårdcentral.
- Studenthälsan om du går på högskolan eller universitet.
- Bup, barn- och ungdomspsykiatrin, för dig upp till 18 år.
- Psykiatrisk mottagning för dig över 18 år hittar du på 1177.
- Psykiatrisk akutmottagning hittar du på 1177.
- Du kan också ringa 1177 för att få tips och råd om vem du ska kontakta.
Hjälpen kan gå till på olika sätt, beroende på vilken region du bor i. Här kan du läsa om den hjälp som finns där du bor: När barn och unga mår dåligt – stöd och vård vid psykisk ohälsa, 1177.se