Alternate Text

Illa behandlad på nätet - det här kan du göra!

Ibland kan du råka ut för saker som inte känns bra eller som till och med är olagliga. Då är det viktigt att göra något åt det. Om du är med om något jobbigt, kan du ta hjälp av någon vuxen. 

 

Att tänka på vid kontakter på nätet:

  • Gör inget som du inte vill. Tänk ut i förväg vad du ska säga om någon försöker få dig att göra saker du egentligen inte vill.
  • Tänk igenom vad du vill att andra ska få veta om dig och vilka bilder och filmer du vill visa. Vissa saker kanske du bara ska dela med personer som du känner väl och litar på.
  • Du kan göra inställningar där du själv bestämmer vilka som kan ta del av det som du lägger upp i sociala medier.
  • Lär dig hur du ska göra för att blockera, spärra och rapportera personer. Gör det om någon beter sig illa eller om du inte vill vara vän med dem, du har ingen skyldighet att ha kontakt. Du väljer själv vem du vill dela saker med på nätet. 

Kränkningar på nätet

Om någon skriver elaka saker eller lägger ut kränkande bilder på dig eller någon annan på nätet finns det flera saker du kan göra: 

  • Berätta för någon om vad som har hänt.
  • Ta kontakt med personen, om det känns bra och du vet vem som har gjort det. Förklara hur det känns. Be personen att sluta och att ta bort texten, bilden eller filmen. Om du själv inte vill eller orkar ta kontakt kan du be en kompis eller en vuxen du litar på att göra det åt dig.
  • Kontakta sajten där texten, bilden eller filmen ligger uppe och be dem att ta bort den. Sajter kan också stänga av personer som postar saker som är taskiga eller kränkande.
En person som sitter på marken med korslagda ben och tittar på en laptop.

Om du blir hotad eller pressad

Det här kan du göra om någon försöker få dig att göra saker du inte vill. Det kan till exempel vara att skicka bilder eller visa dig framför webbkameran.

  • Berätta för någon om vad som hänt.
  • Förklara så tydligt du kan att du inte vill och be personen sluta.
  • Avsluta genom att stänga ner till exempel chatten eller stänga av webbkameran.
  • Mejla till sajten där du fick kontakt med personen och berätta vad som hänt. De kan stänga av personer och förhindra att de utsätter andra för samma sak.

Om du har råkat illa ut

Om du blivit hotad, pressad eller utsatt för något kränkande på nätet är det bra att göra något åt det så fort som möjligt. Då minskar risken för att det blir värre eller för att personen utsätter andra för samma sak. Det här kan du göra:

  • Berätta för någon om att du varit med om något eller sett något som inte känns bra. Det är alltid bättre att berätta, även om det kan kännas svårt. Du kan behöva hjälp att ta dig ur en jobbig situation. Om du inte har någon i din närhet som du kan prata med kan du kontakta en ungdomsmottagning eller en sajt eller organisation som kan ge stöd om något hänt på nätet. 
  • Det någon har gjort mot dig kan vara ett brott. Exempel på saker som kan vara olagliga är att sprida kränkande filmer eller bilder, även om du själv har lagt upp dem eller skickat dem till någon. Vissa saker är olagliga även om båda varit med på det, till exempel att få någon under 15 år att göra sexuella saker som att onanera eller visa sitt underliv framför en webb- eller mobilkamera.
  • Om du tror att det som hänt är brottsligt bör du göra en polisanmälan. Du kan ringa polisen på telefonnummer 114 14 eller gå till en polisstation. Om du vill ha hjälp att anmäla kan du ta med dig någon till polisstationen, till exempel en kompis eller vuxen som du litar på.

  • Spara loggar, skärmdumpar, chattar, mejl och sms så kan du lättare visa vad som har hänt. Allt sånt kan användas som bevis om det skulle behövas. Det kan också vara bra att skriva ner sånt du vet om personen. Även om du inte vet vem som har gjort det, kan sajter, internetföretag och polisen ofta ta reda på det.

Vad finns det för hjälp?

Juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen Tove Lindgren berättar om vilken hjälp du kan få om du har blivit utsatt för näthat.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Agnes Hellström
  • Faktagranskare:

    Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Umeå
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling
  • Mediaproducent:

    Kampanjen No Hate Speech Movement som Statens medieråd genomför i Sverige
  • Juridisk granskning:

    Solveig Sörlien, advokat, Stockholm