Intervju: Skyddad identitet

Av olika anledningar kan man vara så hotad att man vill att bara ett fåtal personer ska veta var man bor och hur man kan kontaktas. Då kan man få skyddad identitet. Följ med UMO till Jenny Segeljakt på Skatteverket. Det är nämligen Skatteverket som beslutar om man får skyddad identitet.

Jenny Segeljakt

Vad är skyddad identitet?

I vanliga fall är information som till exempel var man bor och hur man kan kontaktas öppen för alla att ta del av genom folkbokföringsregistret hos Skatteverket. Men med ”skyddade personuppgifter”, som det egentligen kallas, blir det svårare att få tag på den här informationen. Skyddad identitet innebär alltså vanligtvis att ens adress och kontaktuppgifter är hemliga. Myndigheter som hämtar information hos oss får veta att de måste vara försiktiga med informationen. Och när företag som banker och affärer köper information så finns det inte med något om en person med skyddade personuppgifter.

Varför kan man behöva skyddad identitet?

Det kan man behöva när man är utsatt för ett allvarligt hot och det är farligt att andra lätt kan ta reda på var man bor. Man kan till exempel vara hotad av någon i ens familj eller släkt, av en partner, av ett kriminellt gäng, av någon man vittnat mot i en rättegång, av någon man inte vet vem det är eller av någon annan. En annan anledning till att få skyddade personuppgifter är om man rättat till sitt kön och inte vill att andra ska kunna se att man bytt personnummer från tjej till kille eller tvärtom.

Hur går det till att få skyddad identitet?

Det är inte svårt att ansöka om skyddade personuppgifter. Man ringer till Skatteverkets växel och ber att få prata med någon som har hand om skyddade personuppgifter. Vi som har ansvar för de här frågorna finns över hela landet och man kopplas vidare till någon av oss, som gärna berättar mer om hur det fungerar.

Man ska fylla i en enkel blankett och skicka med något dokument som intygar ens egen berättelse om varför man behöver skyddade personuppgifter. Det kan vara ett dokument från någon på socialtjänsten, en brottsofferjour, en arbetsgivare, en förening, skolan, vårdpersonal eller någon annan som helt enkelt skriver ett brev och berättar vad de vet om hur man hotas. Det kan också vara dokument från en rättegång, polisen eller sjukvården. Kan man inte skaffa fram ett sånt här intyg så kan man diskutera fram en lösning med oss.

Kan man lita på er?

Ja, absolut. Alla som arbetar med skyddade personuppgifter har godkänts av polisen innan vi fått våra jobb. Dessutom har vi särskild utbildning och tystnadsplikt. Det är förstås väldigt viktigt att man kan lita på oss om man känner sig hotad och söker hjälp. Vad som sägs i ett telefonsamtal till oss eller om man träffar oss på ett möte är alltid hemligt.

Kontaktar ni föräldrar eller familj?

Även om någon som kontaktar oss är under 18 år så skulle vi aldrig höra av oss direkt till vårdnadshavare eller andra anhöriga om det inte är okej. Det kan ju vara de som hotar en. Ibland kan man som hotad behöva stöd från brottsofferjour eller socialtjänsten, då brukar vi föreslå ett gemensamt möte där vi är med.

Hur enkelt är det att få skyddad identitet?

Vi finns ju till för att hjälpa och de som kontaktar oss har oftast verkliga problem. Många lever under någon typ av allvarligt hot, från någon de känner eller från någon okänd. Vi tar alla på allvar och säger inte nej om vi bedömer hotet som allvarligt.

Hjälper skyddad identitet?

Jag tror att de flesta som skaffar skyddade personuppgifter upplever att det fungerar bra, annars skulle vi nog inte ha så många ärenden som vi har. Ungefär en gång per år får man ansöka om förlängning om man vill fortsätta ha skyddade personuppgifter.

Det är viktigt att tänka på är att alla man bor tillsammans med, till exempel en partner eller barn, oftast också behöver skyddad identitet. Dessutom behöver man själv vara försiktig med sina uppgifter och inte lämna ut dem till vem som helst eller lägga ut dem på internet. Man får en lista med saker att tänka på från oss.

Man får vara beredd på att vissa saker blir krångligare. Det tar till exempel lite längre tid att ha kontakt med myndigheter eftersom de oftast har särskilda personer som man ska kontakta, istället för att gå in på vilket kontor som helst. Man kan också välja att låta all post gå via oss på Skatteverket och då tar det ju lite längre tid att få hem den. Men de flesta tycker att det är värt krånglet att få känna sig tryggare.

Vad händer om det inte fungerar?

Det finns olika typer av skyddad identitet. Fungerar det inte med den vanligaste så finns det två andra typer: en där det inte finns någon adress kvar i datasystemet. Då låser vi in den riktiga adressen i ett kassaskåp. Man kan också få ett helt nytt namn och personnummer, men det är väldigt ovanligt.

Skulle du vilja säga något mer till UMO:s besökare?

Bara säga en gång till att det är ofarligt att kontakta oss och att vi vill hjälpa till. Man behöver inte ha blivit misshandlad och vara ett brottsoffer innan man kan få skyddad identitet, utan det räcker med att man är hotad. Om du har frågor så ring oss!

Information om sidan

  • Redaktör:

    Pär Wiktorsson
  • Faktagranskare:

    Leif O Johansson, kriminalinspektör och brottsoffersamordnare, Länskriminalen i Stockholm