Alternate Text

Att sluta snusa

Det går att sluta med snus, och det finns många knep för att göra det lättare. Det viktigaste är att du själv vill. Sug efter snus kan vara jobbigt, men det håller bara i sig i ett par minuter varje gång.

Illustration av en tjej som visar alla sina tänder och säger: Här är det snusfritt.

Ofta är man beroende både av nikotinet i snuset och av själva vanan. När du ska sluta ska du därför förbereda dig på att det både kommer att kännas i kroppen och och att du kan behöva ändra dina vanor och hur du tänker.

Det viktigaste är att du vill

Det viktigaste när du slutar snusa är att du vill. Viljan måste komma från dig själv, inte bara att andra eller du själv tycker att du borde.

Om du är osäker på om du vill sluta, pröva att hitta sina egna argument för att fortsätta eller att sluta. Ett sätt är att skriva listor med både fördelar och nackdelar med att snusa. Det kan vara både små och stora saker som hälsan, att vara fräsch, vad andra personer tycker, pengar, miljön och annat.

Så här kan du göra när du slutar

1. Bestäm ett stoppdatum

Bestäm ett datum då du tänker sluta snusa. Det brukar vara bra att inte sluta direkt, utan att förbereda sig mentalt under en eller två veckor. Det är också bra att sluta helt på en bestämd dag istället för att försöka snusa mindre och mindre.

2. Poängsätt varje snus

Som förberedelse kan du under en dag skriva ner varje snus. Skriv ner när du tar den, vad du gör, var du är och hur viktig den är. Skriv hur du känner dig när du tar snusen, om du till exempel är glad, ledsen eller stressad. Det här är ett sätt att bli medveten om vilken roll snusningen har i ditt liv och hur viktig varje snus egentligen känns, för att du sen ska kunna göra på ett annat sätt

3. Gör dig av med snuset

Ha inget snus hemma på ditt bestämda datum. Det är bra att slänga allt på kvällen och vara snusfri från och med morgonen därpå.

4. Undvik vissa situationer eller aktiviteter

Fundera på vilka situationer och aktiviteter som är kopplade till snusningen, och som kan bli svåra när du slutar. Om du vet vilka de är, kan du undvika dem i början. En del som brukar dricka alkohol väljer till exempel att avstå från det en tid när de slutar snusa. För när man dricker är risken större att man snusar igen, fast man har slutat.

5. Förbered dig på svåra situationer

Vissa situationer går inte att undvika. Därför är det bra att förbereda dig på hur du ska göra då. Du kan till exempel planera vad du ska göra när du behöver koncentrera dig, när du är irriterad, ledsen eller stressad, när du har ätit, när du går på fest eller träffar kompisar som snusar. Fundera på eller skriv ner vilka svåra situationer du har.

6. När du blir sugen – gör något

Tänk ut flera saker att göra när du blir snussugen. Det viktiga är inte vad det är, bara att du gör något. Det kan till exempel vara att tugga på något, dricka något, borsta tänderna, ringa eller sms:a någon, spela något spel i mobilen, äta något litet, rita eller ta en kort promenad. Andas djupt en stund, det är avslappnande.

Påminn dig själv om att du har slutat, tänk på dig själv som snusfri. Du kommer att klara det här.

7. Ät och drick ordentligt

Suget efter snus blir mindre om du äter och dricker regelbundet, minst var tredje timme. Om du inte brukar äta frukost, gör det i början när du slutar snusa.

8. Våga känna hur suget känns

När suget efter snus kommer, känn efter hur det känns. Var i kroppen sitter det? Vilka tankar kommer? Hur länge håller det i sig? Försök att slappna av. Suget blir starkare ju mer du spänner dig och försöker kämpa emot.

Det kan vara bra att veta att suget bara brukar vara i ett par minuter.

9. Berätta för andra

Det är bra att berätta för någon att du slutar snusa. Det kan vara en kompis, ett syskon, den du är ihop med, en förälder eller skolsköterskan. Den eller de personerna kan uppmuntra och ge stöd. Kanske känns det ännu viktigare att lyckas sluta när du har berättat det för någon annan.

10. Belöna dig själv!

Det brukar vara en skön känsla att ha stått emot suget att ta en snus. Du kan vara stolt varje gång du har klarat det!

Det är viktigt att belöna sig själv för att man slutar snusa. När du har klarat en dag, en vecka eller två veckor kan du fira med att göra något du gillar, eller köpa en present till dig själv för de pengar du har sparat.

Abstinensbesvär

En del kan få så kallade abstinensbesvär när de slutar med nikotin, men alla får det inte. Abstinensbesvär kan till exempel göra att man är snussugen, känner sig arg, rastlös, nedstämd eller okoncentrerad. Det är bra att veta att det är värst de första dagarna, och sen blir det mindre och mindre.

Tipsen i den här texten är både sånt som kan göra att du känner mindre abstinens, och som kan hjälpa dig när du är sugen på att snusa.

Stöd från andra

Det kan vara skönt att få stöd att sluta snusa. Skolsköterskan eller någon på till exempel en ungdomsmottagning brukar kunna hjälpa. Ett annat tips är att ta hjälp av någon du känner. Du kan berätta att du slutar snusa och på vilket sätt du tror att personen kan hjälpa. Kanske vill någon kompis också sluta snusa, då kan ni hjälpa varandra.

Du kan också ringa till Sluta-röka-linjen, som kan ge stöd eller behandling för att sluta med snus genom ett eller flera samtal.

Var stolt!

Ett tag efter att du har slutat snusa, är det bra att tänka på allt bra som har hänt. Du kanske känner att suget inte kommer så ofta längre, att du är fräschare eller har mer pengar att göra annat för. Då kan du verkligen känna dig stolt över vad du har klarat.

Vad mer är bra med att ha slutat? Det kan vara kul att skriva ner det du kommer på, och att berätta det för någon.

Det finns alltid en risk för att man ska snusa igen. Det betyder inte att du har misslyckats, eller att du inte kan klara av att sluta. Du kan börja om igen, och då vet du ju vad som funkade bra och vad som var svårt förra gången. Kanske behövs nya knep, mer hjälp från andra eller att du är mer bestämd. Många gör flera försök innan de lyckas bli helt snusfria, men alla kan lyckas sluta snusa.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Moa Lindholm
  • Faktagranskare:

    Charlotte Jansson, hälsopedagog, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholm
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling