Alternate Text

Narkotika

Det finns många olika sorters narkotika, som används på olika sätt. En del effekter av narkotika kan upplevas som positiva. Men det är farligt för kroppen och påverkar livet på flera sätt.

En tjej som säger till en annan: Sluta tjata, jag är precis som vanligt. Den andra säger: Det är bara du som tror på det.

Att ett ämne är narkotikaklassat betyder att det är förbjudet eftersom det är farligt att använda och beroendeframkallande. Några exempel är cannabis, amfetamin, heroin, morfin, ecstasy och kokain.

Narkotika påverkar kroppen och känslorna

Det finns olika sorters narkotika, som används på olika sätt. Det kan till exempel vara tabletter, pulver, vätska eller något man röker. De flesta sorter kan ge både positiva och negativa effekter.

En del, till exempel hasch och marijuana, kan göra så att du blir lugn, avslappnad, dåsig och glömmer omvärlden. Om du använder dem ofta får du sämre minne och svårare att tänka logiskt och att lära dig saker. Du kan också bli nojig, alltså överdrivet misstänksam mot omgivningen.

Andra sorters narkotika, till exempel amfetamin, ecstasy och kokain, gör att du känner dig pigg, upplever lyckorus eller får bättre självförtroende en stund. Samtidigt kan de ge huvudvärk, feber eller värmeutslag, göra att hjärtat slår snabbare eller att synen försämras. Det kan också bli svårt andas och man kan få krampanfall. Efteråt kan man må sämre än innan.

En del narkotika kan göra att du efter en tid blir rastlös, får sömnproblem, hallucinationer och vanföreställningar. Du kan också bli nedstämd, få ångest eller känna dig misstänksam eller förföljd. Till slut kan det också leda till självmordstankar.

Varför använder man narkotika?

Eftersom många av effekterna av narkotika kan vara positiva i början, kan det kännas spännande, vuxet och roligt att pröva. Det är vanligt att man inte vet om man verkligen vill pröva första gången, men gör det för att andra gör det eller har pratat om det. Det kan ju få det att verka mindre farligt. Man kanske är påverkad av alkohol när man prövar de första gångerna.

Om du använder en drog för att du mår dåligt eller vill komma bort från något jobbigt, kan det kännas som att det hjälper en stund. Men de jobbiga känslorna kommer tillbaka och kan då bli ännu jobbigare. Det finns bättre sätt om du vill må bättre.

Olika hur man reagerar

Du kan aldrig veta hur kroppen reagerar när du tar en drog första gången. Alla reagerar olika och tål olika mycket. Kanske vet du inte precis vad du har fått, och dessutom kan dosen eller styrkan skilja mellan olika gånger. Om du har druckit alkohol eller tagit någon medicin kan det också påverka hur du reagerar.

Narkotika kan göra att man kräks eller somnar, blir medvetslös eller till och med dör. Om du är orolig för någon som har använt någon drog, kontakta en vuxen, sjukvårdsrådgivningen på 1177, polisen eller åk till ett sjukhus. Om någon har blivit medvetslös, ring genast 112. Personen måste till sjukhus.

Att vara beroende innebär att hjärnan har vant sig vid att vara påverkad av något och att det blir svårt att klara sig utan. Det beror på att hjärnans belöningssystem påverkas av drogerna. När effekten har gått ur kroppen skapas ett sug efter mer. För vissa droger måste du då ta mer och mer för att få samma effekt. När du sedan slutar kan du få så kallade abstinensbesvär, som till exempel att du blir retlig eller orolig, får ångest, svettningar, darrningar, hjärtklappning, illamående, sömnproblem eller kramper.

I början brukar du kunna styra sitt droganvändande, men ju längre du håller på desto svårare blir det.

Tabletter i olika färger, en rullad cigarett och en spruta.

Lagen

Det är olagligt att ha, använda,köpa och sälja narkotika. Det är också olagligt att ge bort, hjälpa andra att handla med och att tillverka narkotika, till exempel genom att odla. Alla substanser som är narkotikaklassade är olagliga att ha och använda om det inte är ett läkemedel som du har recept på.

Narkotikabrott som bedöms som mindre allvarliga ger vanligtvis böter. Allvarliga narkotikabrott ger alltid fängelse om du är straffmyndig, alltså över 15 år.

Inte narkotikaklassade – ändå farliga

Det finns också många droger som inte räknas som narkotika enligt lagen men som kan användas för att ge ett rus eller andra effekter, som till exempel vissa gaser som man andas in. De kan vara minst lika farliga att använda som narkotikaklassade droger. Det finns till och med personer som har sniffat/boffat och som har dött för att andningen eller hjärtat slutade funka första gången de prövade.

Hela tiden kommer det också nya preparat som liknar olagliga preparat men ännu inte har blivit narkotikaklassade. Det är vanligt att såna produkter säljs på nätet. En del sajter kan se seriösa ut och säljarna kan verka kunniga och ärliga, men man ska veta att man aldrig kan veta precis vad något innehåller eller hur starkt det är. Oavsett vilken information man får.

Du kan råka illa ut

Om du är narkotikapåverkad kan det hända att du gör saker som du annars inte skulle ha gjort. Det innebär alltid en risk för att råka illa ut, till exempel att du hamnar i bråk eller börjar slåss, blir av med saker eller skadas i en olycka. Eller så kanske du har sex fast du inte vill eller utan att skydda dig.

Ingen tänker nog att det ska leda till problem när de testar droger första gångerna. Men det går inte att veta vem som kommer att få problem eller bli beroende, eller hur lång tid det kan ta.

Om du använder narkotika brukar det förr eller senare påverka livet på flera sätt, till exempel hur det går i skolan eller på jobbet, fritiden och i relationer, framför allt familjen. Narkotika är dyrt och det kan leda till du till exempel blir skyldig andra pengar eller får svårt att betala hyran. Förr eller senare brukar också livet för personer omkring en att påverkas.

Drogtestning

Polisen har rätt att kräva urinprov om någon verkar drogpåverkad. Om du lämnar urinprov och det visar att du är påverkad, räknas det som narkotikabrott och ger böter. Är du under 18 år kontaktas föräldrar eller vårdnadshavare och socialtjänsten. Om du har åkt fast för droger krävs också urinprovskontroller och läkarintyg om du ska ta körkort. Det gör det både besvärligare och dyrare.

Om du är orolig eller vill sluta

Om du är orolig för att du själv eller någon annan har problem med droger, kan du kontakta till exempel en ungdomsmottagning, vårdcentral, skolhälsovården eller studenthälsan. Du kan också kontakta en mottagning för alkohol- och drogproblem. Om det behövs akut hjälp kan du kontakta akutmottagningen på ett sjukhus eller en psykiatrisk akutmottagning.

Det finns bra hjälp för den som vill bli av med drogproblem.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Moa Lindholm
  • Faktagranskare:

    Kerstin Käll, överläkare Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling