Alternate Text

Att bli av med alkohol- eller drogproblem

Det går att bli av med alkohol- eller drogproblem. Oavsett hur ens problem ser ut, finns det bra hjälp. Det vanligaste är att få gå och prata med någon flera gånger.   

Du måste själv vilja ha en förändring, det räcker inte att andra vill att du ska sluta eller att du känner att du borde göra det.

Illustration av

För att hitta dina egna argument kan du börja med att fundera på hur det är för dig. Du kan ställa dig de här frågorna:

  • Hur ofta använder jag alkohol eller narkotika?
  • Varför brukar jag dricka eller använda narkotika?
  • I vilka situationer eller med vilka personer brukar jag dricka eller använda droger?
  • Har jag varit med om obehagliga situationer eller blivit skadad på grund av alkohol eller droger?
  • Har jag låtit bli att göra något jag borde på grund av alkohol eller droger?
  • Har någon annan kommenterat mitt drickande eller att jag använder droger? Har någon blivit orolig eller sagt att jag borde sluta?
  • Hur påverkar drickandet eller droganvändandet mitt liv? Till exempel hur jag mår, skolan eller jobbet, min ekonomi, relationer till andra.

Det kan vara bra att skriva ner svaren på frågorna.

Att själv bli medveten om att man har ett problem betyder att man har kommit en bra bit mot att sluta missbruka alkohol eller droger.

Hur skulle du vilja att det var istället?

Du kan också fundera på hur du skulle vilja att det var istället. Finns det något du inte gör idag men skulle vilja göra? Hur skulle du vilja må, och vad skulle du vilja använda dina pengar till?

För att få hjälp eller bara veta vilken hjälp som finns, kontakta en ungdomsmottagning, vårdcentralskolhälsovården, studenthälsan eller en mottagning för personer som har problem med alkohol eller droger. De går att hitta via webbplatsen 1177 Vårdguiden. Det finns också stödorganisationer som du kan kontakta anonymt.

Om skolpersonal, vårdpersonal eller polisen misstänker att en person under 18 år har problem med alkohol eller använder droger, ska de kontakta socialtjänsten . Även andra vuxna kan göra det. Då gör socialtjänsten en bedömning eller en utredning, som innebär att de tar reda på hur man har det och om man behöver hjälp. Oftast pratar de också med ens föräldrar eller andra vårdnadshavare.

Du kan bli tvingad att ta emot hjälp

Om det finns risk för att en person beter sig på ett sätt som kan vara skadligt för hen själv eller andra och personen inte själv går med på att ta hjälp, gäller en lag som heter LVU. Den gäller unga upp till 18 år, vissa delar av lagen upp till 20 år. LVU innebär att man tvingas ta emot vård, till exempel att flytta en tid till ett så kallat HVB-hem, ungdomshem eller familjehem, eller att man läggs in på sjukhus.

För personer över 18 år finns en motsvarande lag som heter LVM. Enligt den lagen kan någon som genom sitt missbruk utsätter sitt liv eller sin hälsa för allvarlig fara dömas till sex månaders tvångsvård. Vården börjar på ett vårdhem, som kallas LVM-hem.

Vilken hjälp kan du få?

Vilken hjälp du får beror på vilka problem du har, hur gammal du är och om du själv vill ha hjälp eller inte.

Om du har prövat droger någon gång brukar det räcka med att du går och pratar med någon några gånger, och lämnar urinprov regelbundet under till exempel tre månader. Samtalen handlar om hur problemen ser ut och hur man skulle kunna förändra situationen.

Ibland är det bra om flera i familjen tillsammans går och träffar någon behandlare. Då brukar man prata både om alkohol och droger, och om hur det är hemma, hur alla i familjen mår och om det finns andra problem.

Om du har stora problem behöver du träffa behandlaren flera gånger. Syftet är att man tillsammans ska kunna komma på sätt att bli av med problemen. Om du mår väldigt dåligt har behandlaren möjlighet att kontakta BUP eller vuxenpsykiatrin om du är över 18 år. Om du behöver åka på behandlingshem ska socialtjänsten kopplas in. På vissa ställen finns särskilda program som man kan följa, till exempel program för unga med alkoholberoende eller för personer som har använt hasch länge. Programmen brukar vara uppdelade i olika delar och ta ett par månader. Det kan till exempel vara så att man först pratar med någon flera gånger i veckan för att bli motiverad och känna att man har stöd när man slutar använda drogen. Sen handlar samtalen om att tillsammans hitta strategier för att fortsätta vara drogfri.

Ibland behövs hjälp med annat

Man kan behöva prata om annat än alkoholen eller drogerna. Till exempel om någon närstående har problem eller är sjuk, om du har varit med om något svårt, ångest eller ätstörningar. Ibland finns den hjälpen på samma ställe, ibland någon annanstans, till exempel på barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.

Alkohol och droger kan göra att du känner oro eller ångest, får koncentrationssvårigheter eller blir nedstämd eller deprimerad. Det kan också ge problem med till exempel magen eller sömnen. Såna besvär kan du få hjälp med, oavsett vad de beror på och hur länge du har haft dem. Om du vill kan den du träffar hjälpa dig att komma i kontakt med till exempel en läkare eller psykolog.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Love Nordenmark
  • Faktagranskare:

    Kerstin Käll, överläkare Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling