P-stav

P-stav är ett skydd mot graviditet som sätts in under huden på överarmen. Staven är av mjuk plast och ungefär lika stor som en tändsticka. Den innehåller hormonet gestagen som påverkar slemhinnan i livmodern och sekretet i livmoderhalsen så att du inte blir gravid. Gestagenet gör också att du oftast inte får ägglossning under tiden du har p-stav.

Foto av en p-stav


Hur använder jag p-stav?

P-staven sätts in under huden på överarmen av en barnmorska eller läkare. Innan den sätts in får du bedövning. När p-staven är på plats syns den oftast inte, men du kan känna den om du rör vid området på armen. P-staven sitter kvar tills en barnmorska eller läkare tar bort den igen.

När p-staven väl är på plats avger den hela tiden hormon som går direkt ut i kroppen. Det gör att kroppen får ett jämnt upptag av hormonet.

När du använder p-stav blir mensen alltid mer eller mindre förändrad. Det kan innebära perioder med oregelbunden mens eller perioder när du inte har någon mens. För en del som använder p-stav försvinner mensen så länge som p-staven är kvar. Hur det blir för just dig vet du först när du har provat.

P-staven ger skydd i tre år. Efter den tiden måste den bytas ut. Du kan bli gravid på en gång om du inte sätter in en ny p-stav eller om du tar ut den innan tre år har gått.

Kroppen kan behöva vänja sig

Hormonet i p-staven påverkar kroppen och ofta behöver du lite tid att vänja dig. I början kan p-staven ge besvär som senare försvinner. Du kan till exempel få problem med blödningar, ont i huvudet, finnar, känna dig nedstämd eller få mindre sexlust. Oftast går detta över. Men om besvären inte har försvunnit efter tre till sex månader kan du pröva någon annan typ av skydd istället.

Att börja med p-stav

För att börja med p-stav ska du boka tid på en ungdomsmottagning eller en barnmorskemottagning. Det går också bra att få hjälp på en gynekologisk mottagning eller Sesammottagning.

Oftast är det en barnmorska du träffar, men det kan även vara en läkare. Vid besöket kommer du bland annat att få svara på frågor om din hälsa och din mens. Ibland får du även väga dig och tala om hur lång du är.

Staven kan sättas in när som helst, oavsett om du har mens eller inte. Om du sätter in den under mensens första fem dagar är du skyddad mot graviditet redan från första dagen. Sätter du in staven när du inte har mens tar det sju dagar innan du är skyddad mot graviditet. Har du samlag under den tiden är det viktigt att du skyddar dig med kondom.

Du får ett recept

Om det funkar för dig att använda p-stav kommer du att få ett recept. Oftast skickas receptet elektroniskt direkt till ett apotek. Du kan sen gå till vilket apotek som helst för att hämta ut din p-stav. På apoteket behöver du visa en legitimation.

När det är dags att sätta in p-staven är det viktigt att du kommer ihåg att ta med den till mottagningen där du ska få hjälp.

Vad kostar p-stav?

Hur mycket p-stav kostar kan skilja sig åt beroende på var i landet du bor och hur gammal du är. I de flesta landsting och regioner är p-stav billigare eller gratis när du är under 26 år.

Hur säkert är p-stav?

Om du har p-stav har du ett mycket säkert skydd mot graviditet.

Att sluta med p-stav

Du kan få p-staven uttagen när du vill. Boka en tid på den mottagning där du fick staven insatt. Om du inte vill bli gravid är det viktigt att börja använda något annat skydd mot graviditet direkt.

Det är olika hur snabbt mensen kommer igång efter att du har fått p-staven uttagen. En del får regelbunden mens direkt. För andra kan det ta flera månader. Det vanligaste är att mensen kommer tillbaka efter en till två månader.

Om du inte vill bli gravid är det viktigt att komma ihåg att skydda dig mot graviditet om du har samlag även om mensen inte har kommit tillbaka. Ägglossningen sker ungefär 14 dagar innan mensen kommer och det är då risken är som störst att bli gravid.

Fördelar

  • Ger ett säkert skydd mot graviditet.
  • Skyddet sitter i under tre år.
  • Du behöver inte komma ihåg att ta en tablett varje dag.
  • Du är skyddad även om du skulle kräkas eller få diarré.

Nackdelar

  • Skyddar inte mot könssjukdomar.
  • Det är vanligt med oregelbundna blödningar.
  • Kan speciellt i början ge besvär som ont i huvudet, finnar, ökad aptit, minskad sexlust och nedstämdhet.
  • Du behöver hjälp av en barnmorska eller läkare när du vill sätta in eller ta ut en p-stav.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Ellinor Lundmark
  • Faktagranskare:

    Sofia Alsing, barnmorska, Sesammottagningen, Danderyds sjukhus
  • Fotograf:

    Ausi Petrelius