Kondylom

Hur smittar kondylom?

Kondylom smittar när man har sex. Inte bara när man har samlag, utan också om man har smeksex och kommer i kontakt med vårtorna. Det kan smitta vid munsex, men det är ovanligt att man får kondylom i munnen.

Hur märker man att man har kondylom?

Oftast upptäcker man att man har kondylom för att man får vårtor. Ibland får man många och ibland bara en eller några få. Vårtorna kan vara flikiga eller runda och upphöjda. De är ofta hudfärgade, men kan också vara vitaktiga eller lite röda.

Hos tjejer kan vårtorna sitta på olika ställen i underlivet. I slidöppningen eller på de inre blygdläpparna, i urinrörsmynningen, runt klitoris, på livmodertappen och runt analöppningen. På killar kan de sitta på ollonet, på ollonets kant, på förhudens insida, i urinrörsmynningen, på penisskaftet och runt analöppningen. Hos både killar och tjejer kan vårtorna också sitta på ställen i underlivet där man har hår.

Vårtorna kan klia eller svida. Sitter de på penisen, i slidöppningen eller runt analöppningen kan det kännas obehagligt om man har samlag. Vårtorna är inte farliga. Det största problemet brukar vara att man känner sig ofräsch på grund av dem. De flesta som smittas med kondylom märker inte att de har det. Det kan bero på att vårtorna är små och sitter på ställen där man inte ser dem. Viruset kan också ligga vilande i kroppen utan att ge några vårtor, men det betyder inte att man inte kan smitta andra. Ibland kan man få vårtor långt efter att man smittades, i vissa fall flera år senare. Om man är ihop med någon kan man då tro att den har haft sex med någon annan, eller så kanske den man är ihop med tror att man själv har haft det, men så behöver det alltså inte vara.

Hur blir man av med kondylom?

Hos de flesta försvinner vårtorna av sig själv efter ett tag och man behöver inte någon särskild behandling. Men det är alltid bra att gå till en ungdomsmottagning eller vårdcentral och undersöka sig om man undrar eller har besvär. Oftast ser den som undersöker en direkt om man har kondylom. Ibland, om den som undersöker är osäker, nyps en bit av en vårta bort, för att sedan tittas på i mikroskop.

Har man kondylom brukar man också få ta prov för att se om man har någon annan könssjukdom. Om man har haft oskyddat sex kan man till exempel ha klamydia utan att utan att veta om det eftersom det är vanligt att man inte få några symtom av klamydia. Kondylomvårtorna kan behandlas genom att man stryker medicin på dem. Medicinen är receptbelagda och måste skrivas ut av läkare. Om man använder medicinen rätt försvinner vårtorna för de flesta inom en månad. Andra sätt att behandla vårtorna är att någon skär, fryser eller bränner bort dem. Det är vanligt att vårtorna kommer tillbaka även om man har behandlat dem. Det beror på att viruset finns kvar i kroppen även om vårtorna försvinner. Efter ett tag tar kroppens eget immunsystem hand om viruset så att det försvinner.

Det kan finnas ett samband mellan upprepad behandling av kondylom och att tjejer får ont när de har samlag, särskilt om man har haft vårtor vid slidöppningen. Det beror på att slemhinnan kan bli känsligare av behandlingen och börjar göra ont. Därför kan det vara bra att ha lite tålamod med vårtorna och vänta på att de läker ut av sig själv istället för att behandla dem för mycket.

Hur skyddar man sig mot kondylom?

Det är svårt att skydda sig helt mot kondylom eftersom vårtorna kan sitta på många olika ställen i underlivet. Om man har samlag är det bästa sättet att skydda sig att använda kondom även om det inte skyddar till hundra procent, eftersom vårtorna kan sitta på andra ställen än där kondomen sitter, till exempel på en killes pung.

Kondylom och livmoderhalscancer

Det virus som gör att man får kondylom leder inte till att tjejer får livmoderhalscancer. Däremot kan andra sorters vårtvirus efter lång tid leda till livmoderhalscancer. Men det är ovanligt och oftast upptäcks de cellförändringar på livmodertappen som kan leda till cancer långt innan själva cancern uppstår.

Från det att man som tjejer är mellan 23 och 25 år börjar man kallas till gynekologiska hälsokontroller med några års mellanrum för att ta cellprov. Det är bra att gå på kontrollerna eftersom det ofta är då som cellförändringar upptäcks.