Alternate Text

Hiv/aids

Hiv är ett virus som påverkar immunförsvaret. Det vanligaste sättet att få hiv är genom oskyddat samlag. Du kan skydda dig mot hiv genom att använda kondom. 

Du kan leva ungefär som tidigare och plugga, jobba, ha sex, ha en partner och skaffa barn även om du har en hivinfektion. Den stora skillnaden blir att du måste ta mediciner regelbundet resten av livet. 

Hur överförs hiv?

Hiv är en förkortning för humant immunbristvirus. Viruset förstör vita blodkroppar som är viktiga för immunförsvaret. När de vita blodkropparna förstörs blir immunförsvaret sämre. Om du inte får behandling bryts immunförsvaret ner så mycket att du börjar få andra sjukdomar. Det kallas för aids.

Hiv överförs genom blod, sperma, slidsekret och bröstmjölk. Risken att få hiv är störst om du har oskyddade slidsamlag och analsamlag. Du kan också få hiv genom munsex, framför allt om du får sperma i munnen.

Hiv kan överföras genom blod, till exempel om du delar sprutor med andra för att spruta in narkotika i blodet. Det ingen risk att du får hiv om du ligger på sjukhus och får blod är, eftersom allt blod hivtestas innan det ges till någon annan.

Ett barn kan få hiv av sin mamma under graviditeten, vid förlossningen eller genom bröstmjölken om mamman lever med hiv. Men risken att barnet ska få hiv är minimal om mamman får bromsmediciner.

Vad händer i kroppen när jag får hiv?

Hiv är en förkortning för humant immunbristvirus. Viruset förstör vita blodkroppar som är viktiga för immunförsvaret. När de vita blodkropparna förstörs blir immunförsvaret sämre. Om du inte får behandling bryts immunförsvaret ner så mycket att du börjar få andra sjukdomar. Det kallas för aids.

Hur överförs inte hiv?

Du kan inte få hiv genom kramar, pussar eller kyssar. Inte heller om du använder samma handduk eller dricker ur samma glas som någon som lever med hiv. Hiv sprids inte genom luften eller med insekter som till exempel myggor.

Hur skyddar jag mig mot hiv?

Använd kondom om du har slidsamlag, analsamlag eller munsex med någon med penis.

Använd kondom om du använder en sexleksak som till exempel en dildo tillsammans med någon annan. Eller tvätta den efter att du har använt den.

Du behöver inte använda något skydd om du har munsex med någon med slida.

Hur märks hiv?

Det är vanligt att inte få några symtom av hiv och du kan ha hiv utan att märka det. En del får tidiga symtom. De brukar i sådant fall komma två till tre veckor efter att du har fått hiv. De tidiga symtomen liknar en vanlig influensa och kan till exempel vara

  • feber
  • ont i halsen
  • värk i kroppen
  • ljusröda utslag på ryggen och bröstet.

De tidiga symtomen brukar gå över efter ett par veckor. Du kan sen ha sjukdomen i kroppen i flera år utan att märka av den.

Att testa sig för hiv

Det är viktigt att du går och testar dig om du tror att du har fått hiv. Du kan testa dig på en ungdomsmottagning, en hud- och könsmottagning eller en vårdcentral.

Testet är gratis och du kan vara anonym. Du behöver inte berätta vem du är eller visa legitimation. Först om testet skulle visa att du har hiv behöver du berätta vem du.

Testet går till så att du lämnar ett blodprov. Blodprovet brukar tas i armvecket. Du brukar få svar inom en vecka och du brukar få komma tillbaka till mottagningen för att få svaret.

När kan jag testa mig?

Du kan testa dig tidigast en vecka efter tillfället då du skulle ha kunnat få hiv. Om testet då visar att du har hiv är det så. Om testet säger att du inte har hiv behöver du testa dig en gång till efter sex veckor. Först då kan du vara säker på att du inte har fått hiv, för det kan ta upp till sex veckor innan hiv syns i ett test.

Det finns också ett hivtest där du kan få svar på en gång, i stället för att behöva vänta en vecka. Det testet finns bara på vissa mottagningar. Fråga på din mottagning om du kan göra det där, om du vill göra ett sådant test.

Att leva med hiv

Det finns idag inget botemedel mot hivinfektion. Däremot finns det effektiva läkemedel som minskar antalet hiv-virus i kroppen till nästan noll. De förhindrar också att du blir sjuk och får aids. De kallas ibland för bromsmedeciner.

Det innebär att du kan leva ungefär som den som inte har hiv, och plugga, jobba och resa.

Att ha hiv är inte heller något hinder för att bli förälder, oavsett om du är den som blir gravid eller inte. Risken att barnet får hiv är minimal om du tar bromsmediciner.

Den stora skillnaden mellan att leva med hiv eller inte, är att du måste ta mediciner regelbundet hela livet. Du behöver också alltid använda skydd när du har sex.

Det är förbjudet att diskriminera någon för att den har hiv. I diskrimineringslagen räknas hiv in under punkten som säger att du inte får diskrimineras för att du har en funktionsnedsättning.

På mottagningar som arbetar med hiv kan du få hjälp med att träffa en kurator eller en psykolog, som du kan få stöd och hjälp av. Det finns också föreningar och stödgrupper för personer med hiv.

Om din partner har hiv

Ni behöver alltid skydda er med kondom eller femidom om du har sex med någon som har hiv. Risken att få hiv genom en partners blod är väldigt liten. I regel har du ju inte kontakt med andra personers blod vare sig de har hiv eller inte.

Du kan få en tillfällig behandling med mediciner om du vet att det finns en risk att du har fått hiv. Till exempel om du har en sexpartner som har hiv och kondomen gick sönder. Det heter postexpositionsprofylax, oftast kallas det bara för PEP. PEP minskar risken att få hiv.

Det är en läkare som avgör om du ska få PEP. Du får inte PEP om du har haft oskyddat sex med en person som du inte säkert vet har hiv.

Sök vård snabbt om du har haft oskyddat sex med någon som du vet har hiv. Du behöver få behandlingen inom 36 timmar efter tillfället då du eventuellt kan ha fått hiv.

Smittskyddslagen

Hiv ingår i smittskyddslagen. Det innebär att du måste gå och testa dig om du tror att du kan ha fått hiv. Du är också tvungen att följa vissa regler om testet visar att du har hiv, som till exempel att gå på kontroller regelbundet.

Du måste också berätta vem eller vilka du har haft sex med. De blir sen kontaktade av mottagningen för att komma och testa sig. Anledningen är att det är viktigt att hitta och behandla alla som kan ha fått hiv, så att sjukdomen inte sprids vidare. De som blir kontaktade av mottagningen får inte veta vem som uppgett deras namn.

Informationsplikt

Du måste berätta för den du ska ha sex med att du har hiv, enligt smittskyddslagen. Det kallas informationsplikt.

Din läkare kan besluta att du slipper informationsplikten om du får bromsmediciner som funkar bra, eftersom risken då är minimal att hiv förs över. Då behöver du alltså inte berätta det för en sexpartner om du inte vill. Men du måste alltid skydda dig när du har sex, även om du får behandling.

Det är din läkare som bestämmer om du ska undantas från informationsplikten. Saker som spelar in är till exempel hur dina virusnivåer i blodet ser ut och hur bra du har varit på att komma ihåg att ta medicinerna.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Ellinor Lundmark
  • Faktagranskare:

    Pernilla Albinsson, sjuksköterska, Hiv-mottagning/Infektionsmottagning 2, Karolinska universitetssjukhuset och Sesam City, Stockholm