Alternate Text

Hepatit

Hepatit är en inflammation i levern. Det finns flera typer av hepatit som orsakas av olika virus. De vanligaste är hepatit A, hepatit B och hepatit C. Hepatit kallas ibland för gulsot eftersom huden kan bli gulfärgad när man blir sjuk.

Illustation av var levern sitter i kroppen.

Hepatit gör att levern inte fungerar som den ska. Levern kan till exempel inte bryta ner alkohol och mediciner som tidigare. De flesta blir friska från hepatit A och B. Hepatit C blir ofta kronisk och kan finnas kvar hela livet, men de flesta har inga besvär och kan ändå leva ett bra liv. 

Hur märker jag att jag har hepatit?

Det brukar dröja någon eller några månader innan du märker att du har fått hepatit, det vill säga innan du får några symtom. Men många får inte några symtom alls.

Om du får symtom brukar det börja med att det känns ungefär som influensa. Det vill säga att du får ont i huvudet, feber, värk i kroppen och känner dig trött. Efter ett tag kan du må illa och ibland kräkas. Bajset kan bli ljust, nästan grått, och kisset mörkt.

För vissa blir huden och ögonvitorna gulaktiga. Det beror på att levern inte kan rensa bort ett gulfärgat ämne som heter bilirubin ur kroppen. När det händer brukar de andra symtomen, förutom tröttheten, försvinna.

Några få blir svårt sjuka av hepatit. Då behöver man vårdas på sjukhus.

Vad gör jag om jag tror att jag har hepatit?

Kontakta en vårdcentral eller en infektionsklinik för att bli undersökt om du tror att du kan ha fått hepatit. Infektionskliniker finns på de större sjukhusen.

Du kan hinna vaccinera dig om du tror att du kan ha blivit smittad med hepatit B, till exempel om du vet att någon som du har haft samlag med har sjukdomen. Vaccinationen ska göras så fort som möjligt, helst inom 48 timmar från det att du tror att du har blivit smittad.

Hur blir jag av med hepatit?

Hepatit A går över av sig själv men om du mår väldigt dåligt kan du behöva ligga på sjukhus några dagar.

Hepatit B går också oftast över av sig själv. Det är ovanligt, men ibland kan hepatit B bli kronisk. Då finns viruset kvar i kroppen hela livet och ibland behöver man äta medicin.

Hepatit C blir ofta kronisk men kan med hjälp av medicin läka ut hos många.

Du kan leva nästan som vanligt om du har kronisk hepatit, men tänk på att du kan smitta andra. Var också försiktig med alkohol eftersom levern skadas av det. Du behöver gå hos läkare ungefär en gång om året för att kontrollera din lever.

Hur får jag hepatit?

Hepatit A smittar framförallt via mat och vatten. Hepatit B kan du få genom sex. Hepatit B och C kan också överföras genom blod. Du kan få hepatit B och C även av små mängder blod, till exempel om du delar sprutor med någon.

De flesta som har kronisk hepatit B har smittats av sin mamma vid födseln. Detta är vanligast om man kommer från ett land där hepatit B är vanligt, till exempel i Asien, Afrika eller vissa länder runt Medelhavet. Den som har fått hepatit som barn har oftast inga symtom. Därför kan du ha hepatit och smitta andra, utan att veta om det.

Hur skyddar jag mig mot hepatit?

Du kan vaccinera dig mot hepatit A och B. Alla kan vaccinera sig, men du får själv betala för det. Vissa personer som har större risk än andra att få hepatit B får vaccinera sig utan kostnad. Det gäller till exempel män som har sex med män och injektionsmissbrukare.

Använd kondom om du har slidsamlag eller analsamlag för att skydda dig mot hepatit. Använd kondom om du har munsex med en person med penis eftersom hepatit kan smitta då också, framför allt om du får sperma i munnen. Om du har munsex med en person med slida kan du använda slicklapp.

Eftersom hepatit B och C sprids via blod så ska du aldrig dela sprutor eller nålar med andra.

Smittskyddslagen

Hepatit A, B och C ingår i smittskyddslagen. Det innebär att du måste gå och testa dig om du tror att du har hepatit. Om testet visar att du har hepatit så måste du berätta vem eller vilka du kan ha fått hepatit av, till exempel vem du har haft sex med. De blir sen kontaktade av mottagningen för att också de ska komma och testa sig, det kallas för smittspårning. Smittspårningen är till för att undvika att fler får hepatit.

Det är viktigt att hitta alla som har fått hepatit, så att sjukdomen inte sprids vidare. De som blir kontaktade får inte reda på vem som gett mottagningen deras namn.

Om du har kronisk hepatit B måste du enligt smittskyddslagen berätta det för den du har sex med. Du måste också använda kondom eller slicklapp om personen inte redan är vaccinerad mot hepatit B.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Ellinor Lundmark
  • Faktagranskare:

    Ann-Sofi Duberg, läkare, Infektionskliniken, Universitetssjukhuset Örebro
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling