Alternate Text

Visa känsliga bilder?

Välj om du vill visa eller dölja känsliga bilder. OBS! Funkar inte i UMO:s bildspel och i UMO:s memory

Vad är känsliga bilder?

Tjejers underliv

Tjejers underliv ser ut på olika sätt. Storlek och utseende blygdläpparna, venusberget och klitoris är olika. Det finns också många varianter på färg, doft och behåring.

Det finns en stor naturlig variation av hur underliv kan se ut. Därför behöver du sällan oroa dig för att något ska vara fel. Underlivets yttre delar slutar att växa efter puberteten, alltså någon gång mellan det att du är 18 och 20 år.

Pigment

Huden på de yttre blygdläpparna och klitorishuvan har mycket pigment och får lätt färg om den utsätts för solljus. Färgen på blygdläpparna blir mörkare under puberteten, och varierar beroende på hudfärg och pigment i övrigt.

Doft

Underlivets doft kommer av olika vätskor, svettkörtlar och talgfettet som talgkörtlar bildar, så kallad smegma. För att hålla sig ren räcker det att tvätta sig med ljummet vatten. Det är bra att inte tvätta sig med tvål eftersom det torkar ut huden och kan göra den irriterad.

Hur är underlivet uppbyggt?

Underlivet brukar delas in i yttre och inre delar. De yttre delarna kallas vulva och är de delar du kan se utifrån: blygdläpparna, venusberget och klitoris. De inre delarna består av slidöppningen, slidan, livmodern, äggledare och äggstockar.

Illustration av en tjejs yttre könsorgan: klitoris, yttre blygdläppar, inre blygdläppar, urinrörsmynningen, slidöppningen, mellangården och analöppningen


Venusberget

Venusberget täcker blygdbenet och sitter nedanför magen, ovanför de yttre blygdläpparna. Det ser ut lite som en mjuk kulle där det växer hår om du har kommit in i puberteten. I venusberget finns till största del fettvävnad, men också en massa nervändar.

Klicka här för att se foton på könet.

Yttre blygdläppar

De två yttre blygdläpparna börjar från venusbergets undersida och följer på varsin sida klitoris, de inre blygdläpparna och slidöppningen, för att sen gå ihop igen ner mot mellangården. De består av fett och svällkroppsvävnad, men innehåller också svettkörtlar, talgkörtlar och nervändar. Oftast växer det också hår på utsidan av dem.

De yttre blygdläpparna är ofta lite rynkiga, och det är ofta skillnad i storlek mellan den vänstra och högra blygdläppen.

Inre blygdläppar

De två inre blygdläpparna sitter innanför de yttre. På dem växer inget hår och de ser rynkiga ut. Inne i dem finns svällkroppsvävnad, små blodkärl, och nervändar. På och runt blygdläpparna finns också talgkörtlar och svettkörtlar som gör att allting funkar som det ska. Till exempel smörjer talgen från talgkörtlarna blygdläpparnas ytor. Blygdläpparna ligger mot varandra och skyddar slidan och urinröret mot bakterier och smuts.

Storleken på de inre blygdläpparna varierar ofta och nästan ingen har två likadana. I puberteten kan färgen bli mörkare. Det blir de också vid sexuell upphetsning eftersom de då fylls med blod. De inre blygdläpparna möts framtill vid klitoris och bildar klitorishuvan.

Klitoris – Huva, ollon, skaft, skänklar

Klitoris är en del av könsorganet som kan ge sexuell njutning. Klitoris är fylld med nerver och består av svällkroppsvävnad och blodkärl. Det går att dela in klitoris i olika delar. Det du kan se utifrån är klitoris ollon och huva, även kallad förhud, kappa eller kåpa. Huvan kan täcka hela eller delar av klitoris ollon.

Mellan de yttre blygdläpparna, ovanför urinröret, sitter klitoris ollon och där finns över sex tusen nervändar som kan ge njutning. Den största delen av klitoris sitter inne i kroppen och är också mycket känslig för beröring.

Klitoris skaft går vidare bakom ollonet och in i kroppen. Skaftet delar sig sen i två skänklar som går på vardera sidan om urinröret och slidöppningen.

Slidöppningen

Slidöppningen kallas ibland också för slidmynningen. Den finns mellan de inre blygdläpparna och lite nedanför urinrörets mynning, och omges av en töjbar slemhinna. Ur slidöppningen kommer det flytningar. De gör slemhinnan i slidan ren, fuktig och smidig.

På varsin sida om slidöppningen mynnar gångar från Bartolinis körtlar. När du blir kåt produceras där en genomskinlig vätska som kallas lubrikation. Lubrikationen håller slemhinnan fuktig och smörjer lite extra om man blir sexuellt upphetsad. Den funkar som ett naturligt glidmedel.

Runt omkring urinrörsmynningen och slidöppningen ligger bäckenbottenmuskulatur och svällkroppsvävnad. Svällkropparna och alla nervändar som ligger där gör området extra känsligt för beröring.

Illustration av tjejens underliv med pilar som beskriver de olika delarna


Slidan

Slidan eller vaginan som den också kallas, är som en ungefär sju till tio centimeter lång mjuk kanal. Slidans väggar är täckta av en slemhinna och hålls fuktiga av slidsekret som smörjer väggarna. För att slidan ska kunna vidgas när man blir upphetsad är väggarna lite veckade. Slidans väggar ligger annars mot varandra.

Lubrikation kallas vätskan som bildas om man blir sexuellt upphetsad, några får mer, några mindre. Den kan också variera mycket i mängd från olika tillfällen. Slidan börjar i slidöppningen och går sen vidare uppåt och snett bakåt fram till livmodertappen.

Livmodertapp

Längst in i slidan sitter livmodertappen, som är ingången till livmodern. Livmodertappen kan kännas som en knöl eller nästan som en nästipp. Mitt i den finns ett litet hål och det är genom livmodertappen som mensblodet rinner ut i slidan. Det är också genom livmodertappen och vidare genom livmoderhalsen som spermier tar sig upp för att kunna befrukta ett ägg.

Det är inte farligt att röra vid livmodertappen. En del upplever att det är skönt att röra vid eller stöta mot livmodertappen när man onanerar eller har sex på något annat sätt, men ibland kan det även kännas obehagligt.

Det är från livmodertappen som en gynekolog eller barnmorska tar cellprover när du är på  en gynekologisk cellprovtagning. Såna prover tas för att kolla om du har cancer eller förändringar som skulle kunna bli cancer. Från att du är 23 år får du kallelser för att göra det regelbundet vart tredje år. Kallelsen kommer med brev, och du blir kallad till en barnmorskemottagning nära där du bor.

Det går också att lämna cellprov på andra ställen, till exempel på en del ungdomsmottagningar, i samband med en gynekologisk undersökning.

Livmoderhalsen

Livmoderhalsen är en kanal från slidan upp till den nedre delen av livmodern. I livmoderhalsen finns många slemproducerande celler. Det är där som flytningar bildas.

Livmodern

Livmodern består av muskelväggar och ett hålrum som livmoderhalsen är en del av. Livmodern är ungefär som ett vanligt hönsägg i storlek. I livmodern förbereds det varje månad en slemhinna som kan ta emot ett befruktat ägg. I slemhinnan finns en mängd små blodkärl.

Om du blir gravid är det i livmodern som fostret växer till. Då töjs livmodern ut så att fostret kan få plats. Vanligast är att du inte blir gravid, och då stöter kroppen ut blod och slemhinnan två veckor efter det att den bildats. Det är det som kallas mens eller menstruation.

Äggledare

Äggledarna går som två armar på varje sida ut från övre delen av livmodern. Vid äggledarnas ändar, nära äggstockarna, sitter något som ser ut lite som händer eller trattar med fransar. Vid ägglossning fångar de upp ägget. Inuti äggledarna finns det flimmerhår som tillsammans med musklerna i äggledarnas väggar gör rörelser som får ägget att vandra till livmodern. Det tar ungefär tre till fem dygn för ett ägg att föras genom äggledarna till livmodern. Det är i äggledarna som ett ägg kan bli befruktat.

Äggstockar

Utanför äggledarnas ändar, eller händer, sitter äggstockarna. De är ovala och ungefär tre centimeter långa. I äggstockarna finns äggceller, det vill säga anlag för ägg. När man föds innehåller äggstockarna ungefär en miljon äggceller men bara cirka 500 av dem kan komma att mogna till ägg och kunna bli befruktade.

Varje månad, från det att du kommer i puberteten, mognar äggceller till ägg. Ägget bildas inuti en blåsa. När ett ägg mognat spricker äggblåsan och ägget fångas upp av en äggledare. Det kallas ägglossning.

Urinröret

Urinröret är det som kiss kommer ut igenom.

Urinrörsmynningen

Urinrörsmynningen är själv öppningen av urinröret och sitter strax ovanför slidöppningen.

Blygdben

Blygdbenet är en skelettdel som sitter framför urinblåsan och bakom venusberget.

Analöppningen

Analöppningen, ändtarmsöppningen eller anus är inte en del av könet, men ligger nära och hör ihop med muskler och nerver som finns där. Analöppningen är slutet på ändtarmen och är ett område som är känsligt för beröring på grund av alla nervändar som samlas där. I ändtarmen finns en slemhinna.

Mellangården

Mellangården är området mellan analöppningen och slidöppningen. Där samlas många nervändar och gör huden känslig. Innanför mellangårdens hud finns svällkroppar och muskler som hör ihop med underlivet.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Johan Nilsson
  • Faktagranskare:

    Elisabet Essegård, barnmorska, Umeå ungdomshälsa
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling