Välj ord för könen!

Välj själv vilka ord som ska användas för könen.

Hur funkar det?

Puberteten

Någon gång mellan 8 och 13 år brukar de flesta komma in i puberteten. Under puberteten utvecklas kroppen från barn till vuxen. Till exempel förändras rösten och könet, en del får finnar och det är vanligt att börja intressera sig för sex.

Illustration av en person med keps.

Puberteten sätts igång av hormoner. Hormoner är ämnen som bildas i olika körtlar i kroppen. Hormonerna påverkar hur kroppen fungerar på många olika sätt. Till exempel styr de sömnen, blodtrycket, humöret och hur mycket vatten du har i kroppen. Det är också hormoner som bestämmer hur och när kroppen utvecklas.

När du kommer in i puberteten och hur du upplever den varierar mycket från person till person. En del kan längta efter att få mens eller skäggväxt medan andra tycker att det känns jobbigt.

Om du kommer i puberteten tidigt eller sent är ingenting du kan styra över själv. För tjejer brukar puberteten börja när de är mellan 8 och 13 år och för killar mellan 11 och 13 år. Men det kan hända både tidigare och senare. Hur gammal du är när du kommer in i puberteten är till stor del ärftligt.

Hela puberteten brukar ta fem till sex år och under den tiden har alla sin egen takt. Puberteten börjar ofta med att du växer snabbt. Ibland kan du känna dig lite klumpig eftersom alla delar på kroppen växer i olika takt. Till exempel brukar händerna och fötterna växa mycket i början.

När du kommer ur puberteten har du vuxit färdigt på längden.

Att vara i puberteten

Du får kanske ofta höra att puberteten är en jobbig period. Så kan det vara för en del, men inte för alla. För många är det en rolig och spännande tid i livet, när det händer många nya saker både med dig själv och med annat omkring dig. Många gillar att växa och få en mer vuxen kropp och utseende, men inte alla. Det kan kännas förvirrande att kroppen förändras, ibland kan du känna att du inte riktigt hänger med.

Ibland kan det kännas som att det finns tankar och krav, till exempel hur du ska vara och se ut. Vuxna kan ha idéer om hur tonåringar "är", vilket kan beskrivas i negativa ord, som att tonåringar är jobbiga och bråkiga. Du ska komma ihåg att ingen har rätt att behandla dig oschysst och att du har rätt att vara den du vill vara. 

Om det känns jobbigt kan det vara bra att prata med någon. Det kan till exempel vara skolsköterskan, skolkuratorn, eller någon på en ungdomsmottagning.

Illustration av en person med långt hår.

Vad händer i puberteten?

Bröst

För tjejer är det första tecknet på att du kommit i puberteten att brösten börjar växa. Det kan du känna genom att du får små hårda knölar bakom bröstvårtorna. Det är körteln i brösten som utvecklas. När brösten växer kan de klia och ömma. Det är också vanligt att det gör ont när du slår emot något eller kommer åt brösten för hårt.

Oftast börjar det ena bröstet växa före det andra. Det är vanligt att brösten fortsätter att växa i olika takt.

Nästan hälften av alla killar får förstorade bröstkörtlar i sina bröst. Det både kan synas och kännas som en liten knöl under ena eller båda bröstvårtorna. Bröstkörtlarna kan även kännas lite ömma, men det är helt ofarligt. Efter ett tag brukar bröstkörteln bli liten igen. Det kan ta upp till två eller tre år.

Hår på kroppen

I puberteten får du mer hår på kroppen. Könshåret börjar växa, utanpå könet och ut mot ljumskarna. Du kan få hår i en sträng upp mot naveln, oavsett vilket kön du har.

Du får också hår under armarna och det är vanligt att du får mer hår på andra ställen på kroppen också, till exempel på armar och ben. Killar kan få hår på bröstet och ryggen.

Killar får skäggväxt. Den brukar starta på överläppen och sprider sig sen till kinderna och hakan. Hos en del kan hårväxten fortsätta att öka och bli kraftigare långt upp i vuxen ålder.

Under puberteten blir håret på huvudet snabbare fett än tidigare. Det beror på att talgkörtlarna tillverkar mer fett. Därför kan du behöva tvätta håret oftare än vad du gjort tidigare.

Underlivet

Underlivet förändras under puberteten, både storlek och färg. Talgkörtlarna börjar synas tydligare vilket gör att du kan upptäcka prickar och knottror som är naturliga och ofarliga. Svett och vätskor som börjar bildas gör att underlivet också luktar annorlunda än tidigare. Under förhuden och i vecken mellan blygdläpparna bildas smegma. Det är talg, ett fett som är kroppens egna smörjmedel och bildas av talgkörtlarna.

Hos dig som har slida blir både de yttre och inre blygdläpparna blir kraftigare och mörkare. Ofta växer de inre blygdläpparna så att de syns utanför de yttre. Även klitoris växer. Slidan, livmodern och äggstockarna som sitter inne i kroppen blir större. Ägglossningen börjar.

Hos dig som har penis är det testiklarna som börjar växa. Även pungen och penisen växer och bli större och pungen får en mörkare färg. Hur mycket penisen växer är olika från person till person. Även de inre könskörtlarna som kallas prostata och sädesblåsorna växer. Förhuden vidgas och blir större och under förhuden börjar smegman, en vitaktig smörjande vätska, bildas. 

Sperma

När testiklarna växer kan de vara lite ömma. Det brukar vara tecken på att de börjat bilda spermier. Det brukar hända i 13-15-årsåldern, men det kan börja både tidigare eller senare. Om det kommer sperma när du får utlösning innebär det att du är könsmogen. Då kan du göra någon gravid om du har slidsamlag. Under puberteten är det vanligt att du får utlösning på natten när du sover. För en del händer det bara någon enstaka gång medan andra får nattliga utlösningar under flera års tid.

Flytningar

Innan mensen kommer börjar du få flytningar. Det märker du genom att det blir lite gulvitt i trosorna. Flytningarna gör så att slemhinnorna i slidan hålls fuktiga, de håller också slidan ren och skyddar mot infektioner.

Mens

Att du får mens innebär att ägglossningen har kommit igång. Det betyder att du är könsmogen, alltså att du kan bli gravid och få barn.

Första mensen brukar komma ungefär två år efter att brösten har börjat växa. Oftast börjar det med att det bara kommer lite blod i trosorna eller på pappret när du torkar dig.

Det är också vanligt att ha brunaktiga flytningar innan du får sin första mens. Det är kroppens sätt att tala om att mensen är på väg. Blodblandade flytningar brukar vara mörka och brunaktiga, det beror på att blodet hinner torka lite innan det kommer ut.

I början är det vanligt att mensen är oregelbunden. Du kan till exempel få mens en gång och sen kan det dröja flera månader innan nästa mens kommer. Det är vanligt och helt ofarligt.

Sexlust

Du kan vara kåt, onanera eller ha sex på annat sätt och få orgasm redan innan du är könsmogen. Men när du blir könsmogen brukar lusten och längtan efter sex öka. Även om du har onanerat redan när du var yngre är det oftast under puberteten som de flesta börjar onanera mer medvetet. Många tänker oftare på sånt som har med sex att göra och det är vanligt att du börjar fundera på hur det kommer att kännas första gången du ska ha sex med någon annan.

För dig som har penis kan tankarna på sex göra att du lätt får stånd. Ibland händer det utan att du själv förstår varför. Det kan till exempel vara när du sitter på en buss som skakar eller när du cyklar på en grusväg. Skakningarna gör att det går signaler direkt till penisen, utan att de går förbi hjärnan. Det kan kännas pinsamt och du kan lätt tro att du är ensam om att få stånd ofrivilligt, fast det egentligen är väldigt vanligt

Huden

Precis som håret snabbare blir fett så blir även huden det. Det beror på att talgkörtlarna producerar mer fett än tidigare, ibland mer än vad som egentligen behövs. Du märker det genom att huden blir glansig, särskilt runt näsan och i pannan, men också på kinderna och ryggen. Att huden blir fetare kan leda till att du får finnar och pormaskar.

Under puberteten kan du också få strimmor i huden, så kallade hudbristningar. Det beror på att huden sträcks ut snabbare än den hinner anpassa sig. På tjejer är det vanligast att få bristningar på brösten, höfterna och låren. På killar är det vanligast på ryggen och axlarna. Bristningarna bleknar med tiden.

Svett

Du börjar också svettas mer under puberteten och många börjar tvätta sig varje dag. Om du tycker att det behövs, kan du också använda deodorant under armarna.

Rösten

Precis som resten av kroppen utvecklas rösten under puberteten. Struphuvudet växer och stämbanden blir längre vilket gör att rösten mörknar och blir djupare, det är det som brukar kallas för målbrottet. Det sker hos både tjejer och killar. Men killars röst förändras mer än tjejers och det kan göra att du som kille får svårt att kontrollera rösten. Den kan ibland låta lite skrovlig eller växla mellan ljusare och mörkare under en period innan den mörknar och djupnar.

Kroppen växer och förändras

I början av puberteten växer ofta händer och fötter extra snabbt. Sen växer armarna och benen. Efter det växer du som mest på längden. Du kan växa flera centimeter på bara några månader. Det brukar kallas tillväxtspurt.

Kroppen växer inte bara på längden utan ändrar också form. Tjejer brukar få bredare höfter och killar bredare överkropp.

Tidig och sen pubertet

När puberteten börjar är olika och beror bland annat på ärftlighet. Att komma tidigt i puberteten kan både kännas roligt och jobbigt. Att komma alltför tidigt i puberteten, innan du fyllt åtta år som tjej eller nio år som kille, är ovanligt. Om du får pubertetstecken så tidigt bör du prata med en förälder eller annan vårdnadshavare och kontakta skolsköterskan eller en vårdcentral.

Om du inte har fått några pubertetstecken när du är 14 år kallas det för sen pubertet. Då kan du prata med en förälder eller annan vårdnadshavare, och tillsammans med dem eller själv kontakta skolsköterskan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral. Om det behövs kan puberteten sättas igång med hjälp av mediciner. Du kan inte själv göra så att du kommer i puberteten snabbare.

Om du tycker att det känns jobbigt att inte utvecklas i samma takt som dina jämnåriga kan det kännas skönt att få prata med någon, skolsköterskan är till exempel en bra person du kan vända dig till. Det går också att få hjälp på en ungdomsmottagning eller vårdcentral.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Åsa Sandler
  • Faktagranskare:

    Carin Lewenhaupt, barnläkare, Enköping
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling