Puberteten

Någon gång mellan att man är 10 och 13 år brukar de flesta komma in i puberteten. Under puberteten utvecklas kroppen från barn till vuxen. Till exempel förändras rösten och könet, man kan få finnar och man brukar börja intressera sig för sex.

» Texten finns på de nationella minoritetsspråken

Illustration av en person med keps.

Puberteten sätts igång av hormoner. Hormoner är ämnen som bildas i olika körtlar i kroppen. Hormonerna påverkar hur kroppen fungerar på många olika sätt. Till exempel styr de sömnen, blodtrycket, humöret och hur mycket vatten man har i kroppen. Det är också hormoner som bestämmer hur och när kroppen utvecklas.

När man kommer in i puberteten och hur man upplever den varierar mycket från person till person. En del kan längta efter att få mens eller skäggväxt medan andra tycker att det känns jobbigt.

Om man kommer tidigt eller sent in i puberteten är ingenting man kan styra över själv. För tjejer brukar puberteten börja när man är mellan 10 och 12 år och för killar mellan 11 och 13 år. Men det är vanligt att det händer både tidigare och senare också. Hur gammal man är när man kommer in i puberteten är till stor del ärftligt.

Hela puberteten brukar ta fem till sex år och under den tiden har alla sin egen takt. Puberteten börjar ofta med att man växer snabbt. Ibland kan man känna sig lite klumpig eftersom alla delar på kroppen inte växer i samma takt. Till exempel brukar händerna och fötterna växa mycket i början.

När man kommer ur puberteten har man vuxit färdigt på längden.

Att vara i puberteten

Man får ofta höra att puberteten är en jobbig period. Så kan det vara för en del, men inte för alla. För många är det en rolig och spännande tid i livet, när det händer många nya saker både med en själv och med annat omkring en. Många gillar att växa och få en mer vuxen kropp och utseende, men inte alla. Det kan kännas förvirrande att kroppen förändras, ibland kan man känna att man inte riktigt hänger med.

Ibland kan det kännas som att det finns tankar och krav, till exempel hur man ska vara och se ut som tjej eller kille. Vuxna kan ha idéer om hur tonåringar "är", vilket kan beskrivas i negativa ord, som att tonåringar är jobbiga och bråkiga. Man ska komma ihåg att ingen har rätt att behandla en oschysst och att man har rätt att vara den man vill vara. 

Om det känns jobbigt kan det vara bra att prata med någon. Det kan till exempel vara skolsköterskan, skolkuratorn, eller någon på ungdomsmottagningen.

» Att ta hjälp

Illustration av en person med långt hår.

Vad händer i puberteten?

Bröst

För tjejer är det första tecknet på att man kommit i puberteten att brösten börjar växa. Det kan man känna genom att man får små hårda knölar bakom bröstvårtorna. Det är körteln i brösten som utvecklas. När brösten växer kan de klia och ömma. Det är också vanligt att det gör ont när man slår emot något eller kommer åt brösten för hårt.

Oftast börjar det ena bröstet växa före det andra. Det är vanligt att brösten fortsätter att växa i olika takt.

Nästan hälften av alla killar får bröstkörtlar som både kan synas och kännas som en liten knöl under ena eller båda bröstvårtorna. Bröstkörtlarna kan även kännas lite ömma, men det är helt ofarligt. Efter ett tag brukar bröstkörteln bli liten igen. Det kan ta upp till två eller tre år.

» Tjejers bröst

» Killars bröst

Hår på kroppen

I puberteten får man könshår. Håret börjar växa utanpå könet och ut mot ljumskarna. Både killar och tjejer kan få hår i en sträng upp mot naveln.

Man får också hår under armarna och det är vanligt att man får mer hår på andra ställen på kroppen också, till exempel på armar och ben. Killar kan få hår på bröstet och ryggen.

Killar får skäggväxt. Den brukar starta på överläppen och sprider sig sen till kinderna och hakan. Hos en del kan hårväxten fortsätta att öka och bli kraftigare långt upp i vuxen ålder.

Under puberteten blir håret på huvudet snabbare fett än tidigare. Det beror på att talgkörtlarna tillverkar mer fett. Därför kan man behöva tvätta håret oftare än vad man gjort tidigare.

» Hårväxt och rakning

Underlivet

Underlivet förändras under puberteten, både storlek och färg. Talgkörtlarna börjar synas tydligare vilket gör att man kan upptäcka prickar och knottror som är naturliga och ofarliga. Svett och vätskor som börjar bildas gör att underlivet också luktar annorlunda än tidigare.

För tjejer blir både de yttre och inre blygdläpparna kraftigare och mörkare. Ofta växer de inre blygdläpparna så att de syns utanför de yttre. Även klitoris växer. Slidan, livmodern och äggstockarna som sitter inne i kroppen blir större. Ägglossningen börjar.

För killarna är det testiklarna som börjar växa. Även pungen och penisen växer och bli större och pungen får en mörkare färg. Hur mycket penisen växer är olika från person till person. Även de inre könskörtlarna som kallas prostata och sädesblåsorna växer. Förhuden vidgas och blir större och under förhuden börjar smegman, en vitaktig smörjande vätska, bildas.

» Tjejers underliv

» Killars underliv

Sperma

När testiklarna växer kan de vara lite ömma. Det brukar vara tecken på att de börjat bilda spermier. Det brukar hända i 13-15-årsåldern, men det kan börja både tidigare eller senare. Om det kommer sperma när man får utlösning, så innebär det att man är könsmogen. Då kan man göra någon gravid om man har slidsamlag. Under puberteten är det vanligt att man får utlösning på natten när man sover. För en del händer det bara någon enstaka gång medan andra får nattliga utlösningar under flera års tid.

» Sperma

Flytningar

Innan mensen kommer börjar man få flytningar. Det märker man genom att det blir lite gulvitt i trosorna. Flytningarna gör så att slemhinnorna i slidan hålls fuktiga, de håller också slidan ren och skyddar mot infektioner.

» Flytningar

Mens

Att man får mens innebär att ägglossningen har kommit igång. Det betyder att man är könsmogen, alltså att man kan bli gravid och få barn.

Första mensen brukar komma ungefär två år efter att brösten har börjat växa. Oftast börjar det med att det bara kommer lite blod i trosorna eller på pappret när man torkar sig.

Det är också vanligt att man har brunaktiga flytningar innan man får sin första mens. Det är kroppens sätt att tala om att mensen är på väg. Blodblandade flytningar brukar vara mörka och brunaktiga, det beror på att blodet hinner torka lite innan det kommer ut.

I början är det vanligt att mensen är oregelbunden. Man kan till exempel få mens en gång och sen kan det dröja flera månader innan nästa mens kommer. Det är vanligt och helt ofarligt.

» Mens

Sexlust

Man kan vara kåt, onanera eller ha sex på annat sätt och få orgasm redan innan man är könsmogen. Men när man blir könsmogen brukar lusten och längtan efter sex öka. Även om man har onanerat redan när man var yngre är det oftast under puberteten som de flesta börjar onanera mer medvetet. Många tänker oftare på sånt som har med sex att göra och det är vanligt att man börjar fundera på hur det kommer att kännas första gången man ska ha sex med någon annan.

För killar kan tankarna på sex göra att man lätt får stånd. Ibland händer det utan att man själv förstår varför. Det kan till exempel vara när man sitter på en buss som skakar eller när man cyklar på en grusväg. Skakningarna gör att det går signaler direkt till penisen, utan att de går förbi hjärnan. Det kan kännas pinsamt och man kan lätt tro att man är ensam om att få stånd ofrivilligt, fast det egentligen är väldigt vanligt

» Sex

Huden

Precis som håret snabbare blir fett så blir även huden det. Det beror på att talgkörtlarna producerar mer fett än tidigare, ibland mer än vad som egentligen behövs. Man märker det genom att huden blir glansig, särskilt runt näsan och i pannan, men också på kinderna och ryggen. Att huden blir fetare kan leda till att man får finnar och pormaskar.

Under puberteten kan man också få strimmor i huden, så kallade hudbristningar. Det beror på att huden sträcks ut snabbare än den hinner anpassa sig. På tjejer är det vanligast att få bristningar på brösten, höfterna och låren. På killar är det vanligast på ryggen och axlarna. Bristningarna bleknar med tiden.

» Finnar

» Hudbristningar

Svett

Man börjar också svettas mer under puberteten, därför är det viktigt att man tvättar sig varje dag. Om man tycker att det behövs, kan man också använda deodorant under armarna.

» Svettas

Rösten

Precis som resten av kroppen utvecklas rösten under puberteten. Struphuvudet växer och stämbanden blir längre vilket gör att rösten mörknar och blir djupare, det är det man brukar kalla för målbrottet. Det sker hos både tjejer och killar. Men killars röst förändras mer än tjejer och det kan göra att man som kille får svårt att kontrollera rösten. Den kan ibland låta lite skrovlig eller växla mellan ljusare och mörkare under en period innan den mörknar och djupnar.

Kroppen växer och förändras

I början av puberteten växer ofta händer och fötter extra snabbt. Sen växer armarna och benen. Efter det växer man som mest på längden. Man kan växa flera centimeter på bara några månader. Det brukar kallas tillväxtspurt.

Kroppen växer inte bara på längden utan ändrar också form. Tjejer brukar få bredare höfter och killar bredare överkropp.

Tidig och sen pubertet

När puberteten börjar är olika och beror bland annat på ärftlighet. Att komma tidigt i puberteten kan både kännas roligt och jobbigt. Att komma alltför tidigt i puberteten, innan man fyllt åtta år som tjej eller nio år som kille, är ovanligt. Om man får pubertetstecken så tidigt bör man prata med sina föräldrar eller annan vårdnadshavare och kontakta skolsköterskan eller en vårdcentral.

Om man inte har fått några pubertetstecken när man är 14 år kallas det för sen pubertet. Då kan man prata med sina föräldrar eller annan vårdnadshavare och tillsammans med dem eller själv kontakta skolsköterskan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral. Om det behövs kan puberteten sättas igång med hjälp av mediciner. Man kan inte själv göra så att man kommer i puberteten snabbare.

Om man tycker att det känns jobbigt att inte utvecklas i samma takt som sina kompisar kan det kännas skönt att få prata med någon, skolsköterskan är till exempel en bra person att vända sig till. Det går också att få hjälp på en ungdomsmottagning eller vårdcentral.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Åsa Sandler
  • Manusunderlag:

    Anna Eklund, samordnande sjuksköterska Fråga UMO och Annelie Nordner, sjuksköterska, Göteborg
  • Faktagranskare:

    Carin Lewenhaupt, barnläkare, Enköping
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling