Mens

Mens är den blödning från livmodern som tjejer får ungefär en gång i månaden från och med puberteten. Mens är kroppens sätt att visa att du är könsmogen.

Som tjej har du oftast ägglossning varje månad, från att du kommer i puberteten tills du kommer i klimakteriet. Samtidigt som ägglossningen sker blir slemhinnan i livmodern tjockare för att kunna ta emot ägget om det blir befruktat.

För att ägget ska bli befruktad måste du få in spermier i slidan. Då kan du bli gravid. Men om ägget inte blir befruktat stöts ägget och livmoderslemhinnan ut som en blödning. Det är det som är mensen.

När får jag mens?

I vilken ålder du får mens är olika. Det beror på att alla är olika gamla när de kommer in i puberteten. Du kan inte själv påverka om du ska komma in tidigt eller sent i puberteten.

Illustration av droppar av blod.

De flesta brukar få mens någon gång i 12-14-årsåldern. Men du kan få den redan när du är 9 eller först när du är 16 år utan att det är något som är fel. Har du inte fått din första mens när du är 16-17 år ska du gå till en läkare.

Första mensen kan komma som en överraskning. Kanske är mensen någonting du längtat efter. De flesta kompisar kanske redan har fått den och du känner sig lättad för att du äntligen är en i ”gänget”. 

En del tycker att det känns jobbigt. Kanske har ingen annan i klassen fått mens. Du kanske undrar vilket mensskydd du ska använda och det kanske känns pinsamt att prata med någon vuxen om det.

Hur mycket blöder jag?

Hur mycket du blöder och hur många dagar du har mens, skiljer sig från person till person. De flesta blöder 3-7 dagar.

Under en mens är det normalt att blöda mellan 20-80 milliliter blod, alltså knappt en deciliter som mest. Men eftersom blodet blandas ut med kroppsvätska och slemhinna från livmodern kan du uppleva det som mer. 

Att blöda mycket

Om du måste byta mensskydd så ofta att det blir jobbigt eller är tvungen att använda dubbla mensskydd för att inte blöda igenom, har du något som brukar kallas för riklig mens. Det beror ofta på att det finns mycket av ett ämne i livmodern som löser upp levrat blod. Det gör att blödningen har svårare att avta och att du blöder mer.

Om du blöder mycket kan du känna dig trött och orkeslös. Det beror på att blodvärdet är lågt.

Har du riklig mens kan du kontakta elevhälsan, en ungdomsmottagning eller en vårdcentral. Då kan du få hjälp med tabletter som gör att du blöder mindre.

Även skydd mot graviditet som innehåller hormoner, som p-piller, p-ring och hormonspiral, gör ofta att du blöder mindre när du har mens.

Oregelbunden mens

I början när du har mens är det vanligt att den är oregelbunden. Det betyder att den inte kommer vid samma tid varje månad. För de flesta brukar det rätta till sig efter ett tag så att varje menscykel, alltså dagen från att en mens börjar till nästas början, är mellan 21-35 dagar.

Det kan vara bra att hålla koll på din mens genom att skriva upp datumen i en almanacka eller mobil. Det finns också appar till mobilen som du kan använda. Då kan du se om mensen är regelbunden och i så fall veta ungefär när den kommer nästa månad. Du märker också om mensen är sen någon månad.

En del har alltid oregelbunden mens. Det är inte farligt. Om du tycker det är besvärligt kan du få regelbunden mens med hjälp av till exempel p-piller.

Sen eller utebliven mens

Gravid

En anledning till att mensen försvinner kan vara att du är gravid. För att vara gravid måste du ha fått in spermier i slidan. Det sker nästan alltid genom slidsamlag.

Om du har smeksex och har färsk sperma på fingrarna och direkt för in dem i slidan, finns det också en viss risk för graviditet.

Om du tror att den uteblivna mensen kan bero på att du är gravid är det bra att göra ett graviditetstest. Graviditetstest kan du köpa på ett apotek och i många mataffärer och servicebutiker. Du kan också göra ett test gratis på en ungdomsmottagning eller barnmorskemottagning.

Stress, miljöombyte eller bantning

Mensen kan också utebli av andra anledningar. Om mensen bara är några veckor sen eller hoppar över en eller två månader kan det bero på en massa olika saker. Till exempel miljöombyte eller att du har varit tillfälligt stressad.

Försvinner mensen under en längre tid är det bra att gå och undersöka vad det kan bero på. Det kan till exempel ha att göra med att du är väldigt stressad, mår dåligt, tränar hårt, bantar, har ätstörningar eller någon sjukdom. Då är det kroppens sätt att säga att någonting är fel.

Om du känner att du behöver hjälp eller stöd att lösa dina problem kan du till exempel vända dig till elevhälsan eller en ungdomsmottagning.

Om mensen försvinner i mer än ett halvår ska du alltid kontakta en läkare till exempel på en ungdomsmottagning eller vårdcentral. Då får du hjälp att ta reda på varför den inte kommer. Om det behövs kan du få tabletter som sätter igång mensen igen.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Anna Åkerman
  • Faktagranskare:

    Sofia Alsing, barnmorska, Sesammottagningen, Danderyds sjukhus
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling