Abort

Abort betyder att avbryta en graviditet. I Sverige har vi fri abort enligt abortlagen. Den som är gravid bestämmer själv om abort och behöver inte förklara sig för någon annan, oavsett anledning. Det finns ingen åldersgräns för att göra abort och en abort gör inte att det blir svårare att bli gravid i framtiden. Det finns olika sätt att göra abort.

Orsakerna till abort kan vara olika. Inget skäl är mer rätt eller fel än något annat. Oavsett skäl är det vanligt att ha funderingar och känslor kring abort, både du som är gravid och du som varit delaktig till graviditeten. Därför kan du alltid få stödsamtal i samband med abort. 

Bild på två personer, den ena är ledsen och den andra tröstar.

 

Du som är gravid bestämmer
Det är alltid du som är gravid som bestämmer om du vill göra abort eller inte. Du har också rätt att ändra dig när som helst före själva aborten. Det kan vara bra att prata med den som du blivit gravid tillsammans med om hur du vill göra. Om det går är det också bra att fatta ett gemensamt beslut. Men ibland går inte det och då bestämmer du som är gravid. 
Du som inte får bestämma
Enligt abortlagen är det alltid personen som har fostret i sin kropp som får bestämma om en abort. Att inte får vara med och bestämma om en abort, kan det kännas jobbigt. Du kan ha samma känslor som den som är gravid och du har också rätt att prata om dina känslor kring abort. På både abortmottagningar och ungdomsmottagningar finns det personal att prata med.
När kan du göra en abort?
En graviditet räknas från senaste mensens första dag, inte från själva befruktningstillfället. Fram till och med den 18:e graviditetsveckan har du rätt att göra abort utan att behöva berätta för någon varför du vill göra det.
Efter den 18:e graviditetsveckan måste Socialstyrelsen ge tillstånd för abort. Då måste det finnas särskilda skäl till aborten. Exempel på skäl kan vara att du har problem med alkohol eller droger, mår psykiskt dåligt, din ålder eller att fostret har någon allvarlig skada eller missbildning. Vårdpersonalen hjälper dig att söka tillstånd. 
Socialstyrelsen får inte ge tillstånd till abort om fostret kan överleva utanför den gravidas kropp, därför sätts gränsen vid 22 graviditetsveckor.
Vart kan du vända dig?
Abort utförs alltid på sjukhus eller gynekologiska mottagningar, du kan inte göra abort på en ungdomsmottagning. Men om du funderar på att göra en abort kan du kontakta en ungdomsmottagning för att få råd. Du kan också gå till en vårdcentral eller gynekologisk mottagning. Där kan personalen hjälpa dig att få kontakt med en abortmottagning.
Du kan även själv kontakta en abortmottagning direkt och boka tid. Det kan vara bra att boka en tid så snart som möjligt eftersom det ibland kan vara väntetider på vissa mottagningar.
Få stöd genom samtal
Oavsett skälen till en abort är det vanligt att ha frågor och funderingar. Då kan det vara bra att prata med någon. I samband med en abort erbjuds du alltid stöd och hjälp, både före och efter. Vårdpersonalen lyssnar och kan hjälpa dig att fatta ett eget beslut. Även om du är säker på ditt beslut kan det kännas bra att prata med någon. Även du som varit delaktig till graviditeten kan få samtalsstöd.
Hur går en abort till?
Abort kan göras på olika sätt beroende på hur långt i graviditeten du har kommit. Det kan också vara olika rutiner på olika mottagningar. Ofta kan du själv vara med och påverka.  
Medicinsk abort
Fram till och med vecka 9 är det vanligast med medicinsk abort. Då får du en tablett på abortmottagningen. Tabletten påbörjar aborten. Det är inte samma sak som akut-p-piller. Efter att du tagit tabletten får du gå hem. En del börjar blöda redan hemma efter den första tabletten.
En till två dagar senare kommer du tillbaka till mottagningen och får ett nytt läkemedel, antingen tabletter du sväljer eller tabletter som förs upp i slidan. Du stannar sen kvar på mottagningen och efter några timmar kommer en blödning med klumpar och graviditeten stöts ut. Det kan göra ont men i så fall får du smärtlindring. Oftast kan du åka hem senare samma dag.
Det går också att ta den andra omgången tabletter hemma, en så kallad hemabort. För att få göra en hemabort måste du alltid ha någon vuxen hos dig.
Veckorna efter aborten är det vanligt att blöda ungefär som en mens eller kanske lite mer. Några veckor efter aborten får du träffa eller ha kontakt en gynekolog eller barnmorska. Vid efterkontrollen pratar ni igenom hur aborten har gått och du kan få göra ett graviditetstest.
Kirurgisk abort
Fram till cirka vecka 12 eller 13 går det också bra att göra en kirurgisk abort. Det är en mindre operation. Först blir du nersövd. Läkaren för sen in ett instrument i livmodern, instrumentet är kopplat till en sug. Försiktigt sugs foster och moderkaka ut ur livmodern. Själva ingreppet tar ett par minuter, allt som allt tar aborten ungefär 20 minuter. Efteråt får du stanna kvar på mottagningen i några timmar för att vila. 
Du blöder mindre efter en kirurgisk abort än vad du gör efter en medicinsk abort. 
Sen abort
Efter vecka 12 eller 13 görs aborten alltid med medicinsk metod. Precis som vid tidig medicinsk abort får du först ett läkemedel på mottagningen för att påbörja aborten. Två dagar senare får du komma tillbaka och få nya läkemedel som sätter igång livmoderns sammandragningar för att fostret ska stötas ut. Sammandragningarna kan göra ont på samma sätt som vid en förlossning. Om du får ont kan du få smärtlindring.
Det är olika hur lång tid en sen abort tar. Alltifrån några timmar till flera dygn, men för de flesta tar det mindre än ett dygn. Under tiden får du stanna på sjukhuset. När aborten är klar känner en barnmorska eller sjuksköterska på magen för att undersöka hur livmodern dragit ihop sig. Det händer att läkaren behöver avsluta med en skrapning för att få ut moderkakan.
Vad kostar en abort?
Kostnaden för att göra abort kan variera beroende på var i landet du bor. På många ställen behöver du inte betala något om du är under 18 år. Om du behöver betala så kostar det mellan 350 och 700 kronor inräknat alla besöken hos läkare och barnmorska. Om du vill veta exakt vad det kostar där du bor så kan du fråga någon på en ungdomsmottagning eller barnmorskemottagning. Det går också bra att kontakta en abortmottagning.
Måste vårdnadshavare få veta?
Personalen på abortmottagningen har tystnadsplikt och får inte berätta för någon om ditt besök. Men om du är under 18 år brukar personalen föreslå att någon vuxen hemma får veta att du ska göra en abort. Det kan vara bra med någon som kan vara ett stöd både före och efter aborten. 
Går det inte att berätta hemma att du ska göra en abort kan du kanske berätta det för någon annan vuxen som du litar på. Det kan vara en släkting eller någon annan närstående, en kurator eller en skolsköterska. Ju närmare 18 år du är ju mindre har de vuxna som ansvarar för dig rätt att få veta om dina kontakter med vården.
Om det är helt omöjligt att berätta hemma, till exempel för att du kan råka illa ut, kan vårdpersonalen prata med någon annan vuxen istället. Att göra abort ska inte innebära att du försätts i en situation där du kan råka illa ut. Då kan du få hjälp av en kurator eller en annan stödperson istället.
Om vårdpersonalen tänker ta kontakt med någon vuxen som har ansvar för dig så får du alltid själv veta det först.
Efter aborten
Efter en abort kan du leva som vanligt, men det kan vara skönt att vila någon dag. De första dagarna kan du ha litet ont, ungefär som mensvärk. Du blöder från slidan och hur länge det kommer blod skiljer sig från person till person. Blödningen beror också på vilken typ av abort du har gått igenom. 
Det finns en ökad risk för infektion i livmodern så länge det kommer blod eller bruna flytningar. Undvik därför slidsamlag och använd inte tampong eller menskopp. Duscha istället för att bada och byt mensskydd ofta i början. 
Det brukar dröja ungefär fyra till sex veckor innan mensen kommer tillbaka.
En del som genomgår en abort känner sig nedstämda efter behandlingen. En del blir lättade. Ibland växlar känslorna. Känslorna kan också komma en tid efteråt. Även om det har gått lång tid kan du ta kontakt med exempelvis en ungdomsmottagning för att få prata om det du känner.

Du som är gravid bestämmer

Det är alltid du som är gravid som bestämmer om du vill göra abort eller inte. Du har också rätt att ändra dig när som helst före själva aborten. Det kan vara bra att prata med den som du blivit gravid tillsammans med om hur du vill göra. Om det går är det också bra att fatta ett gemensamt beslut. Men ibland går inte det och då bestämmer du som är gravid. 

Du som inte får bestämma

Enligt abortlagen är det alltid personen som har fostret i sin kropp som får bestämma om en abort. Att inte får vara med och bestämma om en abort kan kännas jobbigt. Du kan ha samma känslor som den som är gravid och du har också rätt att prata om dina känslor kring aborten. På både abortmottagningar och ungdomsmottagningar finns det personal att prata med.

När kan du göra en abort?

En graviditet räknas från senaste mensens första dag, inte från själva befruktningstillfället. Fram till och med den 18:e graviditetsveckan har du rätt att göra abort utan att behöva berätta för någon varför du vill göra det.

Efter den 18:e graviditetsveckan måste Socialstyrelsen ge tillstånd för abort. Då måste det finnas särskilda skäl till aborten. Exempel på skäl kan vara att du är väldigt ung, har problem med alkohol eller droger, mår psykiskt dåligt, eller att fostret har någon allvarlig skada eller missbildning. Vårdpersonalen hjälper dig att söka tillstånd. 

Socialstyrelsen får inte ge tillstånd till abort om fostret kan överleva utanför den gravidas kropp, därför sätts gränsen vid 22 graviditetsveckor.

Vart kan du vända dig?

Abort utförs alltid på sjukhus eller gynekologiska mottagningar, du kan inte göra abort på en ungdomsmottagning. Men om du funderar på att göra en abort kan du kontakta en ungdomsmottagning för att få råd. Du kan också gå till en vårdcentral eller gynekologisk mottagning. Där kan personalen hjälpa dig att få kontakt med en abortmottagning.

Du kan även själv kontakta en abortmottagning direkt och boka tid. Det kan vara bra att boka en tid så snart som möjligt eftersom det ibland kan vara väntetider på vissa mottagningar.

Få stöd genom samtal

Oavsett skälen till en abort är det vanligt att ha frågor och funderingar. Då kan det vara bra att prata med någon. I samband med en abort erbjuds du alltid stöd och hjälp, både före och efter. Vårdpersonalen lyssnar och kan hjälpa dig att fatta ett eget beslut. Även om du är säker på ditt beslut kan det kännas bra att prata med någon. Även du som varit delaktig till graviditeten kan få samtalsstöd.

Hur går en abort till?

Abort kan göras på olika sätt beroende på hur långt i graviditeten du har kommit. Det kan också vara olika rutiner på olika mottagningar. Ofta kan du själv vara med och påverka.  

Medicinsk abort

Fram till och med vecka 9 är det vanligast med medicinsk abort. Då får du en tablett på abortmottagningen. Tabletten påbörjar aborten. Det är inte samma sak som akut-p-piller. Efter att du tagit tabletten får du gå hem. En del börjar blöda redan hemma efter den första tabletten.

En till två dagar senare kommer du tillbaka till mottagningen och får ett nytt läkemedel, antingen tabletter du sväljer eller tabletter som förs upp i slidan. Du stannar sen kvar på mottagningen och efter några timmar kommer en blödning med klumpar och graviditeten stöts ut. Det kan göra ont men i så fall får du smärtlindring. Oftast kan du åka hem senare samma dag.

Det går också att ta den andra omgången tabletter hemma, en så kallad hemabort. För att få göra en hemabort måste du alltid ha någon vuxen hos dig.

Veckorna efter aborten är det vanligt att blöda ungefär som en mens eller kanske lite mer. Några veckor efter aborten får du träffa eller ha kontakt med en gynekolog eller barnmorska. Vid efterkontrollen pratar ni igenom hur aborten har gått och du kan få göra ett graviditetstest.

Kirurgisk abort

Fram till cirka vecka 12 eller 13 går det också bra att göra en kirurgisk abort. Det är en mindre operation. Först blir du nersövd. Läkaren för sen in ett instrument i livmodern, instrumentet är kopplat till en sug. Försiktigt sugs foster och moderkaka ut ur livmodern. Själva ingreppet tar ett par minuter, allt som allt tar aborten ungefär 20 minuter. Efteråt får du stanna kvar på mottagningen i några timmar för att vila. 

Du blöder mindre efter en kirurgisk abort än vad du gör efter en medicinsk abort. 

Sen abort

Efter vecka 12 eller 13 görs aborten alltid med medicinsk metod. Precis som vid tidig medicinsk abort får du först ett läkemedel på mottagningen för att påbörja aborten. Två dagar senare får du komma tillbaka och få nya läkemedel som sätter igång livmoderns sammandragningar för att fostret ska stötas ut. Sammandragningarna kan göra ont på samma sätt som vid en förlossning. Om du får ont kan du få smärtlindring.

Det är olika hur lång tid en sen abort tar. Alltifrån några timmar till flera dygn, men för de flesta tar det mindre än ett dygn. Under tiden får du stanna på sjukhuset. När aborten är klar känner en barnmorska eller sjuksköterska på magen för att undersöka hur livmodern dragit ihop sig. Det händer att läkaren behöver avsluta med en skrapning för att få ut moderkakan.

Vad kostar en abort?

Kostnaden för att göra abort kan variera beroende på var i landet du bor. På många ställen behöver du inte betala något om du är under 18 år. Om du behöver betala så kostar det mellan 350 och 700 kronor inräknat alla besöken hos läkare och barnmorska. Om du vill veta exakt vad det kostar där du bor så kan du fråga någon på en ungdomsmottagning eller barnmorskemottagning. Det går också bra att kontakta en abortmottagning.

Måste vårdnadshavare få veta?

Personalen på abortmottagningen har tystnadsplikt och får inte berätta för någon om ditt besök. Men om du är under 18 år brukar personalen föreslå att någon vuxen hemma får veta att du ska göra en abort. Det kan vara bra med någon som kan vara ett stöd både före och efter aborten. 

Går det inte att berätta hemma att du ska göra en abort kan du kanske berätta det för någon annan vuxen som du litar på. Det kan vara en släkting eller någon annan närstående, en kurator eller en skolsköterska. Ju närmare 18 år du är ju mindre har de vuxna som ansvarar för dig rätt att få veta om dina kontakter med vården. 

Att göra abort ska inte innebära att du försätts i en situation där du kan råka illa ut. Men vissa situationer händer det att vårdpersonalen måste ta kontakt med någon vuxen som ansvarar för dig, exempelvis om du hamnat i en situation där du kan fara illa. De kan också behöva göra en anmälan till Socialtjänsten för att du ska få hjälp. I så fall får du alltid själv veta det först.

Efter aborten

Efter en abort kan du leva som vanligt, men det kan vara skönt att vila någon dag. De första dagarna kan du ha litet ont, ungefär som mensvärk. Du blöder från slidan och hur länge det kommer blod skiljer sig från person till person. Blödningen beror också på vilken typ av abort du har gått igenom. 

Det finns en ökad risk för infektion i livmodern så länge det kommer blod eller bruna flytningar. Undvik därför slidsamlag och använd inte tampong eller menskopp. Duscha istället för att bada och byt mensskydd ofta i början. 

Det brukar dröja ungefär fyra till sex veckor innan mensen kommer tillbaka.

En del som genomgår en abort känner sig nedstämda efter behandlingen. En del blir lättade. Ibland växlar känslorna. Känslorna kan också komma en tid efteråt. Även om det har gått lång tid kan du ta kontakt med exempelvis en ungdomsmottagning för att få prata om det du känner.

En abort gör inte att det blir svårare att bli gravid i framtiden.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Kristin Bengtsson
  • Faktagranskare:

    Johanna Katz-Dalsgaard, barnmorska, gynekologisk vårdavdelning, Södersjukhuset, Stockholm
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling