Många skolor har ingen nollning alls även om det går många rykten. Det kanske är vanligast med nollning på högskolan, även om en del gymnasier och grundskolor också har det. Förekommer nollning så handlar det om aktiviteter som äldre elever ordnar för nya elever vid terminsstart. Det kan till exempel vara lekar, skämt och fest. De som ordnar nollning säger ofta att det är för att välkomna nya elever och ibland är det så den faktiskt fungerar. Ibland blir nollningen en ursäkt för att behandla någon illa. Ett tips är att kolla om de elever som bjuder in till nollning verkar välkomnande eller om de vill skrämmas.
Starkt grupptryck, men värt att säga nej ibland
Många är rädda för att säga nej till nollning eller vissa delar av nollningen. Kanske finns det de som inte vill vara med, både bland dem som nollar och de som nollas. Ofta finns ett starkt grupptryck. Man vill vara en i gänget och inte riskera att bli kallad för mesig eller tråkig. En del ångrar senare att man inte sa nej. Andra säger ifrån under nollningen och är bara med på det man gillar. Och så finns det många som väljer att inte delta i nollningen alls.
Risker med nollning är till exempel att den kan användas för att ursäkta brott. Det kan handla om alkoholbrott, olaga tvång, sexuellt ofredande, misshandel och mycket annat. En del av problemen hänger ihop med att man dricker för mycket och istället för att ha kul så tappar man kontrollen över situationen och kan utnyttjas eller göra sånt man ångrar.
Dessutom berättar en del elever om hur till exempel homofobi, rasism och sexism döljs bakom det som kallas roligt eller tradition. Under nollningen kan det hända sånt som aldrig skulle vara okej på andra fester med vänner eller i andra sammanhang i vardagen, på skolan eller jobbet. Till exempel skulle nog inte lika många komma på att kläcka ur sig bögskämt eller säga åt folk att ta av sig kläderna en vanlig dag i skolan.
Skolledningen har ansvar
Skolorna har ett ansvar för att nollningen går bra till. Det gäller särskilt om skolan är aktiv i nollningen på något sätt, genom att till exempel skicka ut information, schemalägga aktiviteter eller om skolpersonal deltar. Om nollningen påverkar en elevs skolsituation negativt, om man till exempel inte vill gå till skolan längre efter en nollning eller om man behandlas illa i skolan för något man gjort på nollningen eller för att man inte deltog, så är det skolledningens ansvar att försöka göra något åt situationen.
Som elev har man rätt att slippa behandlas illa i skolan och skolan ska arbeta för att alla ska trivas. Skolan måste göra något om en elev behandlas illa och blir kränkt på skolan och om någon i personalen får reda på det. Det står skollagen och diskrimineringslagen. På en del skolor väljer skolledningen att vara med och arbeta med nollningen för att bättre kunna ta sitt ansvar för att eleverna har det bra.
Det är viktigt att berätta för personal på skolan om man vet eller har hört att någon blivit utsatt för något kränkande under nollning, eller om man hör något rykte om att en negativ nollning ska ske, eftersom det kan hjälpa andra elever. Det är också viktigt att stå upp för sig själv och andra, och säga ifrån till andra elever om man kan.
När nollningen blir bra
Det finns elever och skolor som bestämt sig för att bryta gamla negativa mönster och arbeta för att nollning ska vara något där alla känner sig bekväma och välkomna. Vissa skolor har bestämt sig för att avskaffa nollningen. Det som kan hjälpa är om äldre elever tänker om och vill ge de yngre eleverna en bättre nollning än vad man själv fick uppleva – istället för att ”ge igen”. Eller om de yngre eleverna håller ihop och säger nej. Som ny elev kan man tänka att det finns massor av andra nya elever som är i samma situation. De flesta nya elever vill ha roligt och träffa nya vänner, snarare än att vara med om något förnedrande och kränkande.
