Vad är heder?

I nationalencyklopedins ordbok beskrivs ordet heder som ”erkännande av anseende ofta till följd av någon prestation”. Det betyder att man har något eller har gjort något som ger en erkännande - heder.

Illustration av en person som ser tveksam ut. Bakom honom syns siluetten av en klunga människor.

För att någon ska kunna få heder behövs det en grupp personer. En grupp kan bestå till exempel av en släkt, personer som kommer från samma ställe eller som har samma bakgrund.

Vad som ger heder och vad som inte gör det avgör gruppen och inte den enskilda personen. Eftersom heder är någonting man kan få (till exempel genom att ha gjort någonting bra enligt gruppen) betyder det också att man kan förlora hedern, till exempel om man gör något som bryter mot gruppens uppfattningar om vad som ger heder. Ibland pratas det om förlorad heder som skam.

Hederstänkande är inte kopplat till någon specifik religion eller något särskilt land. Det finns i alla samhällen och handlar ofta om traditioner som finns inom gruppen. Om man tänker efter kan nog alla komma på något som ger heder i just den grupp som man själv tillhör.

Men hederstänkande kan också utvecklas och bli starkare i olika situationer. Till exempel av att vara en liten grupp som skiljer sig från de som bor runt omkring eller av att flytta till ett annat land, särskilt om man utsätts för rasism, diskriminering eller upplever ett utanförskap. Det kan göra att det känns ännu viktigare att hålla ihop gruppen och leva med hedern i behåll för att inte riskera att uteslutas från gruppen.

Vi- och jag-samhällen

Ibland pratas det om ”vi-samhällen” och ”jag-samhällen”. I ett ”jag-samhälle” står den enskilda personens välbefinnande i fokus medan fokus i ”vi-samhället” är familjen och man får lära sig att alla har ett gemensamt ansvar för att familjen och släkten ska ha det bra, och ha ett gott rykte. När man fattar ett beslut i ett ”vi-samhälle” så tänker man först och främst på vad som blir bra för hela familjen och inte bara för en själv. Det innebär att familjen och släkten hjälps åt och tar ansvar för varandra. Det gör att det ofta finns både gemenskap och trygghet i gruppen. Men det kan också betyda att man styr och bestämmer över varandra ganska mycket.

I ”vi-samhällen” är familjer ofta uppbyggda på ett sätt som kallas patriarkalt. Det betyder att männen styr. Man kan tänka sig familjen som en pyramid, där pappan är i toppen och ansvarar för hela familjens trygghet, för att skaffa pengar och för att ha kontakter utanför familjen. Mamman har ett större ansvar inåt, för barnen, och för det mesta som ska göras i hemmet och är ofta en länk mellan pappan och barnen. Den äldre generationen finns ofta med och påverkar pyramiden – farfar, farmor, morfar, mormor och andra äldre släktingar är viktiga. Deras värderingar och önskemål kan väga tungt för vad pappa och mamma tycker, tänker och beslutar sig för i olika situationer som rör barnen.

Äktenskapet viktigt

När familjen och sammanhållningen är så viktig, blir det också viktigt att gifta sig och skaffa barn.  Val av partner och beslut om äktenskap kan vara något som släktingar är med och styr över. Ibland kanske det räcker med att familjen godkänner den man själv valt ut och vill gifta sig med. Men trots att det är förbjudet i lag händer det ibland att unga förlovas eller gifts bort mot sin vilja.

Heder och sexualitet

I alla samhällen och grupper finns det regler och föreställningar kring sexualitet, men i hedersstyrda grupper är de striktare. Ofta är det så att den enda typ av sex som tillåts är sex inom äktenskapet, mellan man och kvinna. Annat, som till exempel onani, sex med någon av samma kön eller med någon man inte är gift med, kan uppfattas som syndigt, skamligt och förbjudet. För tjejer brukar det vara extra viktigt att inte ha haft sex före äktenskapet, att man är ”oskuld”. För att bevisa att man inte har haft det kan det hända att man som tjej måste blöda vid sitt första samlag, som alltså tidigast får ske på bröllopsnatten. Men det går inte att ta fram ”bevis” på att man inte haft samlag. Det är många tjejer som inte blöder första gången och ingen kan genom att undersöka slidan se om en tjej haft samlag eller inte.

Ryktesspridning

En viktig del är att bevara familjens goda rykte och anseende. För att göra det kan familjemedlemmar och framför allt tjejer och hbt-ungdomar utsättas för mycket hård kontroll. Ibland blir det killarnas uppgift att kontrollera sina systrar och andra kvinnliga familjemedlemmar så att det inte uppstår misstankar eller skvaller som kan förstöra familjens heder. Om det börjar pratas illa om en familjemedlem kan det drabba familjen men även hela släkten negativt. För att hindra detta, och för att visa för andra familjemedlemmar vad som gäller, kan familjen straffa den som brutit mot reglerna på olika sätt.

Vad kan hända om någon bryter mot reglerna?

Om man gör något som bryter mot de regler som gäller inom gruppen och det upptäcks kan det göra att någon eller några riskerar att förlora sin heder och sitt anseende inom gruppen. Eller så har hedern redan förlorats och måste återupprättas. Det kan ske på flera olika sätt.

Vissa stöts ut ur familjen eller gruppen och förlorar gemenskapen, andra blir hotade, misshandlade eller tvingade att gifta sig med någon de själv inte valt. Det allvarligaste som kan hända är när familjen, släkten eller gruppen tycker att någon måste dö för att de ska få tillbaka sin heder. Det kan ske antingen genom att någon dödas eller att personen tvingas att ta sitt liv. Det kallas för hedersmord och är ofta det som lyfts fram i medier. Men det är ganska ovanligt. Vad som är betydligt vanligare och som ofta glöms bort är alla som måste leva med hedersförtryck eller våld i andra former som till exempel psykisk misshandel, kontroll eller hot. Man kanske inte kan säga vad man tycker och känner, umgås med kompisar, vara med på vissa lektioner, följa med på saker som skolan ordnar eller måste komma hem direkt efter skolan varje dag. Det kan också vara så att föräldrarna söker igenom ens privata saker och läser sms eller kallar en för ”hora”, ”smuts” eller ”en skam för familjen”.

Det är någonting som både killar och tjejer kan drabbas av även om tjejer drabbas oftare eller hårdare än killar eftersom reglerna för dem ofta är strängare. Men både killar och tjejer kan utsättas för våld och förtryck till exempel om de blir kära i någon av samma kön, i ”fel” tjej eller kille eller om de inte accepterar att gifta sig med någon som familjen valt. Killar kan också råka illa ut om de vägrar att utsätta sina systrar för bevakning och kontroll.

När man hamnar mitt emellan

Vad som ger heder och hur man kan förlora den skiljer sig från grupp till grupp. Ibland kan det som ger heder i en grupp krocka med förväntningar från andra grupper eller till och med vad som står i lagen. När man är ung är det inte ovanligt att man hamnar mellan olika grupper. Den grupp som föräldrarna och familjen tillhör och den grupp som kompisarna runt omkring tillhör. Det kan också vara så att skolans och samhällets budskap krockar med de regler och som gäller i familjen eller gruppen. Det kan leda till att man inte känner sig hemma någonstans eller att man känner att man måste välja sida. Det kan vara svårt och kan göra att man mår dåligt. Om man befinner sig i en sådan situation är det bra att försöka prata med någon.

Vilken hjälp kan man få?

Om man behöver prata med någon för att få hjälp eller stöd kan man till exempel vända sig till en ungdomsmottagning eller till skolsköterskan eller -kuratorn. Dessutom finns det flera frivilligorganisationer som jobbar med hedersfrågor och som man kan vända sig till om man behöver hjälp, stöd eller råd.

Mycket av det som hederstänkande kan leda till är olagligt. Till exempel är det olagligt att hota någon, misshandla eller tvinga någon att göra något mot den personens vilja. Om man utsätts för hot, våld eller tvång är det samhällets skyldighet att skydda en och se till att de olagliga handlingarna upphör. Socialtjänsten som finns i varje kommun är skyldig att hjälpa till om någon eller flera personer i en familj far illa. Vad de gör åt saken beror på problemet, ofta försöker man lösa situationen tillsammans med familjen. Men om det inte går, till exempel för att situationen är så allvarlig i familjen, kan socialtjänsten hjälpa till på andra sätt, bland annat med att ordna skyddat boende.

Mänskliga rättigheter

Förutom lagarna gäller även FN:s bestämmelser om mänskliga rättigheter och om man är under 18 år gäller även barnkonventionen. I dem står det bland annat att alla är födda fria och har samma värde och rättigheter. Att man som ung alltid har rätt att få säga sin åsikt och vara med och bestämma om saker som handlar om ens eget liv. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna lyfter särskilt fram att man inte får diskrimineras eller behandlas illa för att man är kvinna och att alla människor har rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet.

Problem med hedersförtryck och -våld finns i Sverige idag. Det betyder att personer som bor i Sverige och är svenska medborgare utsätts för sånt som kränker deras rättigheter och som också i många fall är olagligt. För att hjälpa den som är utsatt för hedersförtryck eller –våld har samhället satsat mycket pengar på att till exempel utbilda anställda inom socialtjänsten, polisen, på ungdomsmottagningar, i skolan med fler. Alla kanske inte har kunskapen och förstår problemet men de blir fler och fler.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Åsa Sandler
  • Manusunderlag:

    Hanna Cinthio, mellanösternvetare, föreläsare och forskare om hedersproblematik och familjer i migrationsprocessen, författare till det nationella kunskapsunderlaget för hälso- och sjukvårdspersonal om hedersrelaterat våld, Malmö
  • Faktagranskare:

    Dilek Baladiz, socionom och föreläsare kring hedersrelaterat våld och förtryck, Stockholm
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling