Alternate Text

Skilda föräldrar

Många har föräldrar som har skilt sig eller som ska skilja sig. Meningen med en skilsmässa kan vara att dina föräldrar vill att familjens situation ska bli bättre än vad den har varit. Ofta blir det bra, även om det kan ta tid.

Hur det känns när dina föräldrar skiljer sig är olika. Du kan känna både oro, ilska, lättnad och sorg. Ibland kan du känna skuld över att föräldrarna skiljer sig och tänka att det är ditt eget fel för att du har varit jobbig eller så. Det är aldrig sant. Det är aldrig barnens fel att föräldrarna skiljer sig och det är alltid föräldrarnas uppgift att ordna sina egna och barnens liv.

Illustration av en person med kassar med paket som sitter och väntar på bussen i mörkret.

 

Om föräldrarna bråkar mycket under skilsmässan kan det kännas jobbigt, men det blir förhoppningsvis bättre med tiden. Om föräldrarna skiljer sig utan att du har sett att de bråkat och varit osams, kan det ibland kännas svårt att förstå varför de ändå måste skilja sig. Oavsett om det är bråkigt eller inte, kan det vara svårt att acceptera att dina föräldrar inte längre ska bo ihop. Att du kanske måste flytta, byta skola eller att behöva bestämma med vem du ska bo och när. Du kan lätt känna dig ensam med dina problem när föräldrarna är upptagna med sina egna och då är det bra att prata med någon om hur du själv har det.  

Även om dina föräldrar skiljer sig, har de fortfarande ansvar för att du har det bra. De ska lyssna på vad du tänker och tycker om olika saker, till exempel om hur du ska bo. Ju äldre du är, desto mer har du rätt att vara med och bestämma. Om föräldrarna bråkar om var du ska bo eller vem som ska ha vårdnaden, kan socialtjänsten hjälpa till med en lösning. Om föräldrarna fortfarande är oense, kan tvisten avgöras i en domstol. Du har rätt att få tycka om båda dina föräldrar och att fortsätta träffa dem.

Även om det kan kännas jobbigt att dina föräldrar skiljer sig kan det också innebära bra saker. Du kan till exempel få fler vuxna i din närhet som bryr sig om dig eller mer tid till att umgås med en förälder i taget. Du kan också få en större familj med bonussyskon som du tycker om.

Vad kan jag göra?

  • Prata med dina föräldrar en i taget. Fråga dem om vad som händer.
  • Prata med en annan vuxen, en lärare, en kompis förälder, andra släktingar eller någon annan vuxen som du känner förtroende för.
  • Skriv ett brev, mejl eller sms till din förälder.
  • Prata med en kompis. Det är bra att prata om saker du grubblar över och inte hålla det inom dig.
  • Om du vill prata med någon anonymt kan du ringa en telefonjour.

Om du mår dåligt kan du kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin (bup), en vårdcentral eller socialtjänsten.

Vad kan jag få hjälp med?

Alla vuxna som jobbar med barn och unga är skyldiga att hjälpa dig om du inte har det bra. Om du själv eller någon annan inte har det bra är det därför bra att prata med någon vuxen. Det kan vara någon på en ungdomsmottagning, elevhälsan, studenthälsan eller en vårdcentral. I varje kommun finns det personer som kan hjälpa dig och din familj med bland annat stödsamtal, familjeterapi och kontaktpersoner om du behöver det. Om det till exempel inte funkar bra att bo hos ena föräldern men hos den andra, kan du få hjälp med att bo mer hos den förälder där det funkar bra. Om det trots sån hjälp ändå inte funkar att du bor kvar hemma kan du få hjälp att bo någon annanstans, till exempel i ett familjehem. 

Information om sidan

  • Redaktör:

    Anna Eklund
  • Faktagranskare:

    Ingrid Molander, socionom och legitimerad psykoterapeut, Ungdomsmottagningen Redbergsplatsen i Göteborg. Juridisk faktagranskning: Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap, Ersta Sköndals högskola.
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson