När en förälder mår psykiskt dåligt

Ja, alla mår dåligt ibland. Det gäller både unga och vuxna. Det kan bero på att något jobbigt har hänt. Till exempel att ett förhållande har tagit slut, att någon har dött, att man har förlorat jobbet eller hamnat i kris av någon annan anledning.

Det kan också bero på psykiska sjukdomar och besvär, till exempel depression, ångest eller psykoser. Här kan du läsa mer: Psykiska sjukdomar och besvär - 1177.se.

Ibland hjälper mediciner och andra behandlingar ganska snabbt. Ibland behövs de under en lång tid. Vissa sjukdomar kan göra att man behöver mediciner och annan behandling resten av livet för att kunna må bättre och få livet att fungera.

Du kan påverkas på många sätt oavsett om din förälder mår dåligt under en kort eller lång tid.

Många unga tar på sig skulden när en förälder eller en annan vuxen de bor med mår dåligt. Men det är inte ditt fel om en vuxen mår dåligt eller har svårt att få livet att fungera.

När man mår dåligt kan man bete sig på ett sätt som inte är okej. Din förälder kan ha det så jobbigt att hen varken kan ta hand om sig själv eller dig. Men du är inte problemet. Det gäller även om hen säger att hen mår dåligt på grund av dig.

Om din förälder mår dåligt kan det till exempel göra att hen

• ofta är ledsen eller tänker negativt om allt
• lätt blir arg eller irriterad
• undviker andra och verkar ointresserad av det mesta
• inte verkar bry sig om dig eller orka göra saker med dig
• sover väldigt mycket eller väldigt lite
• har svårt att jobba eller ta hand om saker hemma, till exempel städa, tvätta, handla och laga mat.
• dricker för mycket alkohol, tar droger eller använder mediciner på ett skadligt sätt
• säger eller gör saker som känns konstiga, skrämmande eller oväntade.

Det kan vara svårt och kännas tungt när en vuxen du behöver och tycker om mår dåligt. Du kan påverkas på olika sätt.

Här är några exempel:

• Du får inte den hjälp och omsorg du behöver med till exempel mat, kläder eller skolan.
• Du är orolig för vad andra ska tycka om din förälder och vågar inte ta hem kompisar.
• Du försöker skydda din förälder så att ingen ska märka att något är fel. Kanske tar du över ansvaret hemma och ser till att räkningarna blir betalda eller tar hand om småsyskon.
• Du är rädd för att din förälder ska skada sig eller råka illa ut. Till exempel att hen ska ta sitt liv eller bli full och ramla och slå sig.
• Du känner dig ledsen, ensam, arg, rädd eller mår dåligt på något annat sätt.
• Du har svårt att sova, koncentrera dig eller ha roligt.

Du behöver stöd från andra vuxna om det är så här för dig.

Du kan visa att du bryr dig om den som mår dåligt. Men det är viktigt att du tänker på dig själv också. Du har rätt att må bra och ha ett eget liv, även när någon annan mår dåligt.

Här är några förslag:

• Om det känns bra kan du berätta hur du har det för din förälder som mår dåligt.
• Du kan också berätta hur det är för en annan vuxen. Prata till exempel med din andra förälder om du har en, en släkting, lärare eller en kompis förälder. Det brukar vara skönt att inte vara ensam om sådant som är svårt.
• Gör saker du gillar och som får dig att må bra. Till exempel titta på serier, lyssna på musik, gå en promenad eller träna.
• Håll kontakten med kompisar och andra personer.
• Försök att vara hemifrån ibland så du får pauser från det som är jobbigt och kan tänka på annat ett tag. Sov till exempel över hos en kompis eller någon släkting. 

Du som är ung ska inte behöva ta hand om en förälder, även om hen mår dåligt. Du ska inte heller behöva ta över ansvaret för hemmet, för syskon eller andra i familjen. Du behöver ha tid för dina fritidsintressen, kompisar och skolan.

Här kan du läsa mer: Rättigheter hemma.

Det är viktigt att du berättar för någon annan vuxen om din förälder inte klarar att ta sitt ansvar. Du behöver stöd om det är jobbigt hemma, och din förälder behöver få den hjälp hen behöver.

Att prata med någon du litar på är inte att skvallra eller svika. Det är ett sätt att hjälpa både dig själv och din förälder.

Du som har en förälder med psykisk sjukdom kan bli hjälpt av att få veta mer om hur sjukdomen fungerar. Om det känns bra kan du prata direkt med din förälder och fråga om det som händer. Försök välja en stund när hen mår lite bättre och det är lugnt.

Du kan också be personalen som behandlar din förälder att förklara på ett sätt som du förstår. De har ett särskilt ansvar att hjälpa barn till vuxna som mår dåligt. De ska lyssna på det du säger och försöka svara på dina frågor. De ska också hjälpa dig eller berätta var du kan få stöd.

En jobbig situation går att förändra, men du ska inte behöva göra det själv. Det finns flera olika sätt att få hjälp:

• Be om stöd från en annan vuxen i din närhet, till exempel en mormor, en faster eller en vän till familjen. De vill nog hjälpa både dig och din förälder att må bra. Att be om hjälp är inget att skämmas för. Tvärtom är det modigt och viktigt att göra det.
• Kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral . De kan se till att både du och din förälder får hjälp och stöd.
• Kontakta socialtjänsten i din kommun och berätta hur ni har det. De är skyldiga att hjälpa dig, din förälder och resten av familjen. Ni kan till exempel få stöd att må bättre och få livet hemma att fungera. Om det behövs kan de också ordna så du får bo någon annanstans ibland eller under en längre period.
• Kontakta Bris eller något annat stödställe. Till exempel riktar sig Maskrosbarn och Kuling till unga som har en förälder som mår psykiskt dåligt. Du kan oftast chatta eller ringa anonymt. Här hittar du fler ställen: Sök stöd och hjälp.

Vill du prata med andra unga som har det som du?

Många unga lever med en vuxen som mår psykiskt dåligt. Det känns ofta bra att prata med andra som är i liknande situationer. Därför finns det stödgrupper för unga som lever nära en vuxen som inte mår bra.

Fråga socialtjänsten i din kommun, någon i vården eller något av stödställena ovanför för att få hjälp att hitta en stödgrupp.