Alternate Text

När en förälder mår psykiskt dåligt

Att leva med en förälder eller annan vårdnadshavare som mår psykiskt dåligt kan påverka ditt liv på många sätt. Det kan vara jobbigt, sorgligt eller svårt. Det är viktigt att du gör saker som du själv mår bra av, och att du får stöd från andra personer.

En vuxen person tittar neråt och ser ledsen ut. Bakom står en ung person och ser ledsen ut. Illustration.

Det är vanligt att må psykiskt dåligt några gånger under livet. Ibland märks det inte så mycket utåt. Men ibland kan den som mår dåligt förändras mycket och ha det väldigt svårt. Ibland märker den som mår dåligt själv att något är fel, men inte alltid.

Ibland går det över ganska snabbt, men ibland kan den som mår dåligt göra det under en lång tid.

Du kan läsa mer om olika psykiska sjukdomar och besvär på 1177 Vårdguiden.

Att må psykiskt dåligt kan visa sig på olika sätt

  • Vissa personer kan vara väldigt ledsna eller se saker negativt.
  • En del kan lätt bli arga eller irriterade.
  • Det är vanligt att dra sig undan och verka ointresserad av det mesta.
  • Många sover för lite eller för mycket.
  • Ibland kan det vara svårt att klara av saker, som att gå till jobbet, städa eller umgås med andra personer.
  • Vissa personer dricker för mycket alkohol eller missbrukar mediciner eller droger.

Olika personer kan påverkas på olika sätt.

Det kan vara svårt för dig också

Det är jobbigt när någon du behöver eller tycker om mår dåligt. Det kan påverka vardagslivet och hur du mår på olika sätt:

  • Du kanske inte får hjälp med läxor eller andra saker som du skulle behöva.
  • Den som mår dåligt kanske inte verkar bry sig om dig eller orkar göra saker tillsammans med dig.
  • Du kan oroa dig för att personen ska bete sig konstigt och göra bort sig. Eller att hen ska göra sig illa.
  • Du kan vara rädd att lämna den som mår dåligt ensam. Det kan till exempel göra att du tycker att det är jobbigt att gå hemifrån.
  • Det kan vara bråkigt eller stökigt hemma. Ibland kanske du blir rädd för den som mår dåligt.
  • Den som mår dåligt kan bli arg, ledsen eller irriterad på dig fast du inte har gjort något fel. Eller ge dig skuldkänslor som du inte ska behöva ha.
  • Du kan känna att du inte vill att andra ska få reda på hur det är hemma.
  • Du kan känna dig ledsen, ensam, arg och få svårt att koncentrera dig.

Tar du större ansvar än du ska?

Det kan vara svårt att veta vad du ska göra när en förälder eller annan vårdnadshavare mår dåligt. Du kan känna att det är ditt ansvar att ta hand om den som mår dåligt. Men du ska inte ta för mycket ansvar, och du ska inte behöva ta hand om syskon, handla och laga mat för att de vuxna inte gör det. Det är viktigt att du berättar för någon annan vuxen om du har det så. Du kan få stöd om det är jobbigt hemma.

Det är inte att skvallra eller svika om du pratar med någon du har förtroende för. Du gör det för att hjälpa både dig själv och den som mår dåligt.

Det är aldrig ditt fel

Någon som mår dåligt kan ibland bete sig på ett sätt som inte är okej. Hen kanske säger att du är stökig eller jobbig, och att det är därför hen mår dåligt. Men det är aldrig ditt fel att en förälder eller någon annan vuxen mår psykiskt dåligt.

Du har rätt att ha det bra

Det är viktigt att du tänker på dig själv. Du har rätt att må bra, även om någon annan mår dåligt. Du kan visa att du bryr dig om den som mår dåligt. Men du ska också göra sånt som du mår bra av, och sånt som är viktigt för dig.

Två personer är ute och går. Den ena tänker: 'Vad skönt att bara gå och göra nånting vanligt'. Illustration

Några tips:

  • Berätta för någon vuxen om hur du har det. Till exempel en släkting, en kompis förälder eller en lärare.
  • Gör något som du själv tycker är roligt varje dag.
  • Håll kontakten med kompisar och andra personer.
  • Försök se till att du har tid för dina egna fritidsintressen, kompisar, studier eller jobb. Du ska inte behöva ta så stort ansvar hemma att du inte hinner med ditt eget liv.
  • Försök att vara borta ibland. Det är viktigt att få pauser från det som är jobbigt och att få tänka på annat ett tag. Sov till exempel över hos en kompis eller hälsa på någon släkting. 
  • Försök att tänka på fina minnen som du har med den som mår dåligt, om hen har förändrats mycket.

Du har rätt att få hjälp

Du har rätt att känna dig trygg hemma. En jobbig situation går att förändra, men du ska inte behöva göra det själv. Du kan till exempel kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan, en vårdcentral eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup för att få hjälp och stöd. Du kan också kontakta socialtjänsten i din kommun, och berätta hur du har det hemma.

Du kan prata med personalen som har hand om din förälder eller vårdnadshavare, om hen får behandling i vården. Vården har ett särskilt ansvar att hjälpa dig som har en förälder eller annan vårdnadshavare som mår dåligt. De ska lyssna på det du säger och försöka svara om du har frågor. De ska också försöka hjälpa dig om du ber om det, eller berätta var du och din familj kan få stöd.

Du kan skriva en fråga till Fråga UMO om du vill få råd men vill vara anonym. Det finns också flera bra organisationer och föreningar som du kan ringa, mejla eller chatta med. Till exempel Kuling.nu som är en mötesplats och informationssida för unga som har en förälder eller annan vårdnadshavare som mår psykiskt dåligt. Här finns en lista över fler ställen där du kan få stöd.

Det finns många unga som lever med en vuxen som mår psykiskt dåligt. Det känns ofta bra att få prata med andra som har det på liknande sätt. Det finns stödgrupper för unga som lever nära någon som mår psykiskt dåligt. Du kan hitta dem inom socialtjänsten i många kommuner och på vissa psykiatriska klinker.

Vården ska hjälpa den som mår dåligt

Det finns bra behandlingar för psykiska besvär. Den vuxna som mår dåligt måste själv söka hjälp, eller få hjälp av någon annan vuxen att söka hjälp. Det är inte ditt ansvar.

Ibland kan den som mår dåligt behöva mediciner eller vårdas på sjukhus, en kortare eller längre tid. Och ibland kan ni behöva få stöd hemma eller i familjen för att livet ska funka. Då brukar socialtjänsten kunna hjälpa till.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Mimmi Wänseth
  • Faktagranskare:

    Ronja Runnström Brandt, psykolog, Boo Vårdcentral, Nacka
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling