Alternate Text

Må dåligt efter allvarliga händelser

Om du har varit med om något väldigt skrämmande kan rädslan finnas kvar länge, och till och med öka en tid efteråt. Då kan du behöva hjälp för att känna dig trygg igen.

Illustration av en vuxen och en tonåring som sitter i en soffa. Den unga har ett ritblock i knät. Den vuxna räcker en näsduk till den unga.
 

Du kan känna dig väldigt rädd och hjälplös om du har varit med om något hotfullt, farligt eller skrämmande. Exempel på det kan vara:

  • Du har varit med om krig, tortyr eller hot.
  • Du har tvingats fly, till exempel från ditt hemland.
  • Det har varit bråk och våld i din familj.
  • Du har blivit våldtagen eller utsatt för andra sexuella övergrepp.
  • Du har blivit misshandlad eller utsatt för annat våld.
  • Du har varit med om en svår olycka eller naturkatastrof.
  • Någon nära dig har blivit allvarligt sjuk eller dött.

Vanliga reaktioner

Efter en svår upplevelse brukar det kännas obehagligt och annorlunda. Olika personer reagerar på olika sätt. Här är några vanliga sätt att reagera:

  • Du tänker på det som har hänt, om och om igen.
  • Du försöker att inte tänka på det som hänt men det är svårt.
  • Du blir rädd när något påminner om händelsen.
  • Du sover oroligt, har svårt att somna eller drömmer mardrömmar.
  • Minnet kommer som inre bilder eller röster. Det är som om det hemska spelas upp igen.
  • Du försöker undvika sånt som påminner om de jobbiga upplevelserna.
  • Du blir trött, nedstämd eller känner dig ointresserad av sånt du brukar gilla.
  • Du umgås mindre med andra, och är ofta ensam.
  • Du är rastlös och måste hela tiden göra saker.
  • Du har ont eller är spänd i kroppen och har svårt att slappna av.
  • Du har svårt att koncentrera dig.
  • Du är extra lättskrämd eller vaksam.
  • Du blir ofta irriterad eller arg.

En del av reaktionerna kan kännas skrämmande och vara svåra att förstå. Ibland kan det hjälpa att veta att det är vanliga reaktioner, och att du inte håller på att bli tokig.

Olika personer reagerar olika

Hur du reagerar efter en allvarlig händelse kan bero på hur du är som person. För vissa dröjer det ett tag innan reaktionerna kommer. En del håller de jobbiga minnena för sig själva, eller har svårt att minnas dem tydligt. Andra berättar om dem och söker tröst och stöd från andra. Hur du reagerar kan bero på flera saker:

  • Vilken sorts händelse du har varit med om.
  • Vad du har varit med om tidigare i livet.
  • Vilket stöd du får efteråt.

Oftast försvinner de obehagliga känslorna och bilderna efter ett tag. Men vissa mår dåligt länge, och kan få ångest av allt som påminner om det som har hänt. Det kallas ibland traumatisk stress.

Om det inte går över

En del mår dåligt fast det har gått lång tid sedan det hemska hände. Vissa mår så dåligt att de inte kan klara vardagen. Minnena finns där precis hela tiden och stör. Andra blir så trötta att de knappt orkar röra sig och inte ens orkar gå upp ur sängen. Det brukar kallas att vara apatisk. 

Om det håller i sig flera månader, eller blir värre med tiden, kallas det posttraumatiskt stressyndrom. Ibland används förkortningen PTSD. Det betyder stress efter hemsk händelse. Då kan en del känna sig väldigt ledsna och nedstämda. Andra bråkar eller gör saker som är farliga, eller olagliga, fast de inte alls brukar göra sånt när de mår bra.

Du behöver få hjälp om du har PTSD. Du kan också behöva hjälp om du mår dåligt efter allvarliga händelser, även om det inte är PTSD.

Vilken hjälp du får beror bland annat på vad du har varit med om och hur gammal du är. Det vanligaste är att man träffar en psykolog eller kurator. Det brukar kallas samtalsterapi. Då får du hjälp att hitta sätt så att du kan leva bra, även om du har kvar minnet av det som har hänt. Om du är under 18 år är det vanligt att någon du känner väl är med på samtalen, men det är inte alltid så.

Så får du hjälp

Du kan kontakta en vårdcentral, ungdomsmottagning, elevhälsan, psykiatrisk mottagning eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup.

Du kan gå till vilken mottagning du vill i hela landet. Ibland kan du få komma till någon specialist eller till en särskild trauma-mottagning som finns på vissa orter.

Det är viktigt att du litar på den du träffar. Du kan byta och få prata med någon annan om det inte funkar med den du träffar först.

Om du är under 18 år och asylsökande eller papperslös, har du rätt till samma hjälp som alla andra i det landsting där du bor. Om du är över 18 år gäller lite andra regler.

Här kan du läsa mer om vård för dig som är asylsökande eller papperslös.

1177 vårdguiden finns texten om vård i Sverige om du är asylsökande eller papperslös översatt till flera språk, bland annat engelska, arabiska och somaliska.

Att hjälpa någon som har jobbiga minnen

Det finns flera sätt att hjälpa om någon du känner har varit med om något hemskt och mår dåligt. Det här kan du göra:

  • Finnas där när personen behöver någon att prata med.
  • Ställa frågor och berätta att du oroar dig för den andre.
  • Lyssna och stötta, även om personen behöver berätta om händelsen flera gånger.
  • Lära dig mer om hur det är att må dåligt efter allvarliga händelser.
  • Försöka att inte ta det personligt om personen är irriterad eller beter sig konstigt.
  • Hjälpa personen att kontakta till exempel en vårdcentral, ungdomsmottagning eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup.
  • Hjälpa till att boka tid och förklara att det behövs tolkhjälp, om personen inte talar svenska.
  • Erbjuda dig att följa med personen, till exempel till vårdcentralen.

Det är viktigt att tänka på att personen själv är den som avgör när hen vill prata om det jobbiga. Försök inte få någon att prata om sina svåra minnen, om personen inte tar upp det själv.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Mia Faber
  • Faktagranskare:

    Moa Mannheimer, BUP Traumaenhet, Stockholm
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling