Alternate Text

Att vara i kris

De flesta hamnar i någon slags personlig kris någon eller några gånger. Krisen kan bero på en hemsk eller sorglig händelse eller att något i livet förändras mycket. 

Illustration av en person som sitter på golvet och gömmer ansiktet i armarna.

Hur man reagerar och hur lång krisen blir är olika beroende på vad det är för sorts kris, vad man har varit med om tidigare och vilket stöd man får.

Olika sorters kriser

En kris är en förlust eller en sorg, att något förändras mycket i livet. Det kan vara att det händer något som du inte kunnat förbereda dig på, som till exempel en olycka, att någon dör, att föräldrar skiljer sig, att en kompis flyttar, att den du är ihop med gör slut eller att du tvingas flytta flytta till ett nytt land.

En kris kan också handla om att du själv förändras. Det kallas ibland för utvecklingskris. Tonårstiden kan vara en sån utvecklingskris. Många funderar på vem de är och känner sig osäkra på vad de vill göra i livet. Den här tiden innebär också en chans att utvecklas och förändra sånt som inte känts eller varit bra tidigare.

En kris kan bli mildare om du är förberedd när förändringen kommer. Det kan vara lättare att hantera krisen om du vet vad som kommer att hända. Till exempel kan det ibland vara lättare om att i god tid få veta att en närstående är svårt sjuk och kommer att dö, än om personen dör plötsligt och oväntat.

Om en kris kommer plötsligt

Om en kris kommer snabbt och plötsligt, som vid en brand eller annan olycka, kan man reagera på olika sätt. Man kan känna panik, få en känsla av overklighet, bli likgiltig, eller inte förstå vad som har hänt. En del beter sig ologiskt eller på ett sätt de inte brukar. Andra kan koppla bort känslorna och bli väldigt fokuserade för att komma bort från faran. Man kan också bli arg eller växla mellan hopp och förtvivlan.

När den värsta faran är över kan man känna sig helt slut i kroppen medan hjärnan fortsätter att jobba snabbt. Först kan man känna lättnad men sen kan alla möjliga känslor komma. Gråt och smärta kommer ofta först när man är i säkerhet. En del vill berätta vad som hände om och om igen. Ibland kan händelsen spelas upp om och om igen som en film i huvudet.

Andra reaktioner på kris

Oavsett hur allvarligt krisen börjar kan man reagera på olika sätt utifrån vem man är, personlighet, kunskap och vad man har varit med om tidigare. Vilket stöd man har omkring sig kan också spela roll.

I början av en kris upplever man ofta alla möjliga känslor. Man kan känna hjälplöshet, förvirring, ångest och otrygghet, och oroa sig för framtiden.

En del får svårt att sova, andra vill sova hela tiden. Man kan också dra sig undan från andra, bli lättirriterad eller förändras i sitt sätt att vara. Det är vanligt att bli ledsen och nedstämd.

Efter de första dagarnas kaos behöver man få tillbaka ordningen i vardagen. Ibland behöver man hjälp med det. Ordning kan minska oro och ge en känsla av kontroll.

Om man vill och kan gråta ska man göra det. En del kan bara gråta när de är ensamma, andra bara tillsammans med någon. En del gråter inte alls. Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera.  

Andras reaktioner betyder mycket

Man kan reagera väldigt olika på kriser, och det beror på flera saker. Hur andra reagerar och vilket stöd man får från personer omkring sig, kan till exempel ha stor betydelse för hur man själv upplever en kris.

Om omgivningen tycker något är skamligt kanske man själv skäms eller får skuldkänslor. Det kan göra det svårare att berätta vad man varit med om. Krisen kan också bli värre om andra inte förstår hur allvarligt något är för en. 

En kris kan bli svårare om man känner sig kränkt, som om man har blivit misshandlad, våldtagen, rånad eller mobbad, eller att man känner sig skyldig till något, som exempelvis en trafikolycka.

Vad kan man göra för att må bättre?

Det brukar vara bra att prata om det som hänt. Stöd från andra kan hjälpa en att komma vidare och att inte fastna i det svåra. På så sätt kan man bearbeta krisen en liten bit i taget.

Om man orkar är det bra att fortsätta med det man brukar göra, som att plugga eller arbeta. Om man inte orkar, är det ändå bra att komma upp ur sängen i någorlunda tid. Att ta en promenad eller komma ut en stund på annat sätt kan vara bra.

Man kan försöka ta hjälp av kompisar, familj och släktingar för att få någon att prata med eller få praktisk hjälp av. Det är viktigt att höra av sig till sina kompisar och släktingar och våga säga att man behöver hjälp. Det är inte självklart att andra förstår om man inte säger till.

Det brukar också vara bra att få vara med i ceremonier som har med det jobbiga att göra. Till exempel att få ta farväl av kompisen som flyttar till ett annat land eller att vara med på en begravning. 

När krisen börjar gå över

I en kris kan man tvingas fundera kring sitt liv och sin framtid. Det blev kanske inte som man trodde att det skulle bli. Så småningom brukar man ändå kunna acceptera det som har hänt.

Tecken på att krisen börjar gå över är att man börjar känna sig trygg igen och att den inre smärtan minskar. Man börjar känna sig i balans och kan umgås med andra som förut. Man kan bli glad, engagera sig i saker och tanken på framtiden känns positiv igen.

När man är mitt i en jobbig period kan det kännas tungt och hopplöst. Men en kris kan också leda till utveckling. När ens djupaste känslor väcks har man möjlighet att lära sig något om sig själv.

Var kan jag få hjälp?

Om du vill prata med någon som inte är familj eller vän, kan du kontakta en ungdomsmottagning, skolsköterskan eller skolkuratorn eller en vårdcentral. Om det behövs kan du där få hjälp att få kontakt med till exempel en psykolog eller läkare som är specialist på att hjälpa unga i kris. Att prata med någon kan ofta ge både tröst, nya insikter och hopp om framtiden.

Om du vill prata med någon anonymt kan du ringa någon av de telefonjourer som finns.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Moa Lindholm
  • Manusunderlag:

    Margaretha Norling, skolkurator, Kävlinge kommun
  • Faktagranskare:

    Sophie Arnö, psykolog, Rädda barnen, Stockholm
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling