Alternate Text

Ätstörningar

Om du tänker väldigt mycket på mat och vad du äter kan det bero på att du har en ätstörning. Det är vanligt att den som har en ätstörning tänker mycket på sin kropp och är sträng eller dömande mot sig själv. Det går att bli av med ätstörningar och det finns hjälp att få.

Illustration av en person som har massa tankar kring vikt, träning och mat snurrande runt huvudet.

Ätstörningar syns inte alltid på utsidan. Du kan få en ätstörning oavsett om du är underviktig, normalviktig eller överviktig. Inte heller kön eller ålder spelar någon roll, även om ätstörningar är vanligast bland unga.

Alla sorters ätstörningar påverkar hur du tänker om dig själv och hur du upplever din kropp. Ofta påverkas dina relationer med andra. Ätstörningar är jobbiga och allvarliga. De kan vara farliga för kroppen. Det är viktigt att du får hjälp så tidigt som möjligt för att bli av med dina ätstörningar.

Hur vet jag om det är en ätstörning?

Ätstörningar kan vara olika och behöver inte synas utanpå. Om du tänker väldigt mycket på mat eller på din vikt, kan det vara så att du har en ätstörning. Det kan också märkas genom att du undviker att gå och fika eller gå på fest, för att du inte vill visa att du inte äter.

Tankar på mat, ätande och kroppen

Du tänker väldigt mycket på mat och på din kropp om du har en ätstörning. Du kanske känner att du vill ha stenhård koll på vad och hur mycket du äter. Eller så pendlar du mellan att hålla koll på vad du äter i vissa perioder, men i nästa stund äter du stora mängder av sånt som du annars försöker undvika. Oftast sker det när du ensam.

Det syns inte alltid utanpå om du har en ätstörning. Även om kroppen inte får näring på ett bra sätt, behöver den inte vara ovanligt smal eller tjock.

Andra kanske reagerar och blir oroliga om du är underviktig. Själv kanske du tycker att du är tjock, även om du väger mindre än tidigare.

Det är inte säkert att du själv märker att något är fel. Därför kan det vara svårt att förstå att du behöver hjälp, och att ta emot hjälp. Det är vanligt att känna skuld eller skämmas för det du gör, och att därför hålla problemen för sig själv.

Tecken på att det är en ätstörning

Om du känner igen dig i några av de här punkterna kan det vara så att du har en ätstörning:

  • Att du försöker gå ner i vikt och blir mer och mer upptagen av det.
  • Att du undviker att äta tillsammans med andra.
  • Att du äter oregelbundet, till exempel hoppar över frukosten eller äter väldigt mycket när du är ensam.
  • Att du tänker väldigt mycket på mat eller vikt.
  • Att du tränar överdrivet mycket.
  • Att du får svårt att koncentrera dig, till exempel i skolan.
  • Att du får ångest eller blir nedstämd.
  • Att du gör dig av med det du har ätit, genom att till exempel kräkas.
  • Att du fryser mycket, får svårt att somna eller vaknar innan du har sovit tillräckligt.
  • Att mensen blir oregelbunden eller inte kommer alls.

Det kan handla om en ätstörning om du känner igen dig i några av punkterna. Då behöver du ta hjälp.

Att vilja bli nöjd

Den som har en ätstörning brukar ofta tänka att den ska klara av eller göra något för att känna sig nöjd med sig själv. Det kan till exempel vara att bli smalare, få större muskler eller äta på ett visst sätt. En del skäms för hur de äter eller hur de ser ut.

Om du har en ätstörning kanske du tänker att du en dag i framtiden ska känna dig helt nöjd, bara kroppen blir på ett visst sätt. Men känslan av att vara nöjd eller lycklig kommer inte, även om du blir smalare. Istället fortsätter du att tänka på kroppen och maten, och känner dig arg, besviken eller misslyckad.

Kontroll

De som har ätstörningar brukar vilja ha kontroll över sånt som vad de ska äta nästa gång, hur de ska träna eller vad de ska säga till andra för att slippa äta. Det brukar bli jobbigt med alla tankar. De tar mycket tid och energi. Du kan få ångest och känna dig ensam. De kanske till exempel inte följer med på fika eller fest för att de är oroliga för att behöva äta, eller att andra förväntar sig att de äter.

Du kanske undviker att träffa kompisar och familj för att slippa frågor om hur du mår. Det kan hända att du känner dig orolig och svarar något som inte är sant om någon frågar eller kommenterar vad du äter. Till exempel ”jag har redan ätit”.

Kroppsuppfattning

Många som har ätstörningar uppfattar sin kropp annorlunda än den är. Du kan till exempel tycka att den ser otränad ut, trots hård träning, eller att den är tjock fast den egentligen är smal. Eller att folk tittar på ens kropp mycket, eller vad man äter. Såna tankar är vanliga vid ätstörningar.

Hur det börjar

Problem med mat och ätande kan börja med att du försöker gå ner mycket i vikt. Kanske har du fått höra att du borde gå ner i vikt. Kanske vill du bevisa för dig själv eller någon annan att du kan bli smalare.

Om du har problem som känns svåra att lösa, kanske det känns som en lösning att förändra något annat, som din kropp. Du kanske vill få mer kontroll över kroppen eller ditt ätande. I början kanske du får kommentarer som känns bra och uppmuntrande. Men istället för att bli nöjd, fortsätter du att oroa dig för vad du äter eller försöker få mer kontroll över din kropp, och då ökar risken för att du får en ätstörning.

Det är olika för olika personer varför de får ätstörningar. Nästan alltid beror det på flera saker. Det kan till exempel vara dålig självkänsla, att kroppen känns annorlunda efter puberteten eller att det är så mycket snack om kropp och utseende överallt.

Vissa har en medfödd känslighet som gör att de lättare får ätstörningar om de bantar eller äter dåligt. Ätstörningar kan ibland bero på stress eller att det är jobbigt på något annat sätt i livet.

De flesta som har ätstörningar mår dåligt på något sätt. Det är vanligt att vara nedstämd, ha ångest eller tycka illa om sig själv. Det kan också vara så att du är arg och vill göra dig själv illa.

En del mår bra innan de får ätstörningar, men börjar må dåligt efter ett tag. Det kan bero på att alla jobbiga tankar på maten och kroppen tar energi från sånt som brukar kännas roligt.

Kroppen påverkas

Det brukar vara svårt att lyssna på kroppens signaler om när du är hungrig eller mätt om du har en ätstörning. Men kroppen behöver mat. Den behöver många olika ämnen för att funka.

Det kan få allvarliga följder om du inte får i dig den näring du behöver. Till exempel vara för att du äter väldigt oregelbundet eller lite, eller bara en viss sorts mat. En del saker kan du märka tidigt, som att du får ont i magen, blir trött eller frusen, att huden blir uttorkad eller att du får sämre minne och svårt att koncentrera dig. Du kan också bli nedstämd eller få ångest. Om du har mens kan den bli oregelbunden eller försvinna.

Andra saker märks först efter längre tid. Det kan till exempel vara att tunt fjunigt hår växer ut på kroppen, att musklerna blir svaga eller att benen i kroppen blir sköra. Skörheten känns inte i benen, men kan upptäckas vid en medicinsk undersökning.

Om det pågår länge

Om du förlorar riktigt mycket i vikt kan kroppen komma i svälttillstånd. Det betyder att kroppen förbereder sig på att försöka funka med väldigt lite näring. Det kan visa sig genom att hjärtat slår långsammare och temperaturen i kroppen blir lägre.

De flesta förändringarna beror på att kroppen försöker anpassa sig till att inte ha fått tillräckligt med näring. Det kan hända både om du äter för lite och om du äter mycket, men bara i perioder.

Många av de kroppsliga problem som ätstörningar kan ge, försvinner om du börjar äta på ett bättre sätt som ger kroppen det som den behöver. Mat är som medicin för kroppen om du har en ätstörning.

Bli av med ätstörningar

Det går att bli av med ätstörningar. Det kan vara en lång och kämpig väg, men den leder till det du är värd: ett bättre och gladare liv. Det hör till ätstörningen att det kan ta tid innan du inser att du har problem med ätandet. Känslor av skam kanske gör det svårt för dig att prata om hur du har det även om du förstår det.

Det är ganska vanligt att tro att man är den enda som inte kan bli av med sina ätstörningar. Men det är viktigt att komma ihåg att du inte behöver fortsätta att ha ätstörningar. Det är något du har just nu, och som det går att bli av med.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Emma Holmér
  • Faktagranskare:

    David Clinton, psykolog och psykoterapeut, KunskapsCentrum för Ätstörningar, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling