Alternate Text

Panikångest

Panikångest är starka känslor av rädsla och oro som kommer plötsligt. Det kan kännas mycket skrämmande men det är inte farligt. Du kan lära dig att hantera panikångest så att det inte påverkar ditt liv så mycket.

Illustration av en person som ser panikslagen ut.

 

Att ha panikångest innebär att få ångest som kommer plötsligt och oväntat intensivt, så kallade panikattacker. Om du får en panikattack är det vanligt att du

  • känner att hjärtat slår ovanligt hårt eller snabbt
  • får svårt att andas eller känner en tyngd över bröstet
  • får ont i magen, mår illa eller får känslan av att ha en klump i halsen eller magen
  • svettas eller får frossa
  • känner dig yr
  • känner stickningar eller domningar i händer eller fötter
  • upplever overklighetskänslor eller tunnelseende
  • får diarré
  • darrar, skakar eller känner dig svag i musklerna.

Du kan känna en eller flera av de sakerna. Att få en panikattack kan kännas mycket obehagligt. Det kan kännas som att du håller på att svimma, tappa kontrollen och bli galen, få overklighetskänslor eller till och med dö. Men det är inte farligt och det går över av sig själv.

En panikattack kan hålla på i några minuter upp till någon timme, och variera i styrka. Det kan kännas som att ångesten blir starkare och starkare, men efter en stund ökar den inte mer. Ångesten minskar och lägger sig efter ett tag. 

Panikångest är inte farligt

Ångest är reaktioner i nervsystemet som du inte kan styra över själv. Det kan kännas väldigt jobbigt och skrämmande, men det är inte farligt.

Varför får jag panikångest?

Panikångest kan komma när du är med om något jobbigt eller har det stressigt, eller när du slappnar av efter en sån period. Det kan till exempel vara att du har haft väldigt mycket att göra en tid, att du har misslyckats med något viktigt, att du har förlorat någon eller något eller har utsatts för övergrepp.

Oftast kommer en panikattack utan att du är beredd och det är inte säkert att du vet varför. Kanske förstår du först inte vad det är. Eftersom det känns så starkt i kroppen, kan det vara svårt att förstå att det har att göra med hur du mår psykiskt.

Du kan bli rädd för att få en panikattack

Många får ångest någon enstaka gång, utan att det leder till mer problem. Men upplevelsen av en panikattack kan vara så obehaglig att den påverkar dig länge efteråt. Minnet kan göra att du blir rädd för att få det igen.

Så småningom kan du bli rädd för att bli rädd. Det kan göra att du slutar att göra saker eller vara på platser som du kopplar till panikattacken. En del börjar undvika platser som är svåra att ta sig ifrån eller där det är mycket folk, som tåg, bussar och bio. Du kan bli rädd för att känna vissa känslor eller signaler i kroppen för att de påminner om ångesten, som hjärtklappning eller illamående. Om du är orolig för att få en panikattack när andra är med, kanske du låter bli att träffa personer du egentligen vill träffa.

Det bästa är om du kan fortsätta leva ditt liv som du vill, och samtidigt träna på att tillåta ångesten att finnas där. Att undvika platser eller situationer för att du är rädd att få ångest är inte en bra lösning. Det kan göra ångesten värre eller att du blir mer rädd. Istället ska du söka hjälp. Du kan få bra hjälp för att lära dig hantera och lindra din panikångest.

Om du får panikattacker ofta och oroar dig mycket för att få det, kan det vara något som heter paniksyndrom. Då finns det behandling som hjälper. Att få en panikattack en enstaka gång betyder inte att du har paniksyndrom.

Illustration av en person som sitter med slutna ögon och håller en hand på magen.

Tips om du har panikångest

Det bästa är om du kan fortsätta med det du håller på med eller tänkte göra från början, även om du till exempel har hjärtklappning, svettas eller känner dig yr. Träna på att tillåta ångesten att finnas där. Ångest i sig är inte farligt.

Om det känns som om du ska få en panikattack, pröva att göra så här:

  • Sätt dig ner eller stå och tryck ner fötterna i marken. Känn efter hur det känns.
  • Försök att andas lugnt. Lägg en hand på magen och känn att den rör sig när du andas.
  • Beskriv för dig själv vad som händer just nu i dina tankar och i kroppen. Tillåt dina tankar och känslor att få vara precis som de är. Det du känner är naturliga ångestreaktioner i kroppen.
  • Notera när ångesten minskar. Det blir alltid lugnare efter en stund. 

Du kan få hjälp

Det går att lära sig att hantera panikångest. Du kan få bra hjälp, oavsett om du har varit med om panikattacker en eller flera gånger.

Den vanligaste behandlingen är

  • kognitiv beteendeterapi (KBT) eller någon annan form av samtalsbehandling
  • läkemedel.

Syftet med behandlingen är att du ska lära dig att stå ut med panikångesten, så att den minskar och inte påverkar ditt liv lika mycket.

Det som funkar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver. Du har rätt att vara med och välja hjälp. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information nedskriven eller översatt för att läsa den i lugn och ro.

Du kan börja med att kontakta en ungdomsmottagning eller en vårdcentral. Du får gå till vilken mottagning du vill i hela Sverige. Om du går i skolan kan du gå till elevhälsan. Om du studerar och panikångesten har med studierna att göra, kan du kontakta studenthälsan.

Den du träffar kan hjälpa dig att söka mer specialiserad hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs. Det är viktigt att det känns bra med den kurator, psykolog eller läkare du träffar. Om du inte är nöjd kan du alltid be att få träffa någon annan.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Moa Lindholm
  • Faktagranskare:

    Elin Wesslander, psykolog och psykoterapeut, Psykologpartners, Stockholm
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling