Alternate Text

Ångest

Ångest är stark oro och rädsla som kan kännas i hela kroppen. De flesta får det någon gång. Det kan vara obehagligt men det är inte farligt. Du kan lära dig att hantera eller minska din ångest, och det finns bra hjälp att få.

Ångest är att starka känslor av rädsla och oro. Det kan vara mycket obehagligt och kännas tydligt i kroppen. Du kan till exempel känna ett tryck över bröstet, att hjärtat slår snabbt eller hårt, få ont i magen eller känna dig yr eller svag i kroppen.

Det är vanligt att känslan först blir starkare och starkare. Men om du stannar kvar i känslan kommer du att märka att den slutar att öka och kanske till och med minskar efter en stund.

Ångest är reaktioner i nervsystemet som du inte kan styra själv. Känslorna kan vara så starka att du kan tro att du ska svimma, håller på att tappa kontrollen eller dö. Det kan kännas väldigt skrämmande men det är inte farligt och det brukar gå över av sig själv.

Illustration av en person som blundar och gömmer ansiktet i sina händer.

Ångest kan kännas olika

Ångest kan upplevas olika för olika personer, och kännas på olika sätt olika gånger. Det kan kännas i några minuter eller komma och gå under en längre period. Det kan komma långsamt eller så kan det komma plötsligt och intensivt. Stark ångest som kommer plötsligt kallas panikattack. Det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är ångest. Eftersom det känns så starkt i kroppen kan det vara svårt att förstå att det har att göra med hur man mår psykiskt.

De flesta får ångest någon gång i livet. En del får det bara någon enstaka gång. Andra kan ha stark ångest som ofta kommer tillbaka.

Ibland används ordet ångest när något känns jobbigt eller tråkigt. Man säger att man har ångest för att man är nervös eller orolig för något, till exempel på jobbet eller i skolan. Men ångest är något mer än den här vardagliga oron, som kanske snarare handlar om stress.

Ångest påverkar sömn och känslor

Ångest kan göra att det blir svårt att slappna av och att sova bra. Du kan vakna på nätterna och på så sätt få sömnen störd, eller få för lite sömn. Ångest kan också göra dig rastlös, otålig och lättirriterad, eller att du lättare blir ledsen och börjar gråta.

Varför får jag ångest?

Du kan få ångest och veta vad den beror på. Det kan komma när du är med om något jobbigt eller har det stressigt. Det kan till exempel vara att du har väldigt mycket att göra, att du har misslyckats med något viktigt, att du har förlorat någon eller något eller att du har utsatts för övergrepp.

Ångest kan också komma utan att du vet varför, eller av saker som du inte tänker borde ge ångest. Det kan ibland göra ångesten jobbigare och att du blir mer rädd.

Du kan också få ångest inför något som känns särskilt läskigt, kanske ett prov eller en anställningsintervju. Det kan vara väldigt jobbigt, men då vet du i alla fall att det kommer att gå över efteråt. Det kan göra den lite lättare att stå ut med.

Stress och ångest hänger ihop –att ofta känna stress ökar risken för ångest. Du kan också få ångest av att dricka alkohol eller använda droger.

Ångest för ångesten

Ångest kan kännas så jobbigt att du försöker undvika att det ska komma igen. Då kan du få ångest av att du är rädd för att få ångest. Det kallas för förväntansångest.

Du kan bli orolig för att få ångest när du är med andra, och tycka att det är svårt att berätta om det. Kanske gör det att du börjar undvika att träffa personer du egentligen vill träffa eller att göra saker du egentligen vill göra.

Det bästa är om du kan fortsätta leva ditt liv som du vill, och samtidigt träna på att tillåta ångesten att finnas där. Att undvika sånt som du tror kan ge ångest är inte bra, eftersom det hindrar dig från att göra det du vill och saker som är viktiga för dig. Dessutom kan det göra ångesten värre. Istället ska du söka hjälp. Du kan få bra hjälp för att lära dig hantera och lindra din ångest.

Vad kan jag göra själv?

Det viktigaste är att du försöker fortsätta med det du håller på med, även om du känner ångest. Träna på att tillåta ångesten att finnas där. Att sluta göra saker som du egentligen vill är inte bra. Ångest i sig är inte farligt.

Pröva att göra så här om du vill ha något att fokusera på när ångesten kommer:

  • Sätt dig ner eller stå och tryck ner fötterna i marken. Känn efter hur det känns.
  • Försök att andas lugnt. Lägg en hand på magen och känn att den rör sig när du andas.
  • Beskriv för dig själv vad som händer just nu i dina tankar och i kroppen. Tillåt dina tankar och känslor att få vara precis som de är. Det du känner är naturliga ångestreaktioner i kroppen.
  • Notera när ångesten minskar. Det blir alltid lugnare efter en stund.

Tio tips för att hantera ångest

Du kan pröva att göra något av det här för att lära dig stå ut med eller minska din ångest:

  • Gör det som är viktigt för dig även när du har ångest. Om det är svårt att göra precis det du vill så börja med något av det. Utmana dig lite i taget, mer och mer. Det här kallas exponering och är en viktig del när man ska lära sig hantera ångest.
  • Berätta om din ångest för någon du känner dig trygg med. Det brukar hjälpa att sätta ord på sina jobbiga känslor, det kan göra det lättare att förstå dem.
  • Pröva att skriva om de jobbiga känslorna, eller att måla eller skapa på andra sätt.
  • Om du är stressad, fundera på hur du skulle kunna minska stressen. Testa att göra avslappningsövningar. Såna hittar du som appar eller på nätet.
  • Försök att vila och få tillräckligt mycket sömn.
  • Rör på dig, till exempel genom att träna, promenera eller dansa.
  • Om du röker, snusar, dricker alkohol eller dricker mycket kaffe eller energidryck, pröva att minska på det eller sluta helt. Nikotin och koffein är ämnen som kan öka ångesten och ge sämre sömn.
  • Läs om ångest eller ta del av andras erfarenheter, till exempel på nätet. Det finns föreningar du kan gå med i som kan stödja med tips och råd.
  • Lär dig mer om hur du själv funkar och pröva att hitta egna sätt att minska din ångest. Ett sätt kan vara att aktivt göra något för att ändra dina känslor och tankar. Ta en promenad, läs något, spela något i mobilen, gör sudoku eller prata med någon som får dig att tänka på något annat. Har du haft ångest tidigare och märkt att något särskilt hjälpte? Pröva att göra samma sak igen.
  • Om du vill prata eller chatta med någon anonymt, kontakta någon av de jourer som finns, till exempel Hjälplinjen eller en tjejjour.

Alkohol och droger hjälper inte mot ångest

Försök inte minska ångesten med alkohol eller andra droger. Det kan kännas som om det hjälper för stunden, men ofta kommer ångesten tillbaka och då kan den bli värre.

Vilken hjälp kan jag få?

Du kan få professionell hjälp att hitta sätt att bli av med ångesten. Den vanligaste behandlingen är kognitiv beteendeterapi (KBT), annan samtalsbehandling eller medicin. Syftet med behandlingen är att du ska lära dig att stå ut med ångesten, så att den minskar och inte påverkar ditt liv lika mycket.

Det som funkar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad just du behöver.

Du har alltid rätt att vara med och bestämma om din vård och behandling. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information nedskriven eller översatt för att läsa den i lugn och ro.

Du kan börja med att kontakta en ungdomsmottagning eller en vårdcentral. Du får gå till vilken mottagning du vill i hela Sverige. Om du går i skolan kan du gå till elevhälsan. Om du studerar och ångesten har med studierna att göra, kan du kontakta studenthälsan. Den du träffar kan hjälpa dig att söka mer specialiserad hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs. Det är viktigt att det känns bra med den kurator, psykolog eller läkare du träffar. Om du inte är nöjd kan du alltid be att få träffa någon annan.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Moa Lindholm
  • Faktagranskare:

    Elin Wesslander, psykolog och psykoterapeut, Psykologpartners, Stockholm
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling