Narkotika

Att en drog är narkotikaklassad, som exempelvis cannabis, kokain och ecstasy, betyder att den är förbjuden enligt narkotikastrafflagen eftersom den är farlig att använda och beroendeframkallande. Det finns också droger som inte räknas som narkotika enligt lagen men som kan ge liknande effekter.

Det finns olika sorters narkotika, som används på olika sätt. En del gör så att man blir avslappnad, dåsig och glömmer omvärlden. Andra gör så att man känner sig upprymd, pigg och att hjärtat slår snabbare. En del narkotika kan göra så att man ser eller hör saker som inte finns, att man får ångest eller känner sig förföljd. Många droger funkar så att kroppens tolerans ökar om man använder dem regelbundet, alltså att man behöver mer och mer för att få samma effekt eller för att må bra.

En del läkemedel är narkotikaklassade för att de kan vara beroendeframkallande och farliga att använda på andra sätt än läkaren har bestämt.

Lagen

Det är olagligt att använda, ha, köpa och sälja narkotika. Men också att ge bort eller hjälpa andra att handla med narkotika, och att framställa det, till exempel genom att odla. Så kallade ringa narkotikabrott, alltså sånt som ses som mindre allvarligt, kan ge böter eller fängelse i högst sex månader. Allvarliga narkotikabrott ger alltid fängelse om man är straffmyndig. 

Den här texten handlar både om narkotikaklassade droger och andra droger som ger liknande effekter, men inte om alkohol och tobak som man kan läsa om i andra texter.

Varför använder man narkotika?

Effekterna av narkotika kan till en början vara positiva. Man kan till exempel få bättre självförtroende, bli pigg och orka mer, eller bli väldigt avslappnad. Därför kan man vara nyfiken på hur det känns. För en del är det en festgrej, något man tar för att till exempel bli gladare eller piggare. Man kan också känna att man ”borde” pröva för att andra gör det. Att andra använder kan få det att verka mindre farligt. Det är vanligt att man är påverkad av alkohol när man prövar de första gångerna.

Ibland börjar man använda narkotika för att man går igenom något jobbigt eller för att komma bort från något som känns hopplöst. Då kan drogerna till en början minska oro eller ångest. Men man ska veta att det finns bättre sätt att hjälpa sig själv och att må bra.

Inte narkotikaklassade – ändå farliga

Det finns många droger som inte räknas som narkotika enligt lagen men som kan användas för att ge ett rus eller andra effekter, som till exempel tändargas och lösningsmedel. De kan vara minst lika farliga att använda som narkotikaklassade droger. Det finns till och med personer som har andats in gas från tändare eller sprejflaskor, och som har dött för att andningen eller hjärtat slutade funka första gången de prövade.

Hela tiden kommer det också nya preparat som inte hunnit bli narkotikaklassade. Det betyder inte att de är ofarliga. Det är vanligt att de säljs på nätet. Oavsett var man köper droger och vilken information man får om dem, kan man aldrig vara säker på vad de innehåller.

Påverkar kroppen och känslorna

De flesta droger kan ge både positiva och negativa effekter. Exempel på reaktioner i kroppen är att man blir pigg och energisk, får feber eller värmeslag, huvudvärk, ändrad hjärtrytm, svårt att andas, sämre syn, krampanfall. Vissa narkotika, till exempel hasch, marijuana och ecstacy, kan göra att man blir avslappnad och dåsig. Efter att ha använt det ett tag får man sämre minne och svårare att tänka logiskt och att lära sig saker.

Alla droger påverkar känslorna. Den direkta effekten kan vara positiv, som att man känner sig lugn eller får bättre självförtroende. Men efter ett tag kan man bli rastlös, misstänksam, få sömnproblem, hallucinationer och vanföreställningar. Droganvändning leder ofta till att man får ångest eller blir nedstämd. Det kan till och med göra att man gör sig själv illa eller får självmordstankar.

Olika hur man reagerar

Man kan aldrig veta hur ens kropp ska reagera när man tar droger. Alla reagerar olika och tål olika mycket. Kanske vet man inte precis vad det är man har fått, och man kan få olika dos eller styrka olika gånger. Alkohol eller medicin kan också påverka, så att en dos som gav ett visst rus en gång är livsfarlig en annan.

Droger kan göra att man kräks eller somnar, blir allvarligt sjuk på kort tid, medvetslös eller till och med dör. Om man är orolig för någon som har använt droger, ska man kontakta en vuxen, sjukvårdsrådgivningen, polisen eller åka till ett sjukhus. Om någon blivit medvetslös måste personen till sjukhus, och man ska ringa 112.

Man kan råka illa ut

Att vara drogpåverkad innebär alltid en risk för att man ska skadas eller råka illa ut. Ofta beror det på att man gör saker man annars inte skulle gjort. Man kan hamna i bråk eller börja slåss, bli av med saker eller råka ut för en olycka. Eller så kanske man har sex fast man inte vill eller utan att skydda sig.

Om man verkar drogpåverkad har polisen rätt att kräva urinprov. Om provet visar att man är påverkad räknas det som narkotikabrott och ger böter. Är man under 18 år kontaktas föräldrar och socialtjänsten. Att ha åkt fast leder också till kostnader och extra jobb om man ska ta körkort. Då krävs nämligen urinprovskontroller och läkarintyg om att man är drogfri.

Illustration av ett träd, där det finns ett foto på en person, gravljus, många blommor och kort där det står Nicke 2008 och Jag saknar dig.

Man tänker inte på problem

Första gångerna man testar droger är det nog inte många som tänker att det ska leda till några problem. Men risken finns för alla. Det går inte att veta vem som kommer att bli beroende eller hur lång tid det kan ta. I början kan man kanske styra sitt droganvändande, men ju längre man håller på desto svårare blir det. Eftersom droger är dyrt kan det också lätt leda till problem med pengar. Att ha lite pengar eller att behöva låna från andra kan påverka ens relationer till andra och sånt som boende och jobb.

Om man är orolig eller vill sluta

Om man är orolig för att man själv eller någon annan har problem med droger, kan man kontakta till exempel en ungdomsmottagning, vårdcentral, skolhälsovården eller studenthälsan. Man kan också kontakta en mottagning för alkohol- och drogproblem. Om man behöver akut hjälp kan man vända sig till akutmottagningen på ett sjukhus eller till en psykiatrisk akutmottagning.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Moa Lindholm
  • Faktagranskare:

    Kerstin Käll, överläkare Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling