Svårt att få kompisar på grund av min tro

Hej! Jag är en tjej på 15 år och behöver lite hjälp. Jag är den enda "riktigt" kristna på hela vår skola. Det är ganska jobbigt då för det känns inte som att jag får leva ut mitt liv till det jag vill.

Jag är uppvuxen i en kristen familj men började inte tro på riktigt fören för ungefär lite mer en ett år sedan. Jag har bara kristna vänner långt utanför min hemstad. Mina andra vänner i skolan försöker förstå mig men det blir bara jobbigt. Det känns som att jag blir "osynlig" för andra i klassen pga min tro. Har pratat med min kurator och lärare men det har inte hjälpt. Har ni några tips?  
/Tjej på 15 år

Svar

  • Jag råkade skriva att jag är "helt säker" när jag tänkt skriva "inte helt säker". Efter "trots att mina föräldrar" glömde jag att att skriva att mina föräldrar inte är kristna utan agnostiker/ateister.
    /Halländsk kille, 16 år
  • Så var det för mig med innan, jag hade dock en vän från samma församling i min klass, men vi var som syskon och hamnade lätt i syskonbråk. Jag började umgås med de "nördiga" och snälla personerna, jag kände mig välkommen där och accepterad. Det är fortfarande folk som inte gillar mig, men jag har vänner så jag struntar i dem. (:
    /13 årig tjej från adventistsamfundet
  • Hej! Jag är en tjej på 14 år som också är kristen så jag förstår vad du menar. Har flera gånger fått konstiga kommentarer för att jag är kristen men ingen har sagt något på länge. De flesta av mina vänner är inte kristna men vi har ändå en helt fantastisk kompisrelation. Min tanke är att vänskapen inte påverkas av vilken tro man har så länge man respekterar varandra för den man är och om man inte gör det så är det enligt min åsikt ändå ingen bra kompisrelation. Om du känner att du verkligen vill ha fler kristna vänner kanske du kan kolla upp om din närmsta kyrka har någon ungdomsgrupp eller liknande. Lycka till!
    /Tjej, 14 år
  • Jag har varit troende kristen så länge jag kan minnas (med undantag för att jag hade en kort period som agnostiker/ateist) trots att mina föräldrar. Min ende barndomsvän bor som dina kristna vänner i en annan stad, däremot har jag som ung ledare i min församling flera kompisar som även de är unga ledare. Jag är helt säker på vad du menar när du skriver "osynlig". Om du blir utfryst av andra elever (t.ex om några låtsas som du inte finns) så är det en sorts mobbning vilket skolan enligt lag måste motverka. Mitt bästa tips är att fråga sina vänner som inte är kristna om de undrar något om kristen tro för om de förstår vad kristendomen handlar om tror jag de förstår dig lättare.
    /Halländsk kille, 16 år
  • Dom som inte är kristna kommer nog inte att förstå dig på fullt ut, tyvärr. Det bästa du kan göra är att acceptera att alla inte förstår och försöka stå ut med det. Försök att vara stolt över din tro och stå upp för dig själv istället. Det kan verka skrämmande men i slutändan är det något som beundras. Det kommer att underlätta. Jag är också kristen. Jag kan förstå om det känns jobbigt då vi värderar andra saker och tänker annorlunda kring tex sex och alkohol. Det kan uppfattas som konstigt men då ska du stå upp för dig själv istället. Jag tror verkligen inte att dina okristna vänner ”inte ser dig” eller menar något illa. Kanske vet dem inte hur dem ska bemöta dig? Testa att prata med dem istället!
    /Tjej
Till toppen av sidan