Jag är så orolig inför framtiden - tips?

Jag går i 3:an i gymnasiet nu, och jag har många oroliga känslor för "vad som kommer hända sen"... 

Jag har väldigt mycket ångest inför att gå igenom förändringen och ta steget ur skolgången för att gå in i vuxenlivet. Jag har bara runt ett halvår kvar i skolan. Att ens tänka på vad som kommer ske, allt från att hitta ett jobb till att flytta in i en egen lägenhet/hus och betala räkningar o.s.v. ger mig extrem ångest.

Många har börjat fråga vad jag ska göra efter jag gått ut skolan, om jag ska söka vidare utbilding eller om jag ska försöka hitta ett jobb... För det mesta brukar jag undvika frågan och bara gå vidare, då jag tycker det känns jobbigt att ta tag i.

Jag är rädd för att det inte ska bli nåt av mig, att jag inte ska kunna hitta nåt jobb och att jag ska bli utslängd från mitt hushåll. All denna stress har börjat visa sig på mina betyg och min prestation i skolan.

Jag vet bara inte vad jag kan göra för att inte känna mig så stressad och ångestfylld över framtiden. Alla tips eller tricks är välkomna, och ytterst hjälpsamma! 

 /Tjej 18

Svar

  • Spontant känner jag såhär: Gör en sak i taget. Det kan kännas tungt när man tänker på allt men allt behöver inte vara så svårt om man delar upp saker och kämpar. Jag tror du känner att det är svårare än vad det är. Som när man sitter på bussen och ser någon stå. Då tänker man ”herregud stackars människa” men när man väl står där så är det inte så farligt.
    /14 men väldigt erfaren;)
  • Hej, förra året kände jag ungefär likadant. Jag visste att jag skulle plugga vidare någon gång men hade inte bestämt mig för när jag skulle våga flytta själv över halva Sverige... Av det jag har hört tror jag nästan alla tycker detta är jobbigt och de flesta vet inte riktigt vad de vill göra direkt efter gymnasiet. Jag vet inte om du av någon anledning har bråttom med att flytta hemifrån efter studenten (jag bodde exempelvis i familjehem) men de allra flesta brukar kunna stanna hemma, eventuellt hitta ett jobb och fundera i lugn och ro när skolan väl är över. Det är okej att bo hemma och/eller ta många år av uppehåll innan man studerar vidare! Å andra sidan är det otroligt skönt när man väl har hittat något eget och kan göra saker själv. Det är inte så krångligt som man tror. Man klarar sig med riktigt låg inkomst, i vissa mobilappar kan man betala räkningar med hjälp av kameran - supersmidigt! Att hitta egna rutiner kanske är det svåraste men det hittar man efter ett tag. Oavsett vad du väljer kommer det lösa sig. Funderar du på att plugga vidare och har ett hum om vad eller vart du vill plugga (även om det inte är direkt) så tipsar jag om att söka ändå! Det är bara att tacka nej om du skulle komma in. Sedan finns det mycket att vara rädd för men det blir ändå något av alla! Försök kanske att se det som att du har alla dörrar öppna men du behöver inte välja någonting just nu? Jag skulle försöka att fokusera på studenten och tiden tills dess, den är jätterolig om än jättestressig... För min del slutade det med att jag flyttade och nu pluggar. Jag trivs otroligt bra med att ha kommit hemifrån och fått ett eget ställe att bo på men det var ett beslut jag trots allt tog väldigt sent. Varför inte prova? Jag hoppas det går bra!😊
    /Tjej 18
  • Jag sitter i exakt samma situation som du, varför jag kanske inte är mycket till hjälp. Jag har autism och har väldigt jättesvårt för stora förändringar. Mina betyg sjunker med två betygssteg per kurs i alla "viktiga" ämnen (d.v.s. kemi, matte, biologi, fysik, inte svenska, engelska etc.) om det beror på oro inför utgången av gymnasiet vet jag inte men det påverkar garanterat. Jag undviker också ämnen men det är nog inte så jätteklokt. Till att börja med: det är osannolikt att dina föräldrar (e.d.) kommer kasta ut dig bara för att du slutat gymnasiet och fyllt 18, de vil nog att du ska det bra och låter dig nog bo kvar hemma tills du fått en egen lägenhet, även om de driver på för att det ska gå fortare. Jag har den stora fördelen att läsa ett program (naturvetenskap) där jag är så gott som tvungen att gå på högskola. Till den biten kan det vara klokt att fundera på vad du gillar i skolan och se om du kan jobba med det utan högskola eller om du behöver läsa vidare, vad och var etc. Jag älskar matte men för att bli matematiker måste man läsa på högskola. Mot ångesten och stressen kan det vara klokt att gå till skolans kurator, skolsköterskan eller till undomsmottagningen/-rådgivningen kanske. Det kan också vara klokt att läsa på om att gå på högskola, hur det är att arbeta, vad som är viktigt att tänka på när man flyttar hemifrån, hur man beställer kuvert-/brevgiro (ett sätt att betala räkningar genom posten) etc. Jag gör det och det känns inte lika skrämmande att flytta hemifrån, ur vissa perspektiv kan det ju vara riktigt skönt, du kan ju bestämma så gott som allt själv (jag ska ha pappershanddukar, inte tyg-!)
    /Förstående kille, 18
  • Jag är ingen expert men försök se det som något positivt istället. Att det ska bli spännande att pröva nya saker. Tänk att alla vuxna har också varit i samma situation som dig. Det kommer säkert gå bra och du kommer nog få ett jobb. Lycka till!🙂
    /M
  • Gå till din SYV, dem finns där för såna funderingar. De kanske inte kan hjälpa med allt, men iaf jobb/vidareutbildning och det kan ju vara en bra sak att börja med.
    /21
  • Åhh, känner samma sak fast ska gå ut nian.
    /tjej, 15 år
Till toppen av sidan