Panik - lämna sidan!

Ångest över att bli äldre - hur kan jag tänka?

Jag har sån ångest över att växa upp. Tiden går så fort och saknar verkligen tiderna då man var yngre. Vill inte bli vuxen lixom. Har någon något tips på hur jag kan bli av med tankarna?
/Blalala

Svar:

  • Hej❤️ Jag har typ samma problem, jag hatar min födelsedag. Det har jag gjort i flera år. Jag tror att jag hatar min födelsedag för att jag inte vill bli äldre. Men det jag gör för att glömma det är att jag inte tänker på vilken dag jag fyller år och jag har också sagt till mina kompisar och dom i skolan att jag inte vill bli firad❤️ Det funkar för mig men jag vet inte om detta hjälp för dig
    /En tjej med problem
  • Jag känner igen mig. Det jag gör är att fortsätta vara lite barnslig. Jag gör nog fortfarande en del barngrejer och är lite mer lekfull än andra. Jag trivs med det. Vissa vuxna är också rätt barsnliga. Du kanske kan bli en sån vuxen som leker och är barnslig.
    /anonym
  • Lev i nuet och försök göra varje dag meningsfulll. Istället för att tänka jag ids inte, eller det är inte värt det. Så försök att satsa, och se möjligheterna. Då kommer du få ut mer av livet, och av din ungdom!
    /16 bast
  • Om du hade en härlig barndom så var tacksam för att du hade det och om du hade en tuff barndom så tänk att det är skönt att den är över. Man har ju en viss energi när man är barn, men många vuxna tycker faktiskt om att vara vuxna. De känner sig mer lugna och stabila i sig själva psykiskt och uppskattar saker på ett annat sätt. Försök att tänka att du kommer få mer och mer frihet till att skapa det liv du vill ha och alla saker vuxna kan och får göra som inte barn får och kan, typ ta körkort.
    /Banananana
  • Hej. Förstår hur du känner. Jag är också orolig för det. Men ett tips, tänk på allt kul du ska göra detta året. Jag brukar tänka på att jag ska börja rida och åka till olika ställen. Försök leva i nuet om det går. Gå med i någon social aktivitet. Något med djur tex. Börja på ridskola, bli skötare eller vara med i en ridklubb? Något med smådjur om du hellre vill det. Både häst och hund har räddat mig från att ta mitt liv två ggr. Även kaninerna hjälpte mig mycket. Det betyder såå mycket med djur. Så rekommenderar absolut att börja med någon aktivitet som har med djur att göra. Tillsammans med andra människor (om du gillar människor). Ta också reda på vad för jobb du vill ha. Läs om ditt dröm jobb osv. Det kanske hjälper tankarna på annat håll. Ta kontakt med en psykolog om det behövs. Jag har det. Önskar verkligen att något kan vara till hjälp. Skickar alla tankar och kramar till dig.
    /16 åring~gender fluid
  • Hej! Förstår helt och hållet! Har haft sån grov ångest inför att bli äldre sedan jag fyllde 17. Varje dag har bara känts som ett steg närmare att bli 18 och behöva växa upp. Jag tyckte det var som jobbigast innan någon av mina vänner blev 18, men efter det har jag mer börjat inse att jag också ser fram emot det lite grann.

    Mitt tips är att prata med folk om det, det var så jag lyckades bli av med att känna lika mycket ångest över det, främst med personer som varit vuxna ett bra tag, som min 23-åriga kille och äldre vänner i 20-25 års åldern. Sen kommer jag alltid att vara en liten barnrumpa egentligen, men bara en barnrumpa som får köra bil och beställa in vin till maten ;) Hoppas det blir bättre!!
    /Tjej snart 18
  • Känner igen mig.
    /tjej
  • Relaterar starkt när jag läser detta, för så har jag känt samma sak i flera år och känslan finns fortfarande kvar innerst inne. Jag liksom började tänka på min barndom mycket och kände mig som om jag inte hunnit skapa många minnen, sedan var tanken på framtiden läskig då den gav mig väldigt mycket ångest. Därför försökte jag att lätta till tanken. Detta gjorde jag genom att sätta en plan på hur jag ville att min framtid skulle se ut.

    Jag började att tänka på vad det var jag ville bli i framtiden osv. Genom att du gör detta lättar du från ångesttankar kring framtiden då du redan har en framtid i huvudet och inte behöver vänta på en. Sedan vill jag bara att du ska veta att det aldrig är barnsligt till att göra något. 12 eller 18 år, skit i!

    Gör det du alltid velat göra eller alltid brukade göra som ung. Njut! Njut av den tid du har och det som är. Livet åker förbi en i ett ögonblick och är för kort för en att sitta och oroa sig över framtiden eller dåtiden. 
    /❣️
  • Hej! Jag har samma problem som du! Mitt tips till dig är att tänka på sånt som kan vara roligt med att bli vuxen! Som att till exempel få ta körkort, bestämma över sig själv, få ett eget hus/lägenhet mm! :)
    /En tjej med samma problem
  • Hejsan. Jag är helt tvärtom. Jag kan inte vänta tills jag blir gammal och gå i pension 🤣. Hitta på saker som du mår bra av. Planera roliga saker i framtiden som du kan se fram emot. Jag känner mig deppig för att det inte känns som om jag kommer någonstans i livet. Jag vill ha barn, bli gammal, sitta o fika med kompisar en förmiddag mitt i veckan. Livet känns så instängt och som att inget händer.
    //14 år
  • Tänk att de kommer nya roliga och positiva saker hela tiden när du blir äldre:) Nya människor, kärlek, resor, gymnasiet, student, utbildning, jobb, gifta dig, barn och allt! Varje gång du blir äldre kommer nya positiva saker hända som inte kunnat hända tidigare
    /🥑
  • Jag tycker det är bra att du inte vill växa upp. Att få ta mer ansvar är oundvikligt när man blir äldre, men du kan alltid ha ditt barnasinne kvar/nära till hands. Jag tycker själv att det är skittråkigt att bli "vuxen". Vad det nu innebär. Att bli allvarlig och inrutad tycker inte jag verkar så peppande. Så jag försöker jobba mot det hela tiden. Inte döda min lust, utan följa med den så mycket det går och göra det jag känner för.

    Det är tacksamt att umgås med människor som har nära till sitt barnsliga jag, livet blir roligare då. Så jag tycker inte att du ska se det som att du måste säga hejdå till ditt barnasinne, utan lev så som du känner för. Det är oftast bara hinder vi har satt upp för oss själva där vi tror att vi ska vara på ett visst sätt bara för att vi blir äldre. Men försök att se det som att du tar med dig den sidan av dig själv som du gillar, hur gammal du än är, så är det ju ändå du. Hoppas detta hjälpte dig lite :)
    //Filosoferaren
  • Jag förstår dig helt. Fyller 20 i år och har p a n i k. Inte längre tonåring liksom? HUR? Jag känner nämligen ofta att jag blev bestulen på min tonårstid. Hade inga vänner att umgås med från att jag var 13-15. Sen när jag fick vänner i nian umgicks vi sällan ändå. De jag fick i gymnasiet var underbara men vi hittade sällan på saker.

    Nu är jag snart 20 o vad har jag gjort med mina tonår? Inget! Inga konserter, inga sena kvällar ute, inga debuter inom något. Inget moppe åkande eller något typiskt för tonåringar. MEN jag brukar försöka tänka att det (tyvärr) inte går att göra något åt det. Min vänkrets är som den är och jag är tyvärr mer bekväm av mig än äventyrlig. Men de gånger man får chansen till andra roligare och mer spännande alternativ så ska man alltid tacka ja. Men utöver det borde man tänka att man inte kan göra så mycket åt det förflutna och man får njuta av de bra minnen man har. Kram ❤️
    /20 åring i panik
  • Försök att lev i nuet och se vad som kan göra dig lycklig just nu.
    /Lycklig tjej
  • Hej Jag, liksom många andra här känner sig i situationen. Hos mig började det när jag var 12. Min Farsa retade mig med att jag snart skulle bli vuxen, raka mig, skulle ha flickvän och ha sex. Som reaktion på det utvecklade en stark antipati mot allt detta. Jag blev hysterisk när någon nämnde det temat. Men med tiden insåg jag att bli vuxen går inte ut på att bli 18 gammal, utan är en mognings process. Aktuellt är jag 20 år och känner mig fortfarande inte vuxen. MVH
    /Ian Reid

Mer på UMO

ArtikelAtt komma i puberteten

Någon gång mellan 8 och 13 år brukar de flesta komma i puberteten. Då utvecklas kroppen från barn till vuxen. Till exempel förändras rösten och könet och en del får finnar. När du kommer i puberteten och hur du upplever den varierar mycket från person till person.

Till toppen av sidan