Näthat

• Gör en polisanmälan så snabbt som möjligt. Det underlätta för polisen att utreda brottet.
• Är du är osäker på om det som hänt är ett brott kan du kontakta polisen och fråga. Det kan vara svårt att själv avgöra.
• Spara bevisen. Skriv ut på papper och spara även digitalt. Radera inte mejl eller inlägg även om det kan kännas jobbigt att spara ett hotfullt meddelande.
• Ta skärmdumpar så att har du bilder, kommentarer eller inlägg sparade. Be någon titta på originalet så att du har någon som kan vittna om att din skärmdump inte är manipulerad.
• Om någon skrivit något dumt om dig kan du be dem att ta bort det.
• För att få bort kränkande material från nätet ska du vända dig till nättjänsten som missbrukats. Det kan också leda till att personen som utsatt dig blir avstängd.

Samma person som har utsatt dig kan också ha utsatt andra. Därför kan din polisanmälan bidra till att flera brott klaras upp.

Med näthat menas hot och trakasserier på nätet. Till exempel om någon kränker, trakasserar eller utsätter någon annan för hot via internet, som sociala medier eller e-post.

Det är inte bara den som lagt ut den brottsliga bilden eller kommentaren som begår ett brott. Det gör också den som sprider den genom att dela eller retweeta den.

Vissa meddelanden och inlägg kan kännas jobbiga, kränkande och hotfulla, utan att de är olagliga. Men upplever du att hotet kan bli verklighet och du känner dig rädd, eller om kränkningarna är allvarliga ska du göra en polisanmälan.

Näthat drabbar inte bara barn och ungdomar utan även vuxna och kända personer.

Exempel på vanliga näthatsbrott är

• olaga hot
• ofredande
• förolämpning
• förtal
• olaga integritetsintrång
• kränkande fotografering
• hets mot folkgrupp
• sexuellt ofredande.

Så säger lagen

Näthat är ingen juridisk term utan ett samlingsbegrepp och kan handla om olika typer av brott. Ibland kallas det internettrakasserier eller nätmobbning.

Egentligen finns det inga särskilda lagar för hot och trakasserier på nätet. Samma regler gäller där som på skolgården eller arbetsplatsen. Det speciella med det som händer på nätet är att det snabbt kan få stor spridning.

Allt otrevligt som händer på nätet är inte olagligt, även om det kan upplevas som mycket obehagligt och kränkande för den som utsatts.

Förtal eller förolämpning

Om du blir utsatt för anklagelser på internet och polisanmäler det, kan det vara förtal eller förolämpning. 

Förtal och förolämpning, brottsbalken 5 kapitlet om ärekränkning, Sveriges riksdag

Näthat är ingen juridisk term utan ett samlingsbegrepp och kan handla om olika typer av brott. Ibland kallas det internettrakasserier eller nätmobbning.

Egentligen finns det inga särskilda lagar för hot och trakasserier på nätet. Samma regler gäller där som på skolgården eller arbetsplatsen. Det speciella med det som händer på nätet är att det snabbt kan få stor spridning.

Allt otrevligt som händer på nätet är inte olagligt, även om det kan upplevas som mycket obehagligt och kränkande för den som utsatts.

Förtal eller förolämpning

Om du blir utsatt för anklagelser på internet och polisanmäler det, kan det vara förtal eller förolämpning. 

Förtal och förolämpning, brottsbalken 5 kapitlet om ärekränkning, Sveriges riksdag

Ärekränkningsbrotten faller inte under allmänt åtal som de flesta andra brott. Det innebär att man vanligtvis inte ska inleda en förundersökning, även om det är ett brott. Det beror på att lagstiftaren har ansett att yttrandefriheten som skyddas av grundlagen är viktigare.

Det är alltså bara i undantagsfall som polis och åklagare får gå vidare och hjälpa den drabbade. Då handlar det ofta om sådant som förknippas med sexualitet, rasism eller att någon pekas ut som grovt kriminell. Och att det har fått en väldigt stor spridning.

Förtal och förolämpning, Åklagarmyndigheten

Om du har drabbats och vill gå vidare finns det andra sätt än att gå via polisen. Du kan driva saken i domstol som ett enskilt åtal och stämma förövaren.

När det misstänkte är under 15 år

Om den misstänkte är under 15 år blir det ingen förundersökning, även om brottet faller under allmänt åtal. I stället lämnar polisen ärendet vidare till socialtjänsten.

Det betyder inte att det som hänt var lagligt, bara att ingen kan straffas för det. I en sådan process kan även unga under 15 år dömdas till skadestånd. Om det är underåriga som begått brottet kan också föräldrarna tvingas att betala en del av skadeståndet.

Föräldrars ansvar när barn misstänks för brott

Det kan vara svårt att utreda brotten eftersom polisen inte alltid får tillgång till den information den behöver från internetoperatörerna. Mycket av informationen lagras utomlands och det är ännu ett hinder.

Om du vill kan du prata med en vuxen som du litar på, till exempel en förälder eller en skolsyster. Du kan också ringa till Bris.

Prata med oss, Bris

Utsatthet och brott på nätet, Bris

Har du varit utsatt för något som känns riktigt jobbigt, till exempel att en bild som visar en i en privat situation som du inte vill att andra ska se eller att någon sprider allvarliga rykten? Då är det viktigt att du gör en polisanmälan. Även om förövaren ibland kan få den som utsatts att känna sig dum.

Vad som är brottsligt och inte brottsligt är inte alltid enkelt:

• Om du skriver något hotfullt till någon som tror att det är allvarligt menat, blir rädd och polisanmäler kan det vara ett olaga hot. Om du skriver något hotfullt till någon som inte alls tar det på allvar anses det förmodligen inte vara ett olaga hot. Samma sak skulle gälla om du sagt samma saker direkt till personen, ansikte mot ansikte.
• Om du skriver på nätet att någon är en hora kan det vara förtal, eftersom det är något man skriver för att få andra att tycka illa om någon.
• Om du skriver att någon i skolan är tjock och ful är det förmodligen inget brott. Det beror på att lagstiftaren har bestämt att det är viktigt att folk får säga vad de tycker. Det kallas yttrandefrihet. Men om man gör det flera gånger eller om man skriver att han är äcklig för att han är bög kan det vara förolämpning. Det gäller särskilt om man skriver något dumt om någons hudfärg, kön eller sexuella läggning.
• Om du fotar någon i duschen kan det vara kränkande fotografering. Då behöver du inte ens lägga ut bilden på nätet för att det ska vara brottsligt.
• Om du delar känsliga bilder eller videor på någon annan begår du troligen ett brott, som till exempel nakenbilder eller bilder på någon i en utsatt situation.
• Om du bombarderar någon med sms när personen har sagt att de inte vill ha någon kontakt kan det vara ett ofredande. Det gäller oavsett vad du skriver i meddelandena. De behöver inte ens vara otrevliga.

• Skriv aldrig något hotfullt, elakt eller kränkande. Den som läser kan bli rädd och ledsen. Det kan också vara ett brott. Även om du skojar är det lätt att andra kan missförstå dig. Tänk på hur du skulle uppfatta din kommentar om någon skrivit så till dig.
• Ibland är det enklare att skriva något elakt eller kränkande på nätet än att säga det direkt till en person. Skriv inget på nätet som du inte skulle säga till någon i skolan. En stor skillnad mot att säga något högt och att lägga ut det på nätet är att det kan få en oväntad och stor spridning.
• Bilder försvinner aldrig från nätet. En bild som du lagt upp kan lätt kopieras och spridas och man vet aldrig hur andra kan använda den. Lägg inte upp bilder du inte kan stå för. Det är svårt att veta innan hur mycket en bild kommer att spridas.
• Det är inte bara den som lagt ut den brottsliga bilden eller kommentaren som begår ett brott. Det gör också den som sprider den genom att dela eller retweeta den.