Belöningssystemet och dopamin

Under tonåren ökar mängden dopamin i hjärnan. Dopamin är en kemisk signalsubstans och den styr hjärnans belöningssystem. Den är viktig för motivationen, viljan och för upplevelsen av njutning. Den ingår också i funktioner som vakenhet, koncentration, motorik, inlärning, glädje och entusiasm.  

Härliga saker frisätter dopamin

Positiva upplevelser som att äta god mat, kramas, lyssna på musik och att ha kul frisätter dopamin i hjärnans belöningssystem. Det får oss att minnas upplevelsen och att söka oss till det härliga vi varit med om igen. Varje gång dopamin frisätts kommer även serotonin och endorfiner att frisättas, och tillsammans kommer de förstärka den effekten. Så här grundläggs många av våra beteenden och intressen.

Överstimulering kan leda till beroende

Hjärnans belöningssystem är ett nätverk av områden i hjärnan som stimulerar inlärning av beteenden som är kopplade till belöning. När vi utsätter oss för saker eller aktiviteter som kraftigt frisätter eller överstimulerar hjärnan med dopamin kan det få allvarliga konsekvenser som följd t.ex. leda till missbruk av olika slag. Saker eller aktiviteter som ger starka dopaminpåslag är t.ex. när en spelar dataspel, dricker alkohol eller tar droger. Även sociala medier kan ge snabba kickar som gör det svårt för oss att sluta vara aktiva där. 

”Vad innebär det egentligen? Jo att du kommer vilja ta mer av en drog, eller ta en starkare drog, för att få samma känsla som tidigare. Och det här är så viktigt att förstå, för det här är grunden i hur beroende börjar och fungerar.”

Lina Abdel-Halim, underläkare.

Belöningssystemet och droger

Hjärnans synapser har svårt att hantera den stora mängden dopamin som droger frisläpper, och de kan då förstöras eller avaktiveras, d.v.s. de lägger sig och ”sover”. När du då har färre aktiva receptorer i hjärnan så kommer du vilja ha mer dopaminfrisättning för att nå samma känsla som du gjorde innan, när du hade fler receptorer. Du måste då ta ännu mer av drogen, eller en starkare drog, för att ”väcka” synapserna igen, och på detta sätt börjar ett beroende med risken för ett allvarligt missbruk som följd.

Belöningssystemet hjälpte oss att överleva

Vårt belöningssystem är ursprungligen format så att vi ska söka efter belöningskickar för att överleva. Då vår hjärna formades, för flera 100 000 år sedan, var det svårt att få tag i dessa snabba kickar. Det kunde då t.ex. vara kolhydratrik kost i form av söta bär, frukter eller honung. Det var viktigt att vi inte missade chansen att äta dessa utmärkta råvaror och hjärnan belönade oss rikligt med dopamin så att vi inte skulle glömma hur gott det var. Och vi skulle försöka leta vidare efter mer. Det kunde också frisättas extra dopamin vid en lyckad jakt. När vi lyckades fälla bytet belönades vi och hela flocken med bra mat i flera dagar. Belöningssystemet var en viktig drivkraft för att få oss att trotsa faror och våga ge oss ut på jakt, för att sedan minnas hur skönt det kändes när jakten var avklarad och vi hade lyckats. Där och då var belöningssystemet sällan överbelastat. Det var svårt att få tag på dessa kickar som oftast krävde en hög ansträngning av oss innan vi fick belöningskänslan som tillfredsställelse. 

Ett överflöd av belöningar

Så här ser det inte ut i vårt samhälle idag. Snabba belöningar finns överallt och det är snarare så att vi behöver träna oss i att inte falla för alla dessa dopamintillskott i vår omgivning. Överallt finns frestelser av olika slag som t.ex. socker, mat i överflöd, dataspel och mobilskärmar. Detta är också ofta utformade med både färg och form som signalerar till hjärnan att här finns belöning att hämta. Vi blir så att säga lurade att söka efter kickar och kan därmed få ett överbelastat belöningssystem. Det kan medföra att det är svårt att stå emot och vi blir upptagna av aktiviteter som inte alltid är bra för oss utan driver oss ifrån det vi egentligen vill och strävar efter. 

Tonårshjärnan är extra känslig

Under tonårstiden är hjärnan extra känslig för dessa kickar dels på grund av ökad dopaminfrisättning, dels för att vår frontallob inte är riktigt färdigutvecklad. Vilket gör att vårt bromssystem inte fungerar lika bra som när vi är yngre eller äldre. Vi har svårare att bedöma risker, hantera impulser och förstå konsekvenser. Därför är det viktigt att få kunskap i hur hjärnan fungerar och vad en kan göra för att skydda sin hjärna mot alltför många snabba belöningar. 

Rör på dig och få dopamin!

Dopamin ger oss som sagt vilja, motivation och drivkraft. Tänk på att du kan få dopamin genom naturliga och nyttiga aktiviteter. Dopamin får du t.ex. enkelt genom fysisk aktivitet. Det bästa sättet att starta en skoldag är genom att röra på dig. Så fort du börjar röra på dig sätter hjärnan igång och sänder ut dopamin så du känner dig taggad. Att ge eller få beröm är också ett säkert sätt för att få ett dopamintillskott. Du kan faktiskt ställa dig framför spegeln och säga snälla saker till dig själv och hjärnan köper det – den är nämligen lättlurad.