Jag är asexuell och stolt!

Jag är en 17-årig tjej och jag är asexuell. Ända sedan jag fick reda på vad det var visste jag att det var jag, det stämde in på mig. Jag började direkt att identifiera mig som asexuell och ville veta mer om det och jag ville träffa fler människor som mig själv.

Genom internet och sociala medier har jag läst en massa underbara och även sorgsna historier från andra asexuella personer. Oron över att inte kunna hitta en partner, men även glädjen av att hitta någon som respekterar en.

Men ändå oroar jag mig. Tänk om jag aldrig kommer att hitta kärleken? Vem vill dejta mig som inte vill ha sex? Sex har blivit en sådan enormt viktig del av ett förhållande idag och jag måste erkänna att jag är rädd. Tänk om jag blir kär i någon som inte vill vara med mig på grund av detta, något jag inte kan ändra.

Jag är stolt över den jag är, jag skäms inte och om någon skulle fråga mig om min sexuella läggning skulle jag öppet och ärligt svara att jag är panromatisk asexuell. Jag har vetat om detta i över 2 år nu och under den tiden har jag gått på tre pride-parader.

Jag blir så glad över att se alla öppna och stolta människor, all glädje och gemenskap. I år ska jag på min fjärde och femte parad och jag kommer visa upp min asexualitet med stolthet (jag har till och med köpt en flagga) och jag hoppas på att träffa fler människor som jag.

En av paraderna är i min hemstad och det skulle vara en lättnad att kunna träffa någon i min stad som förstod vad jag gick igenom. Även om jag är stolt över mig själv och inte kommer gömma mig är det svårt. Ingen jag känner förstår. Jag får hela tiden svar som "du har bara inte träffat rätt person", "du kommer ändra dig när du blir äldre" och "du har inte provat så hur kan du veta".

Det är jobbigt att behöva förklara allt om asexualitet, om hur det är en brist på sexuell attraktion till folk och så vidare. Jag orkar inte ha diskussionen igen, så numera säger jag bara att det betyder att jag inte vill ha sex, vilket just nu stämmer.

Så därför måste asexualitet nämnas under sexualundervisningarna i skolor. Jag hade tur som hade internet men jag har läst så många historier om människor som trott att det var något fel på dom. Som gett sig in i giftiga förhållanden för att fixa sig själva. Vi måste ta upp asexualitet mer, så att inte en människa till tror att dom är trasiga.

/En asexuell tonåring

Till toppen av sidan