Ångest

Ibland används ordet ångest när något känns jobbigt, nervöst eller tråkigt. Men ångest är starkare än vanlig oro, och brukar kännas i kroppen.

Ångest kan kännas olika för olika personer, och det finns flera sorters ångest.

Är ångest farligt?

Ångest är obehagligt och kan kännas skrämmande. Känslorna av oro och rädsla kan vara så starka att du tror att du ska bli galen, svimma eller till och med dö. Men du kommer inte bli galen, svimma eller dö av din ångest. Känslorna är inte farliga.

Plötsliga panikkänslor kan vara ångest

Ibland kan ångest komma plötsligt utan att du förstår varför. Den kan kännas tydligt i kroppen. Du kan till exempel känna ett tryck över bröstet, få svårt att andas eller märka att hjärtat slår snabbt eller hårt. Du kan också känna dig yr och svag eller bli torr i munnen.

Då kan du ha fått så kallad panikångest. Det kan kännas mycket obehagligt men brukar gå över ganska fort.

Mycket oro under lång tid kan vara ångest

Ibland kan ångest kännas som en stark oro som finns där nästan hela tiden. Då har du ofta många oroliga tankar på hur det ska bli och tänker på allt som kan gå dåligt.

Du kan bli spänd, få ont i kroppen, känna dig rastlös, orolig, irriterad eller ledsen. Du kan också få svårt att koncentrera dig, slappna av och sova.           

Starkt obehag i särskilda situationer kan vara ångest

Att känna obehag i vissa situationer kan vara ångest. Det kan till exempel vara när du ska prata med någon du inte känner, eller prata framför en grupp. Eller om du har svårt för att åka hiss, ta en spruta eller vara ifrån någon som är viktig för dig.

Det kan bero på att du tänker att någon hemskt ska hända fast det nog inte kommer att göra det.

Går ångest över?

Ångest brukar gå över av sig själv, men det kan ta olika lång tid. Ibland går ångest över efter några minuter, ibland kan ångesten stanna kvar längre.

Varför får man ångest?

Du kan få ångest av flera anledningar. Här är några exempel:

• Du har för mycket att göra, har för stora krav på dig själv eller oroar dig ofta för saker. Risken att få ångest är större om du ofta är stressad eller oroar dig för att inte duga.
• Du är i kris, sorg eller har utsatts för våld eller kränkningar.
• Du ångrar något du har gjort eller inte gjort, och mår dåligt över det.
• Du har problem som du inte kan lösa. Till exempel att du har det jobbigt hemma eller i skolan.
• Du är nedstämd, har ätstörningar, tvångstankar eller något annat som gör det jobbigt för dig.
• Du dricker alkohol eller använder droger.

Du kan också få ångest utan att du vet varför. Eller få ångest av sånt som du tänker inte borde ge ångest. Vissa personer får ångest oftare än andra, men nästan alla har haft ångest någon gång.

Kroppen får extra energi när du får ångest

Ångest är egentligen till för att ge dig extra kraft om du behöver klara av en farlig situation. Till exempel genom att springa fort eller försvara dig mot något farligt.

Men ibland tror hjärnan att en situation är farlig fast den inte är det. Då får kroppen extra energi för att klara av situationen. Ibland kan det räcka med att du tänker på något läskigt, för att hjärnan ska tro att du är i fara. Hjärnan kan inte alltid skilja på vad som är tankar och vad som är verklighet.

Ångest är jobbigt och kan påverka livet på olika sätt

Det är jobbigt att få ångest ofta eller att ha ångest under lång tid. Det kan påverka dig på olika sätt. Du kan till exempel få svårt att vara ensam, för att du inte vill vara själv när du får ångest. Men du kan också få svårt att umgås med andra för att du inte vill få ångest bland andra personer.

Det är vanligt att bli orolig för att få ångest igen om man har fått det en gång. Du kanske också börjar undvika att göra vissa saker som du egentligen vill göra.

Här kan du läsa hur andra beskriver vad ångest är för dem.

Försök att göra det du vill trots ångesten

Det är bra om du kan fortsätta att leva som du vill och göra sånt som är viktigt för dig, även om det gör att du får ångest. Ångesten kan bli värre om du börjar undvika sånt som du är rädd för. Det finns bättre sätt att hantera ångest och du kan få hjälp om det behövs. 

Be vården om hjälp om du har det jobbigt

Be om hjälp om du har det jobbigt, om ångesten hindrar dig från att göra sånt som är viktigt för dig, om du undrar om något är fel i kroppen eller om du behöver få prata med någon.

Här är några ställen du kan kontakta:

• Elevhälsan, en ungdomsmottagning eller en vårdcentral.
• Studenthälsan om du studerar och ångesten har med studierna att göra.
• Bup, barn- och ungdomspsykiatrin, om du mår väldigt dåligt av ångesten.
• En psykiatrisk akutmottagning för barn och unga  eller för vuxna, om ångesten är så stark att du har svårt att stå ut och behöver få hjälp på en gång.

Ring 112 om du har tankar på självmord eller på att skada dig själv. Du kan alltid ringa 1177 och få sjukvårdsrådgivning och råd om var du kan få hjälp.