Stress
Skadlig stress kan uppstå om man under en längre tid upplever att man har krav och förväntningar på sig som är större än vad man klarar av, och när man känner att man inte har kontroll över sitt liv.
Vad är stress?
När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i skolan eller på jobbet, samtidigt som man till exempel ska hinna träna, träffa kompisar, vara med familjen och hinna med fritidsaktiviteter av olika slag.
Men den känsla av stress som kan göra att man mår dåligt under en längre tid har ofta andra orsaker än brist på tid. Om man känner press och höga förväntningar på vad man ska göra och hur man ska vara kan man bli stressad, även om man egentligen inte har ont om tid. Pressen, kraven och förväntningarna, ”allt man borde göra och vara”, skapar stress och kan göra att man till exempel känner sig nere, blir handlingsförlamad, får svårt att sova eller får ont i kroppen.
Enkelt uttryckt uppstår känslan av stress när man känner att man har högre krav och förväntningar på sig än vad man klarar av att hantera.

En naturlig reaktion i kroppen
Stress är en naturlig reaktion i kroppen som hjälper oss att ta tag i utmaningar och problem. När hjärnan skickar stressignaler till kroppen börjar hjärtat slå fortare, man andas snabbare, musklerna spänns och man blir beredd att agera. Det här är bra om det händer något som gör att man snabbt måste göra något, som till exempel kasta sig undan om man håller på att bli överkörd av en bil. Och det är den här reaktionen som gör att man ibland får mer gjort när man är lite pressad eller har ont om tid.
När blir stressen ett problem?
Stress blir ett problem när man känner sig stressad hela tiden. Den stress som hjälper oss att handla snabbt är bra i vissa lägen, men efteråt behöver kroppen ta igen sig. Stress är med andra ord inte farligt om man kan koppla av och återhämta sig emellanåt. Att till exempel känna stress i skolan eller på jobbet en tid kan vara okej, om man sedan kan koppla av och vila eller göra något kul efteråt.
Om man däremot känner sig stressad nästan hela tiden, under lång tid, så kan det leda till att man till exempel får svårt att sova, huvudvärk, ont i magen eller känner sig nedstämd. Det måste finnas en balans mellan de krav man har på sig och vad man klarar av. Den skadliga stressen uppstår när man under en längre tid upplever att de krav och förväntningar man har på sig är större än vad man klarar av, och när man inte känner att man har kontroll över sitt liv.
Olika personer reagerar olika på stress
Man reagerar olika på stress. Olika personer kan uppleva samma händelse på olika sätt, och samma person kan uppleva liknande händelser olika vid olika tillfällen. Det spelar till exempel in vad man har varit med om tidigare och hur man mår. Om man är utvilad och mår bra kanske man upplever en tuff skolvecka med flera prov som en utmaning. Men om man är trött och nere kanske man ser samma vecka som bara hemsk och jobbig.
Varningssignaler
Det finns flera varningssignaler som kan betyda att man är stressad på ett sätt som inte är bra. Tecken på att man är stressad kan till exempel vara att man
- sover dåligt på nätterna
- känner sig trött trots att man har sovit
- ofta får ont i huvudet eller magen
- spänner sig och får ont i nacken eller axlarna
- får hjärtklappning
- känner sig nedstämd eller får ångest
- känner sig likgiltig och ointresserad av det som händer omkring en
- lätt blir irriterad och arg över småsaker
- har svårare att koncentrera sig och glömmer bort saker
- känner sig rastlös och har svårt att koppla av
- inte längre har lust att ha sex.
När ska man söka hjälp?
Om man ofta känner sig stressad och börjar få besvär är det bra att söka hjälp. Ju tidigare man får stöd och hjälp desto snabbare brukar det gå att må bättre och slippa besvär som beror på stressen.
Vart vänder man sig?
Det är bra att berätta om sin stress för någon man har förtroende för. Om inte familj och vänner räcker till kan man vända sig till en ungdomsmottagning, till skolhälsovården eller till en vårdcentral. Den man träffar där kan även hjälpa en att söka annan mer specialiserad hjälp om man behöver det.
Om du vill prata med någon anonymt kan du ringa någon av de telefonjourer som finns.