Alternate Text

Att vara i kris

De flesta hamnar i någon slags kris en eller flera gånger i livet. Krisen kan bero på en hemsk eller sorglig händelse eller på att något i livet förändras mycket.

Illustration av en person som sitter på golvet och gömmer ansiktet i armarna.

Hur du reagerar och hur lång krisen blir är olika beroende på vad det är för sorts kris, vad du har varit med om tidigare och vilket stöd du får.

Kriser kan bero på flera saker

Du kan hamna i kris om du förlorar någon eller något, eller om livet förändras. Till exempel kan du hamna i kris om

  • du är med om en olycka
  • någon dör
  • du blir misshandlad, våldtagen eller rånad
  • du blir mobbad
  • dina föräldrar skiljer sig
  • en kompis flyttar
  • den du är ihop med gör slut
  • du tvingas flytta till ett nytt land.

Olika reaktioner på kris

Hur du reagerar på en kris kan bero på flera saker. Till exempel kan det påverka om krisen kom plötsligt utan förvarning eller om du har hunnit förbereda dig. Saker som du har varit med om tidigare och hur du är som person kan också spela roll.

I början av en kris kan du uppleva alla möjliga känslor. Du kan känna dig hjälplös, förvirrad och otrygg. Du kan också känna ångest och oroa dig för framtiden. Om du har förlorat någon eller något som är viktigt för dig kan du känna sorg.

En del får svårt att sova, andra vill sova hela tiden. Vissa kan dra sig undan, bli lättirriterade eller förändras i sitt sätt att vara. Det är vanligt att bli ledsen och nedstämd.

En del vill bara gråta när de är ensamma, andra bara tillsammans med någon. En del gråter inte alls. Vissa vill prata om det som har hänt om och om igen. Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera.

När en kris kommer plötsligt

Vissa kriser kommer snabbt och oväntat. Då hinner du inte förbereda dig för det som ska hända och kan känna panik, få en känsla av overklighet, bli likgiltig, eller inte förstå vad som har hänt.

En del beter sig ologiskt eller på ett sätt de inte brukar. Andra kan koppla bort känslorna och bli väldigt fokuserade för att komma bort från faran. Det är också vanligt att bli arg eller att växla mellan hopp och förtvivlan.

När den värsta faran är över kan du känna dig helt slut i kroppen medan hjärnan fortsätter att jobba snabbt. Först kan du känna lättnad men sen kan alla möjliga känslor komma. Gråt och smärta kommer ofta först när du är i säkerhet. Ibland kan händelsen spelas upp om och om igen som en film i huvudet.

Vad du kan göra för att må bättre

I början kan det vara kaos och svårt att göra så mycket men det är viktigt att försöka äta och sova. Så snart det går behöver du få tillbaka ordningen i vardagen. Du kan behöva få hjälp om du inte klarar det själv. Ordning kan minska oro och ge en känsla av kontroll.

  • Det är bra att fortsätta med det du brukar göra, som att plugga eller arbeta. Om du inte orkar det, är det ändå bra att komma upp ur sängen i någorlunda tid. Att ta en promenad eller komma ut en stund på annat sätt kan hjälpa.

  • Det brukar vara bra att prata om det som har hänt. Stöd från andra kan hjälpa dig att komma vidare och inte fastna i det svåra. På så sätt kan du bearbeta krisen lite i taget. Om du vill och kan gråta ska du göra det.

  • Orkar du inte prata kanske du mår bättre av att fixa sånt som behöver göras eller hålla på med en hobby. Det är okej att vila från krisen genom att göra saker som får dig att tänka på annat.

  • Du kan försöka ta hjälp av kompisar, familj och släktingar för att få någon att prata med eller få praktisk hjälp av. Det är viktigt att du hör av dig till dina kompisar och släktingar och vågar säga om du behöver hjälp. Det är inte självklart att andra förstår om du inte säger till.

  • Det brukar också vara bra att vara med i ceremonier som har med det jobbiga att göra. Till exempel att få ta farväl av en kompis som flyttar till ett annat land eller att vara med på en begravning.

När krisen börjar gå över

I en kris kan du tvingas fundera kring ditt liv och din framtid. Det blev kanske inte som du trodde att det skulle bli. Så småningom brukar det ändå gå att acceptera det som har hänt.

När du är mitt i en jobbig period kan det kännas tungt och hopplöst. Men en kris kan också leda till utveckling. När dina djupaste känslor väcks har du möjlighet att lära dig något om dig själv.

Tecken på att krisen börjar gå över är att du börjar känna dig trygg igen och att den inre smärtan minskar. Du börjar känna dig i balans och kan umgås med andra som förut. Du kan bli glad, engagera dig i saker och tanken på framtiden känns positiv igen.

Var kan jag få hjälp?

Du kan kontakta en ungdomsmottagning, skolsköterska, skolkurator eller vårdcentral om du vill ha stöd. Att prata med någon kan ofta ge både tröst, nya insikter och hopp om framtiden.

Du kan ringa någon av de telefonjourer som finns om du vill prata med någon anonymt.

Information om sidan

  • Editor:

    Mimmi Wänseth
  • Faktagranskare:

    Margaretha Norling, skolkurator, Kävlinge kommun
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling