Alternate Text

Sexuella övergrepp i familjen

Man har rätt att känna sig trygg i sin familj, det står i Barnkonventionen. Ingen i familjen eller släkten har rätt att göra något som känns obehagligt eller får en att bli rädd. Om man utsätts för sexuella övergrepp har man rätt att få hjälp. Man har aldrig själv något ansvar eller skuld för det som har hänt.

Illustration av en ung person som sitter och sneglar bakåt. Bakom honom syns en siluett av en person i en dörröppning.


När du växer upp har du rätt att känna dig trygg. Ingen i din familj får göra något sexuellt med dig. Det kan till exempel vara föräldrar, syskon, styvföräldrar eller andra nära släktingar. Det spelar ingen roll hur de sexuella handlingarna går till, hur gammal du är när de sker eller om du själv tar initiativet.

Det kan vara svårt att berätta för någon om du utsätts för övergrepp av en person som står dig nära. Men det är aldrig för sent och det finns hjälp att få.

Läs mer om vad ett sexuellt övergrepp kan vara.

Vanligt att inte göra motstånd

Sexuella övergrepp i familjen pågår ofta, men inte alltid, under lång tid. Ofta är det ingen som hotar dig eller är våldsam mot dig, utan du kanske blir övertalad eller lurad. Du kanske inte minns hur det började eller vad som hände.

Det är vanligt att inte våga göra motstånd om du utsätts för övergrepp. Som barn förstår du kanske inte att det som händer är fel. Personen som begår övergreppen kan säga att du velat eller själv tagit initiativet. Du kanske själv upplever att det var du som tog initiativ, men du är aldrig ansvarig eller skyldig.

Det kan vara svårt att komma ihåg precis vad du har varit med om efter sexuella övergrepp, särskilt om du har utsatts som barn. Många glömmer eller skjuter omedvetet bort det som har hänt eller delar av det. En del minns knappt något alls förrän många år senare, andra minns delar av det som har hänt.

Dubbla känslor inför att berätta

Det kan kännas svårt eller omöjligt att berätta om att du har utsatts för sexuella övergrepp av någon i din familj. Det är vanligt att ha dubbla känslor inför den som har utsatt dig. Du kan till exempel älska en förälder eller ett syskon väldigt mycket men avsky det hen gör eller har gjort mot dig. Du kan känna att du inte vill skvallra och vara orolig för vad som ska hända med personen om andra får veta.

Det är vanligt att den som begår övergreppen säger sånt som att någon annan i familjen kommer att bli ledsen, arg eller sjuk om hen får veta, att ingen kommer att tro dig om du berättar, eller att det är er hemlighet. Det är också vanligt att få höra att det är ditt eget fel eller att du själv ville. Men övergreppen är aldrig ditt ansvar, och du behöver aldrig känna skuld över att berätta eller söka hjälp. 

Våga berätta

Det spelar ingen roll om det har gått lång tid, du har alltid rätt att prata med någon. Ibland kan du som har utsatts tro att det är bättre att försöka att inte tänka på det som har hänt och att bara gå vidare med ditt liv. Men för många fortsätter det som har hänt att påverka dem på olika sätt.  

Det är ofta nödvändigt att få prata om det du varit med om, för att kunna må bättre. Att berätta betyder inte att du skvallrar. Både du och resten av familjen har rätt att få hjälp. Vad du än har fått höra så mår ingen familj bra av att något sådant här hålls hemligt. Att du berättar kan även ge möjlighet för den som har utsatt dig att få hjälp att sluta med sitt beteende.

Om du är utsatt för övergrepp just nu är det jätteviktigt att du så snart som möjligt berättar för någon så att du får hjälp med att få övergreppen att upphöra.

Du har rätt att få hjälp

Du har rätt att få hjälp om du har varit med om sexuella övergrepp. Det gäller alla, oavsett vem du är och var övergreppet skedde. Det finns många ställen där du kan få hjälp.

Du kan börja med att berätta för till exempel skolkuratorn  eller någon på en ungdomsmottagning. De är vana att träffa personer som har varit med om samma sak som du. De kan hjälpa dig att få rätt hjälp. I de flesta fall har de tystnadsplikt men det finns tillfällen när de behöver berätta vad du sagt. Du kan läsa mer om när det är så i vår artikel om tystnadsplikt. Socialtjänsten har skyldighet att hjälpa barn och unga som far illa i sina familjer att få stöd och skydd. Du kan vända dig direkt till socialtjänsten i din kommun om du vill ha hjälp.

På Brottsofferjouren kan du få hjälp av någon som talar ditt språk.

Ge inte upp om det inte känns bra första gången du berättar. Försök igen med att berätta för någon annan . På nätet kan du hitta kill-, tjej- och ungdomsjourer där du kan vara anonym och chatta eller prata i telefon med någon.

Organisationer som kan hjälpa dig

Det finns flera verksamheter som erbjuder stöd vid sexualbrott och våld i nära relationer. Här är exempel på några av dem:

  • BRIS hjälper dig om du mår dåligt eller befinner dig i en svår situation.
  • Killfrågor.se har stöd för killar mellan 10 och 18 år via chatt.
  • Tjejjouren.se samlar alla Sveriges tjejjourer och ungdomsjourer. På sajten finns också frågelåda och en informationsbank.
  • RFSL, brottsofferjour för hbtq-personer, erbjuder samtalsstöd via telefon.
  • Nationella hjälplinjen, erbjuder samtalsstöd via telefon och via nätet om du mår dåligt.
  • Jourhavande medmänniska, erbjuder samtal via telefon.
  • 1000 Möjligheter är till för killar, tjejer, cis-personer och transpersoner och unga som inte vill definiera sig. 

Information om sidan

  • Manusförfattare:

    Josefin Grände, utbildare och författare i frågor om genus, sexualitet och våld, Stockholm
  • Redaktör:

    Moa Lindholm
  • Faktagranskare:

    Ulrika Andersson, jurist, Lunds universitet
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling
  • Juridisk granskning::

    Solveig Sörlien, advokat, Stockholm