Polisanmälan

Om det är man själv som har blivit utsatt för brott, kan polisanmälan också göra det lättare att känna att man inte har någon skuld själv. Man ska göra en polisanmälan även om man inte vet vem det är som har begått brottet.

Det är bra att polisanmäla så snart som möjligt efter ett brott, helst samma dag om det är ett grovt brott som till exempel rån eller våldtäkt. Men det går att anmäla ett brott även om det har gått lång tid, och den som är misstänkt kan ställas till svars inför domstol om den så kallade preskriptionstiden inte har gått ut.

För vissa typer av brott är preskriptionstiden många år.

Hur gör man en polisanmälan?

Man kan göra en polisanmälan genom att gå till en polisstation eller ringa polisens telefonnummer, 114 14. Om man har blivit bestulen på något kan man anmäla det på internet.

Om det är ett brott som just har hänt eller fortfarande pågår, som till exempel klotter, rån eller misshandel, ska man ringa 112. Man kan också anmäla direkt till en polispatrull på platsen.

Bra att visa spår efter brottet

Om man har blivit misshandlad, våldtagen eller varit med om något annat grovt brott, är det bäst att gå till polisstationen. Då kan man visa eventuella skador eller andra spår, och chansen att brottet ska klaras upp blir större. Om man har varit med om sexuella övergrepp eller annat våld är det bra att spara kläderna som man hade på sig när det hände, och man ska inte tvätta dem för då kan spåren försvinna.

Efter sexuella övergrepp och misshandel som lett till fysiska skador är det också bra att göra en läkarundersökning, oavsett om man ska göra en polisanmälan eller inte. Det kan man göra på en akutmottagning eller vårdcentral, vid sexuella övergrepp även på en gynekologisk mottagning. Då kan man få vård om man behöver det. På många ställen kan man också få prata med en kurator.

Om det kan finnas spår efter brottet där det hände, som blod eller märken efter skor, brukar polisen vilja komma och undersöka dem. Därför ska man försöka att inte tvätta eller ändra på saker.

Vilka uppgifter ska man lämna?

För den polis man träffar eller pratar med får man berätta vem man är, sitt personnummer, adress och telefonnummer, vad som har hänt och vilka personer som varit inblandade.

Man ska också vara beredd att berätta var brottet skedde, och vilken tid. Om det är något som man har förlorat eller som har blivit stulet, är det bra att veta vad det var för märke och modell, tillverkningsnummer, ramnummer eller liknande som står på.

Man kan ta hjälp av någon

Man får ha med sig någon när man gör en polisanmälan. Om man inte vågar eller orkar göra anmälan själv kan man be om hjälp av till exempel en kompis, en förälder eller annan vuxen som man litar på. Kanske någon från skolan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral, eller från en tjej- eller killjour. För de allra flesta brott kan anmälan göras av någon annan än den som utsatts.

När man gör en polisanmälan ska den polis man pratar med informera om vilka rättigheter man har, och var man kan få stöd och hjälp. Det finns så kallade brottsofferjourer över hela landet, och på en del ställen särskilda verksamheter med stöd för unga brottsoffer.

Vad händer sen?

När man har gjort sin anmälan bestämmer polisen om det ska bli en förundersökning, som är polisens och åklagarens arbete med att ta reda på saker om ett misstänkt brott. Finns det en misstänkt person bestäms om han eller hon ska åtalas och om det ska bli rättegång. Ibland grips den misstänkta innan åtalet, och om det finns risk för att han eller hon annars skulle kunna begå fler brott eller förstöra en utredning kan hon eller han anhållas och eventuellt häktas. Som brottsoffer kan man ha rätt att få ett målsägandebiträde, en advokat som hjälper en under förundersökningen. Man betalar ingenting för det. 

Om det blir rättegång innebär det att ens fall tas upp i domstol. Under rättegången kan man ha med sig en stödperson, som kan vara någon man känner eller någon från exempelvis en brottsofferjour.

Ibland läggs en förundersökning ner

Det är inte alltid en polisanmälan leder till rättegång. Det kan bero på att polisen inte hittar den eller de som misstänks för brottet, eller att åklagaren bedömer att det inte finns tillräckliga bevis. Då läggs förundersökningen ner. Det betyder inte att polisen inte tror på en. En förundersökning kan tas upp igen om det skulle komma fram nya uppgifter i fallet. Även om en förundersökning lagts ner kan man få ersättning från ett försäkringsbolag eller Brottsoffermyndigheten. 

Om man inte har hört något från polisen eller åklagaren kan man kontakta dem och fråga vad som händer med ens anmälan. När man gör det ska man tala om sitt personnummer eller anmälningsnummer.

Om man vill ändra sin anmälan

Det går inte att ta tillbaka en polisanmälan, eftersom polisen är skyldig enligt lagen att utreda brott. Man kan däremot ändra eller komplettera sin anmälan i efterhand, antingen via telefon, i ett brev eller på internet. Om man ska göra en ändring ska man tala om sitt personnummer eller anmälningsnummer.

Om man är rädd för den som utsatt en

Om man känner sig hotad av eller rädd för en person som har utsatt en för brott, och polisen bedömer att det finns risk för att man utsätts igen, kan man få olika typer av skydd. Det kan till exempel vara besöksförbud, som innebär att personen inte får besöka eller kontakta en via till exempel telefon. Förbudet kan också utvidgas så att personen inte får vara när ens hem, skola eller jobb.

Det är lättare att få skydd om man har gjort en anmälan, men även om man inte har det kan man få sån hjälp, till exempel via socialtjänsten.