Diskriminering

Diskriminering kan handla om att man får sämre betyg än någon annan bara för att man är tjej. Eller att man inte får jobbet som man sökt eftersom arbetsgivaren inte vill anställa personer som hon tänker är invandrare. Sånt är alltså förbjudet.

Alla människor skyddas mot diskriminering av lagen. Det är till exempel förbjudet att diskriminera någon för att personen är heterosexuell, bisexuell eller homosexuell. Men olika människor behöver lagen olika mycket. Fler homosexuella än heterosexuella diskrimineras på grund av sin sexuella läggning. Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet kan drabba de som omgivningen tänker är svenskar, men det är oftare någon som inte uppfattas eller känner sig som svensk som drabbas. Diskriminering hänger ihop med sånt som homofobi, transfobi, sexism och rasism.

Är diskriminering rätt ord?

I den här texten beskrivs diskriminering med hjälp av vad lagen säger. Men ordet diskriminering kan användas på olika sätt.

Det går ofta att känna sig orättvist behandlad, men för att det ska kallas diskriminering enligt lagen så måste det handla om kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, funktionshinder, religion eller ålder.

Ibland använder man inte ordet diskriminering fast det är vad det faktiskt handlar om. Man kanske tänker att det är ett allvarligt ord och att det man utsattes för egentligen inte är så farligt. Men det kan vara lätt att vänja sig vid att behandlas illa och det är bra att försöka säga ifrån så tidigt som möjligt. Man har rätt att inte bli diskriminerad på något sätt och det är bara i väldigt speciella fall som förbudet att diskriminera inte gäller.

Det finns forskare som funderar kring hur och varför människor behandlas orättvist i samhället och de kan prata om diskriminering på ett annat sätt än lagen. Till exempel om diskriminering i media.

Vad beror diskriminering på?

Det kan vara svårt att säga hur diskriminering egentligen börjar. Lagen handlar ju om en viss situation, som vid en anställningsintervju. Men den där arbetsgivaren, som valde bort den hon tänkte var en invandrare, gjorde det troligen inte för att hon helt plötsligt fick en egen idé. Kanske hade hon redan innan en idé om hur någon måste vara för att få jobbet och den idén stämde inte med hur hon tänkte att någon som är invandrare är. Idéerna om vem som passar och vem som inte passar kanske hon hade fått av andra, som när hon tittat på TV eller pratat med kollegor.

Diskriminering kan bero på fördomar, det vill säga att man döms ut på förhand för att någon har en konstig idé om vem man är, utan att känna en. Den som dömer en kanske tänker att tjejer är på ett visst sätt, att invandrare är på ett visst sätt och så vidare. Kanske handlar det om att man inte har så mycket kunskap, att man inte vill acceptera andra eller att man lärt sig av information som varit fel eller inte visat hela sanningen.

Ibland buntas olika människor ihop och beskrivs på ett orättvist sätt. Till exempel när tidningar bara nämner invandrare när det handlar om problem som brott och arbetslöshet. Samtidigt som svenskar beskrivs på många olika sätt och när de gör allt möjligt: har problem, tycker till om en massa saker, är bra på något, har roligt och så vidare. Det påverkar vem som diskrimineras.

Dessutom finns det personer som tjänar på diskriminering och därför själva diskriminerar eller inte säger ifrån när någon annan diskrimineras. När någon annan diskrimineras kanske man själv har lättare att få jobb till exempel. Sett till vem som utsätts för diskriminering och vem som diskriminerar så är samhället ojämlikt. Ojämlikheten påverkar alla och den är ofta lättare att se om man är den som har det sämre än om man är den som har det bättre.