Alternate Text

Fakta om rökning

Kroppen påverkas på olika sätt om du röker. Det finns inget med rökning som är bra för kroppen. Rökning gör att du får sämre kondition och kan minska chansen att bli gravid. Röken påverkar också andra runtomkring.

En askkopp med en rykande cigarett i.

Rökning och kondition

Bra kondition betyder att mycket syre kommer ut i musklerna. Det är särskilt viktigt när du ska röra på dig eller träna.

Rökning gör att konditionen blir sämre. Det beror på att kolmonoxid i röken påverkar de röda blodkropparna, som för ut syre i kroppen. Luftrören blir också tilltäppta och slemmiga när man röker. Syret kommer inte lika lätt ut i kroppen. Dessutom gör rökningen att lungorna får svårare att ta upp syre från luften.

Rökning och vikt

En del går upp lite i vikt precis när de slutar röka. Om du går upp mycket bero det troligen på att du har ätit godis, läsk eller mer mat när du har varit röksugen. De som äter ungefär som vanligt brukar väga som vanligt när de slutar röka. Forskning visar att de som slutar röka inte är mer överviktiga än rökare. 

Det bästa är att äta ordentligt och regelbundet i början när du slutar röka. Röksuget och suget efter till exempel godis blir större om du äter för lite mat. Det är bra att äta frukost, oavsett om du brukade göra det förut eller inte.

När du känner för att stoppa något i munnen, kan du dricka vatten, ta ett tuggummi eller kanske en frukt.

Svårare att bli eller göra någon gravid

Rökning påverkar bland annat äggcellerna, äggledarna, äggstockarna och produktionen av könshormonet östrogen negativt.

Blodkärlen i penisen drar ihop sig, vilket kan göra det svårare att få stånd. Rökning gör också att färre livsdugliga spermier tillverkas i testiklarna jämfört med hos en icke-rökare.

Rökning under graviditeten

Att röka under graviditeten ökar risken för blodpropp hos mamman.

Men framför allt påverkas barnet i magen. Barnet får i sig giftiga ämnen från cigaretterna, mer än vad mamman får. Det ökar risken för

  • farliga blödningar och missfall, både tidigt och sent i graviditeten
  • missbildningar hos barnet, till exempel gomspalt
  • att barnet skall födas för tidigt eller ha låg vikt
  • syrebrist hos barnet
  • sämre funktion i barnets lungor och andra organ.

Risken för plötslig spädbarnsdöd är större om mamman röker under graviditeten. När bebisen är född påverkas hen även av att personer omkring röker.

Problem under graviditet och förlossning minskar om du slutar röka innan de första 12 veckorna av graviditeten har gått. Ju tidigare du slutar desto bättre.

Feströkning?

Det är vanligt att vilja sluta röka men ändå kunna ta en cigarett då och då. Men för de flesta som slutar röka funkar det inte. I stället börjar de röka igen. Det beror bland annat på att när kroppen får nikotin igen, kommer den att vilja ha lika mycket nikotin som förut. Även om det har gått lång tid.

Passiv rökning

Du får i dig de giftiga ämnen som finns i röken om du är i närheten av personer som röker, till exempel i samma rum. Det kallas passiv rökning.

Precis som att röka själv är passiv rökning farligt. Man får i sig alla kemiska ämnena som röken från en tänd cigarett innehåller, fler än 4000. Det kan ge huvudvärk och irriterade ögon, och det innebär risk för samma skador och sjukdomar som att röka själv, bara lite mindre.

Att röka i närheten av någon annan innebär alltså att utsätta den för risk för hjärt- kärlsjukdom och lungsjukdomar som till exempel bronkit, KOL och lungcancer. Eftersom röken innehåller många giftiga och cancerframkallande ämnen är det förbjudet att röka på restauranger, caféer, arbetsplatser och många andra platser.

Barn är extra känsliga

Man ska inte röka i närheten av barn. Barn är nämligen särskilt känsliga för passiv rökning. Hos små bebisar ökar passiv rökning risken för plötslig spädbarnsdöd. Om mamman röker under tiden barnet ammas, överförs skadliga ämnen och gifter till barnet genom mjölken. Trots det brukar man ge rådet att amma barnet, eftersom det finns så mycket annat som är bra med att amma.

Barn som utsätts för rök ofta brukar få irriterade ögon, hosta och problem med andningen, ibland så mycket att det stör sömnen på natten. De har också större risk att få allergi, halsfluss, öroninflammation, lungsjukdomar och andra sjukdomar. Barn som har astma får fler och allvarligare astmaanfall.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Moa Lindholm
  • Faktagranskare:

    Matz Larsson, överläkare, Lungkliniken, Universitetssjukhuset Örebro
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling