Alternate Text

Ellen såg det inte som prostitution

UMO bad Ellen, som haft sex mot ersättning, att skriva ner sina erfarenheter. Det här är hennes berättelse.

Jag minns inte första gången. Det var någon gång när jag var runt 12 eller 13 år. Jag var förmodligen full och sög av någon kille för lite pengar eller sprit. Tänkte inte så mycket på det. Ibland strippade jag på fester, men det var bara ”en kul grej”.

Jag visste att jag var bra på att få killar kåta på mig. Visst, de såg mig som en slampa, men jag visste också att de ville ha mig. Jag tyckte om det, fick bekräftelse. Men jag kunde inte berätta för andra. Mina vänner visste inte om vad jag gjorde och jag var bra på att ljuga.

Ung person med luvtröja

Yngre män byttes ut mot äldre

Det fortsatte med någons morbrors svartklubb, inte någon cool svartklubb i innerstan utan en ganska sunkig källarklubb. Unga tjejer dansade och äldre män tittade på.

Nu byttes de unga killarna i min ålder ut mot äldre män. Jag strippade och lät dem ha sex med mig. Jag fick betalt och intalade mig själv att jag älskade det jag höll på med, att jag bara gjorde något som jag var riktigt bra på. Att jag skulle vara prostituerad eller hora var inget jag tänkte på. Så såg jag inte på mig själv.

Jag gjorde ju något bra. Det var struligt hemma och detta gav mig en känsla av att jag kunde ta hand om mig själv. Jag tjänade mina egna pengar.

När jag var 14-15 år började jag festa mer och ta droger oftare. Jag vet inte om jag sålde mig för att ha råd med droger, eller om jag tog droger för att kunna sälja mig.

Jag var ofta rädd, men drogerna och bristen på respekt för mig själv gjorde mig totalt likgiltig till allt som hände. Männen kunde vara aggressiva. Ibland blev de våldsamma och det hände att jag blev våldtagen och att de inte betalade.

Inte likgiltig från början

Jag var inte likgiltig från början. Första gångerna var jag så arg. Men när jag pratade med männen som jobbade på klubben där jag dansade så sa de bara att en hora inte kan bli våldtagen.

Det var efter en sån stökig kväll jag träffade Frank. Han tog med mig hem och plåstrade om mig. Han var förbannad på de på klubben som inte tog hand om sina tjejer. Han lovade att han kunde skydda mig, hålla mig trygg. Vi skulle göra varandra "tjänster". Så jag gick inte tillbaka till klubben utan började ”jobba” för honom istället. Han fixade kunder till mig och han hade olika lägenheter där vi kunde vara.

Jag var i femtonårsåldern och såg inte äldre ut än jag var. Det var det som många män gillade. Jag hade inte lärt mig om min egen sexualitet innan männen utnyttjade mig för sin. Min kropp var inte min längre. Jag gjorde skillnad på mig själv och min kropp för att överleva. Men minnen lagras i kroppen, den minns mer än hjärnan.

Även om jag intalade mig att jag gillade det jag höll på med mådde jag fruktansvärt dåligt. Jag slutade gå till skolan, tappade kontakten med många av mina vänner och det var svårt att hålla koll på alla lögner. Jag levde ett dubbelliv. Ingen från mitt vanliga liv visste någonting om klubben eller Frank.

När skulle jag komma ifrån helvetet?

Jag var hos Frank några gånger i veckan, ibland mitt på dagen och ibland hela nätter eller helger. Vi var några tjejer där. Jag var nog den yngsta av oss, men ingen var nog äldre än tjugo.

Det tog inte lång tid innan Frank också blev aggressiv, våldsam och krävde mer och mer. Jag tror att han till och med fick mer betalt av männen om de fick lov att vara lite "hårdhänta" med oss tjejer. Han tog hand om alla pengar och betalade oss i stället med sprit, droger och "beskydd", som han sa.

Där var jag från och till i tre år. Jag slutade tro att jag någonsin skulle komma ifrån Frank och helvetet. Jag började tro på honom när han sa att det enda jag var var en hora och att jag inte var värd något utom för honom. Jag var hans, tillhörde honom. Jag har alltid varit självständig och stark men nu var jag beroende. Jag var tyst för att jag var rädd, det hände att jag försökte ta mig därifrån, men han hade kontroll och hittade mig, hotade mig och så var jag tillbaka.

Jag började ett nytt liv

Frank var tungt kriminell, han åkte fast för något som inte hade med tjejerna i hans lägenhet att göra. Han fick ett långt fängelsestraff. När jag hörde om det stack jag från stan, jag var självständig igen och försökte få kontroll över mitt liv. Började på en skola, träffade nya vänner. Men jag hade många djupa sår. Jag bytte liv och pratade aldrig med någon om min historia, jag hade alltid ögon i nacken var alltid redo att fly.

Det gick fem, sex år innan jag hörde ifrån Frank igen, jag var tillbaka i min gamla stad när han ringde min mobil. Jag vägrade att hamna i hans våld igen, packade min väska och flydde från allt en gång till.

Min kropp är min

Denna gång fick jag genom en kvinnojour kontakt med en organisation som heter PRIS, Prostituerades Rätt/Revansch I Samhället. De hjälpte mig att få plats på ett skyddat boende för kvinnor. Därifrån byggde jag upp mitt liv.

Nu är jag trött på att vara rädd och tyst. Jag pratade med de andra i PRIS och några vänner. Och så började jag skriva detta.

I dag är jag 25 år. Jag är drogfri och jag säljer inte min kropp – och jag är fri från Frank och männen som utnyttjade mig. Men jag har många ärr och sår. Ständigt är jag beredd att fly om det skulle behövas och det är jobbigt att gå runt med den känslan. Jag får hjälp att förstå och att läka. Nu vet jag att min kropp är min och att ingen kan äga mig. Och att det som hände mig inte var mitt fel utan att jag blev utnyttjad.

(Ellen heter egentligen något annat. Det är inte personen i texten som syns på bilden).