Alternate Text

UMO tipsar - knepiga porrsituationer

Ibland kan man hamna i lite knepiga porrsituationer. Här hjälper UMO dig med lite tips på vad du kan göra om du känner igen dig. Kom ihåg att det säkert finns andra sätt att lösa dem på också.

  • Illustration av en kille som ser bekymrad ut.

    /

    Du har sett på porrfilm ...

    ... och tänker på hur komplicerat sex verkar. Kanske upplever du det som om det finns en massa krav på en, för att man ska kunna ha sex. Eller att din kropp inte är lika sexig eller utvecklad som kropparna hos de som är med i porren.

    Ta det lugnt.

    Porr visar ofta en bild som är långt ifrån verkligheten, både när det gäller hur porrskådespelarna ser ut och hur de har sex. Kroppen behöver inte se ut på ett speciellt sätt för att du ska njuta av att ha sex med någon, eller med dig själv. Och det finns en massa sätt att ha sex som inte stämmer med hur det är i porren.

  • Illustration en tjej som ser sur ut.

    /

    Du tycker om att titta på porr ...

    ... och tycker att det är okej, men du hör ofta folk säga att porr är dåligt. Du undrar om du måste sluta med porr, fast du själv mår bra av det.

    Om du vill använda porr eller inte är din privatsak.

    Att bilda sin egen uppfattning om saker och ting är en del av livet. Många använder porr för att de blir upphetsade av det eller är nyfikna.

  • Illustration av en kille som ser äcklad ut.

    /

    Du har upptäckt att någon i din familj ...

    ... kollar på porr. Du blir äcklad, kan inte sluta tänka på det och har svårt att se personen i ögonen.

    Det är många som tycker att det kan vara obehagligt att tänka på att de i ens familj också har en sexualitet.

    Porr är inte olagligt, även om du såklart har rätt att tycka att det är obehagligt.

    Ett tips kan vara att prata med familjemedlemmen, eller skriva en lapp eller ett mejl om att du har upptäckt porren. Då kanske personen förstår att det inte känns bra för dig och kan bli bättre på att dölja att hen kollar på porr.

  • Illustration av en tjej som ser obekväm ut.

    /

    Du onanerar ganska ofta till porr...

    ... samtidigt som du är ihop med någon som du också har sex med. Personen du är tillsammans med tycker inte om att du använder porr.

    Kanske är det bra att ta en diskussion med den du är ihop med?

    Då kan ni reda ut varför det är ett problem. Handlar det om att ni har olika värderingar kring porren? Eller handlar det om att personen blir avundsjuk när du tittar på andra som har sex? Är det kanske just det att du onanerar som stör din partner?

    Även om du är ihop med någon som du har sex med, kan du fortsätta onanera. Om porren är ett problem för er relation, kan ni kanske försöka hitta en lösning som passar båda. Om det är svårt att prata om det, kan det vara bra att gå till en ungdomsmottagning. Där kan ni få hjälp med att prata om ert problem och hitta en lösning.

  • Illustration av en tjej som ser illa berörd ut.

    /

    Du har sett läskig porr...

    ... som du tror är olaglig och vill anmäla på något sätt. Eller också har du inte kunnat låta bli att titta. Kanske känns det jobbigt att du har blivit tänd på något som är olagligt eller som du egentligen tycker är fel. Du känner dig illa till mods och vet inte hur du ska göra.

    Det kan vara svårt att berätta för någon att man sett något som verkar olagligt.

    Du kanske är orolig för att du själv är skyldig till något, även om du inte har gjort något? Ibland kan obehagliga bilder stanna i minnet långt efter det man sett dem.

    ECPAT-hotline är en sajt där du kan anmäla om du har uppgifter om sidor med barnpornografiskt innehåll. Du kan vara anonym när du anmäler. Du kan också kontakta polisen om du har råkat se porr med barn, eller porr som skildrar sexuellt våld eller tvång.

    På en ungdomsmottagning kan du få hjälp att prata om det som känns jobbigt. Där kan du även få hjälp med att anmäla det som du sett. Du kan också ringa hjälplinjen PrevenTell på 020-66 77 88.

    Tveka inte om att be om hjälp! Det är bra om du eller någon annan antecknar så mycket information som möjligt om sajten och om bilden eller filmen. Skriv till exempel ner adressen till sajten eller gör ett skärmklipp som visar sidans adress.

  • Illustration av en kille som ser uppgiven ut.

    /

    Du tycker att du tittar så pass mycket på porr...

    ... att det är ett problem. Du tittar du på porr oftare än du egentligen skulle vilja. Kanske har du svårt att tända på andra personer för att du känner dig avtrubbad av all porr du tittat på.

    Eller också kanske du hela tiden letar efter mer och mer extrem porr och känner dig beroende av det. Det händer att du tackar nej till roliga saker med kompisar eller hoppar över att plugga för porren tar så mycket tid.

    Porr kan vara svårt att prata om.

    Det kan vara också vara svårt att erkänna för sig själv att man är beroende av porr och inte kan hantera det. Eller att man tänder på något som man egentligen tycker är fel.

    För att få prata med någon och få hjälp med ditt beroende kan du gå till en ungdomsmottagning. Du kan även kontakta hjälplinjen PrevenTell. Dit kan du ringa helt anonymt för att få råd och stöd om du oroar dig för din sexualitet. Samtalet syns inte på din telefonräkning och är helt gratis.

  • Illustration av en kille som ser allvarlig ut.

    /

    Du skulle gärna vilja se på porr men...

    ... tycker att den porr du hittar är kvinnoförnedrande eller utgår från att du är hetero. Eller att porren alltid visar ett sätt att ha sex, som du inte gillar. Du kanske är trött på att männen i porr oftast verkar styra, eller att det är deras njutning som är det viktigaste. Kanske störs du över att de som är med i filmerna ofta ser ut på ett visst sätt eller bedöms efter hur stora penisar eller bröst de har. Du önskar att det fanns porr som inte var så stereotyp.

    Det finns porr där man försöker motarbeta stereotypa bilder av hur man ska göra och se ut i en sexuell situation.

    Den kallas ofta för alternativporr, feministisk porr eller independentporr. I feministisk porr framställs till exempel kvinnor och män på ett mer jämställt sätt.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Mia Faber
  • Faktagranskare:

    Elin Zamore, sjuksköterska och psykoterapeut, Preventell, Stockholm
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling