Alternate Text

Smittskyddslagen

Smittskyddslagen finns för att minska spridningen av vissa sjukdomar som anses extra allvarliga på något sätt. Om du tror att du har en sjukdom som ingår i smittskyddslagen måste du gå och testa dig. Du betalar ingenting för test och behandling.

Det finns sjukdomar som anses farliga för att de är allvarliga och kan spridas lätt. De brukar kallas för allmänfarliga sjukdomar.

För att försöka förhindra att det här sjukdomarna sprids finns en särskild lag, smittskyddslagen. Totalt ingår lite fler än sextio sjukdomar i smittskyddslagen, trettio av dem kallas för allmänfarliga. Några av dem är:

  • hiv
  • gonorré
  • klamydia
  • syfilis
  • tuberkulos (tbc)
  • hepatit (smittsam gulsot)
  • vissa typer av magsjuka, som till exempel salmonella.
Illustration av en hand som skriver namn på ett papper.

Om du tror att du är smittad

Undersök dig så snart som möjligt om du tror att du kan ha fått någon av de sjukdomar som ingår i smittskyddslagen, till exempel för att du har haft oskyddat sex. Dels för att du själv ska kunna få behandling och bli frisk, dels för att inte riskera att överföra sjukdomen till andra.

Gå till en en ungdomsmottagning, hud- och könsmottagning eller vårdcentral om du vill testa dig för en könssjukdom. Även RFSU har mottagningar där du kan testa dig för könssjukdomar. Tjejer kan också gå till en kvinnoklinik eller en gynekolog. När det gäller klamydia finns det i de flesta landsting även möjlighet att beställa hem självtester. Att gå till en mottagning och testa sig eller att beställa hem självtest är gratis.

Gratis undersökning och behandling

Att testa sig för en allmänfarlig sjukdom kostar ingenting. Om du behöver vård och behandling är det också gratis när det gäller allmänfarliga sjukdomar.

Smittskyddslagen innebär att du måste följa vissa regler för att sjukdomen inte ska spridas vidare till andra.

Smittspårning

Om det skulle visa sig att du har en sjukdom som finns med i smittskyddslagen görs en så kallad smittspårning. Det betyder att du måste berätta hur eller av vem du tror att du har fått sjukdomen. Du måste också berätta om du kan ha spridit sjukdomen vidare till någon eller några. Det är för att alla som kan vara smittade ska få reda på att de måste testa sig, och om de har fått sjukdomen, få behandling och inte sprida den vidare. Om du inte själv vill prata med den som kan vara smittad kan en kurator eller sjuksköterska på mottagningen göra det. När de kontaktar personen berättar de inte vem som uppgett deras namn.

Eftersom de allmänfarliga sjukdomarna sprids lätt, är det viktigt att du berättar om alla du har haft sex med så att de kan kontaktas. Även om du till exempel kanske inte vet hela namnet på någon du haft sex med så är det viktigt att försöka lämna så mycket information som du kan.

Om du inte följer lagen

Den som inte testar sig trots att det finns misstanke om allmänfarlig sjukdom, eller som inte följer de regler man fått av sjukvårdspersonalen kan utsättas för så kallade tvångsåtgärder. Det innebär till exempel att du kan bli hämtad av polis om du vägrar att testa dig. För några av de allmänfarliga sjukdomarna kan du också bli isolerad på sjukhus om du inte följer de regler du har fått.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Olga Beletski
  • Faktagranskare:

    Johan Hedlund, smittskyddssjuksköterska, smittskyddsenheten, Landstinget i Uppsala län
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson