Hur mycket adhd påverkar ens liv beror mycket på omgivningen och på hur ens vardagsliv ser ut. Man brukar uppleva mindre problem när man blir äldre, allt eftersom man lär sig acceptera hur man är och hittar egna lösningar för att klara olika situationer.
Viktigt med tydlighet
Om man har möjlighet att göra saker på samma tid varje dag eller själv kan bestämma hur dagen ska se ut, kan man undvika stress och överraskningar. Att förbereda sig på vad som ska hända eller hur det ser ut på en plats man ska till kan också vara bra. En del har påminnelser i till exempel mobilen, en kalender eller på en lista på väggen.
Man kan också behöva få regler förklarade, ibland flera gånger, som en hjälp att hinna tänka efter innan man gör eller säger något.
När man är under 18 år är det vuxnas ansvar att ta reda på vad man behöver, men om man själv har frågor eller vill ha hjälp kan man prata med en vuxen, till exempel skolhälsovården. Om man är över 18 år och vill ha en utredning kan man kontakta en psykiatrisk mottagning.
Personer omkring en
Det är viktigt att andra förstår hur man funkar, särskilt när man är ung. Då kan föräldrar, lärare och andra förklara saker på ett tydligt sätt om det behövs, och anpassa krav. I skolan eller på jobbet kan man kanske få en instruktion i taget för en uppgift, eller bli påmind om var man ska vara.
Att skriva att-göra-listor kan hjälpa att skapa struktur och ordning.
I och med att man får veta att man har adhd får både man själv och personer omkring en, som föräldrar och skolpersonal, lära sig mer av personer som kan mycket om adhd. Man får lära sig mer om vad det kan innebära, för att man tillsammans ska kunna jobba med att hantera det man brukar ha svårt med eller problem som uppstår. På många platser i landet finns särskilda ställen där man själv och närstående kan gå i gruppträffar med andra som har adhd och liknande funktionsnedsättningar. Det finns också information och forum om adhd på internet.
När man är myndig och kanske pluggar eller jobbar, bestämmer man själv vad andra ska få veta. Om det finns saker man har svårt med eller behöver, kan det vara bra om någon känner till det, till exempel en studievägledare, lärare eller arbetsledare.
Skolan
Om man har adhd är det viktigt att ens lärare vet det, och vad det innebär. Då kan undervisningen eller skoldagarna anpassas utifrån vad man har svårt eller lätt med och vad man behöver. Man har rätt att få en individuell plan, oavsett i vilken skola eller klass man går. Skolan har ansvar att erbjuda det stöd och den hjälp man behöver. Det kan till exempel innebära att man får extra tid till vissa uppgifter, får göra vissa saker i mindre grupp eller att man får en lärare eller stödperson som man träffar själv.
I en del skolor finns särskilda klasser eller grupper för dem som har adhd. Det är olika vad som passar en bäst.
Olika vad man behöver hjälp med
Det är olika för olika personer vilket stöd man behöver, hur mycket och från vem. Oftast får man hjälp att lära sig att klara av olika situationer och vardagsuppgifter. Man kan också få en så kallad stödperson, som hjälper en med ekonomin eller kontakter med sjukvården eller myndigheter. Man kan diskutera vilken hjälp man ska få med det team som gjorde utredningen. Stöd i sin vardag kan man till exempel få via Socialtjänsten.
I kombination med annan sorts hjälp, kan man få medicin som gör det lättare att koncentrera sig, vara still och styra över hur man reagerar.
Bra att prata med någon
Det kan vara bra att träffa och få stöd av en person som inte är en familjemedlem eller tillhör ens skola eller jobb. Tillsammans med en så kallad stödperson eller en psykolog eller terapeut kan man prata om vad som är särskilt svårt eller lätt för en, och träna på vad man ska göra i olika situationer. Man kan diskutera stress, kärlek, kompisar, familjerelationer med mera, eller jobba med att få bättre självförtroende eller självkänsla. Man kan också komma på sätt att utveckla och få användning av det man är bra på.
