Så kommer konfirmanderna, en efter en. Totalt är de en grupp på åtta personer. Ganska lite för att vara en konfirmationsgrupp kanske, men Hillevi Beckman är väldigt nöjd. När hon och Christine Sahlström som jobbar med Regnbågsmässan, Svenska kyrkans hbt-verksamhet, bestämde sig för att anordna den här konfirmationsläsningen var de osäkra på om de skulle få några anmälningar alls. Skillnaden på den här konfirmationsläsningen och andra konfirmationsläsningar är nämligen att den har ett uttalat hbt-perspektiv.
– Det betyder inte att man måste definiera sig som hbt för att få vara med, det räcker att man är intresserad av det här perspektivet. Men behöver inte ens vara i konfirmationsåldern, säger Hillevi.
Perspektivet fanns inte med
Konfirmationsläsningen är ett samarbete mellan Regnbågsmässan, Adolf Fredriks församling och RFSL Ungdom Stockholm som passade nog håller till i lokaler bara ett stenkast därifrån.
– När vi fick den här idén började vi med att kontakta RFSL Ungdom för att undersöka intresset. Där träffade vi många unga som var konfirmerade men som vittnade om att det här perspektivet inte alls fanns med i deras konfirmationsläsning och att de hade saknat det, berättar Christine.
Det är något som 19-åriga Ellinor Eriksson känner igen. Hen konfirmerade sig redan när hen gick i åttan men tyckte att det här lät så spännande att hen ville vara med ändå.
– Jag är kristen och gillar att diskutera religion och tro, men när jag var 14 år och konfirmerades fanns det inte något utrymme att diskutera de frågor som vi pratar om här, säger hen.
Även om många konfirmationspräster säkert inte medvetet undanhåller det här perspektivet menar Ellinor att det lätt kan bli så eftersom heteronormen är så stark i samhället.
– När jag var 14 år hade jag inte kommit ut som icke-hetero. Jag visste nog själv men eftersom de frågorna inte kom upp så kändes det som om man inte blev sedd. Om man pratar om äktenskap till exempel och jag inte vill gifta mig med en man kan man ju undra om det funkar ändå om det inte är något som tas upp, säger hen.
I den här gruppen är det annorlunda tycker hen. Även om frågorna kan vara de samma som i andra konfirmandgrupper är medvetenheten en annan.
– Vi har pratat om sånt som gudsbilder, vad det är som gjort oss till dem vi är idag, synen på gud och Jesus. Och här är det till exempel ingen som tycker att tro och en läggning som inte är hetero måste motarbeta varandra, säger Ellinor.
Christine och Hillevi säger att de ibland upplevt att det finns en motsättning mellan att vara hbt och att vara troende. Christine berättar att hon pratat med många hbt-personer som tycker att kyrkan inte är en plats för dem, att de inte känner sig välkomna.
– Om det finns många som känner så måste vi göra något åt det. För mig är de här två sakerna klockrena ihop. Frågorna kring hbt gifter sig så bra med tros- och livsfrågor. Som ”vem är jag?” ”vem har bestämt att jag ska vara så här?”, säger Hillevi.
Har fått kritik för att särskilja
Men att ordna en särskild konfirmandgrupp med hbt-perspektiv har också fått kritik. Det finns de som menar att det ytterligare är ett sätt att särskilja en grupp och att det skulle vara bättre att göra andra konfirmationsläsningar mer inkluderande så att alla känner sig hemma där.
– Det är klart att det är det bästa. Frågorna skiljer sig egentligen inte, men det är inte bara kyrkan som behöver förändras utan samhället i stort, säger Hillevi.
– Vi har öppnat dörren för en specifik grupp unga och säger att här kan ni känna er trygga. Här behöver de inte fundera på vad kyrkan tycker om dem. Vi ger dem möjlighet att skapa sin egen grupp. Jag ser det inte som att vi är en del av problemet, vi är en del av lösningen. Vi försöker göra det bättre. Man kan tycka att det inte borde behövas men än så länge gör det det, säger Christine.
– Tills paradiset kommer får vi kämpa på, fyller Hillevi i med ett skratt.
Även Ellinor menar att det bara är positivt att det finns en sån här grupp. Även om hen hoppas att andra konfirmationsgrupper kan bli mer öppna för de här frågorna och det här perspektiven tycker hen att det finns ett behov av grupper som den här också.
– Det hjälper alltid när man får vara i öppna miljöer. När jag kom hit kändes det så välbekant. Här fanns personer som funderat på och upplevt samma saker som jag, vi hade liknande bakgrundshistorier. Om man är hetero eller cis tänker man sällan på dessa saker, säger hen.
Fler grupper nästa termin
Fler och fler konfirmander kommer till församlingslokalen, lägger sina anteckningsböcker på bordet och sjunker ner i soffan. På schemat idag står diskussion kring ”Jesu under, död och uppståndelse. Vad är uppståndelse i mitt liv? Hur kan befrielse se ut? Vad innebär det att Gud finns mitt i livet, inte då eller sedan?…”.
I slutet av terminen ska gruppen åka till Frankrike tillsammans med en annan konfirmationsgrupp i församlingen. Och till hösten startar en ny grupp med samma inriktning. Hillevi tycker att det är viktigt att arbeta med frågorna kring särskiljning kontra integrering och det är ett samtal som pågår i församlingen berättar hon.
Det som var ett första försök är nu alltså på väg att bli en etablerad verksamhet. Och även andra församlingar har visat intresse för att göra något liknande.
– Min förhoppning är att det här så småningom ska leda till att alla konfirmationsundervisningar blir mer inkluderande. Att det material som vi använder kommer att användas överallt, säger Hillevi innan hon drar igång dagens diskussioner.
