Får de här barnen frågan om de ska gifta sig när de blir stora?
Vi lär oss rätt sexualitet
Heterosexuella syns nästan överallt, på stan, på dansgolv, i filmer, reklam, sagor, musiktexter, tidningsartiklar och så vidare. Från att man är liten möts man av budskapet att det är heterosexualitet som gäller. Man lär sig "rätt" och "fel" sexualitet, bland annat vem man ska bli kär i. Vuxna brukar ta för givet att små barn är heterosexuella. Små pojkar kan få frågan vilken flicka de är kära i. Och om en pojke och flicka leker med varandra kan de få höra att de är kära.
Vuxna kan också ta för givet att barn ska vara pojkiga eller flickiga på ”rätt" sätt. Som att pojkar skulle vara mer framåt, busiga, ha vissa kläder och leka med vissa leksaker medan flickor förväntas vara mer försiktiga, lugna, ha andra kläder och leka med andra leksaker. Om en kille leker mycket med flickor och ”flickleksaker” kanske vuxna försöker få honom att vara mer ”pojkig”, eller oroar sig för att han är eller ska bli homosexuell. En tjej som närmar sig puberteten och gillar ”pojklekar” eller att leka med pojkar kan göra vuxna oroliga för att hon ska ses som konstig, eller kanske vara lesbisk.
Både barn och vuxna som inte håller sig till mallar för hur tjejer och killar ska vara kan göra andra förvirrade eller oroliga.
Måste alla vara hetero?
En del blandar ihop vanligt och normalt och tänker att bara för att heterosexualitet är vanligast så är det normalt – det som är rätt och friskt. Men det är ett tankefel, för när det gäller annat behöver inte vanligt betyda normalt. Det är till exempel ovanligt att vara väldigt rik, men det betyder inte att det anses onormalt.
Men just när det gäller sex eller kärlek kan folk väldigt snabbt tänka att något är fel bara för att det inte är vanligt. Det kan också vara lätt att själv tänka att det är något fel på en bara för att man känner sig ovanlig. Men det är såklart okej att vara unik eller ovanlig.
En del tänker också att alla måste vara heterosexuella så det föds barn och människoarten överlever. Men alla behöver såklart inte föda barn, och alla gör inte det. Jorden har många människor ändå. Vilken sexuell läggning man har är inte det som avgör om man vill eller kan få barn.
En del tänker att alla djur är heterosexuella, och därför borde vi människor också vara det – att det skulle vara ”mot naturen” att vara homo- eller bisexuell. Men det finns många djur som gör sexuella saker, håller ihop genom livet eller föder upp ungar med andra av samma kön. Och det finns djur som inte har sex eller skaffar ungar. Dessutom gör djur en massa saker vi människor inte gör, som att onanera inför andra eller rulla sig i bajs. Och vi får förstås göra saker som inte djur gör, som att skriva dikter, måla tavlor och dansa.
Har alla alltid varit hetero?
Människor har alltid haft sex både med samma kön och andra kön än en själv, så långt tillbaka i tiden som forskare kan se. Men vad som ansetts ”normalt” har varit olika i olika tider och olika grupper. Regeln i den västerländska kulturen var länge att det var fel att ha sex för njutnings skull och om man inte var gift. I slutet av 1800-talet började begreppen hetero- och homosexuell användas. Att ha sex bara för njutnings skull ansågs först fel för båda grupperna, men ganska snart blev bara homosexualitet fel i mångas ögon. Och idag tycker de flesta att det är normalt att ha sex utan att vara gift med den man har sex med.
Varje kultur och tid anser att just de har rätt syn på saker och ting, och många att det alltid har varit på ett visst sätt och alltid kommer att vara det. Till exempel kan man höra att grottmänniskorna var si och så, eller om hur det var på bibelns tid. Men det går inte riktigt att veta hur människor levde då. Den kunskap som finns är det som människor valt att berätta om, annat kan vi bara gissa. Men vi vet att både hur människor lever sina liv och vad som anses normalt förändras med tiden.
Regler och lagar för sex behövs så människor inte utnyttjas. Men problemet är att det också finns oskrivna regler som gör att en del får känna sig mer normala än andra – att vissa kan älska och hålla hand öppet, medan andra får smyga, känna sig fel eller blir trakasserade.
Inga konstiga frågor
Heterosexualitet är alltså norm, det som tas för självklart och rätt. Det innebär att alla ses som heterosexuella tills något annat bevisas. Om till exempel en kille och tjej handlar ihop så tar personer omkring för givet att de är ihop och inte syskon, kompisar eller arbetskamrater.
Som heterosexuell får man sin identitet bekräftad hela tiden. I skolan läser man till exempel ofta om August Strindbergs fruar, men inte om Selma Lagerlöfs kvinnor, och i filmer om kärleksförhållanden är de flesta heterosexuella. Man behöver oftast inte ”komma ut” med sin heterosexuella läggning, och folk brukar inte undra varför så många är heterosexuella eller om det beror på en viss uppväxt. Såna frågor ställs om homo- och bisexualitet.
Heterosexuella blir inte heller utpekade som stereotyper på samma sätt som homosexuella. Man hör till exempel inte ofta att ”man kan se att han är heterosexuell” eller ”heterosexuella är såna”. Som heterosexuell blir man mer sedd som den man är än det man gör, som en hel människa där sexualiteten bara är en bit. Och det är inte många som menar att heterosexuella skyltar med sin sexualitet hela tiden. Det ses istället som helt naturligt att de pratar om pojk- och flickvänner, sambos och äkta makar, och om vilka de tycker är snygga eller sexiga, och på så sätt framhäver sin sexualitet.
Hierarki och kamp
Men att heterosexualitet är norm betyder också att homo- och bisexualitet anses mindre bra, onormalt eller fel. Och om folk bryter mot mallarna för hur tjejer och killar förväntas vara ses det ofta som störande, komiskt eller sjukt.
Som tur är finns det många som kämpar mot de begränsande normer som finns. De flesta länder har skrivit under på en FN-överenskommelse om att ingen får bli diskriminerad på grund av bland annat kön eller sexuell läggning. I Sverige finns en lag som bland annat säger att ingen får bli trakasserad eller diskriminerad på grund av kön och sexuell läggning i skolan, arbetslivet, på krogen och när man letar bostad. Och lagen ser extra hårt på det som kallas hatbrott. Allt fler homo- och bisexuella personer kommer ut allt tidigare.
