Alternate Text

Blyghet

Alla kan känna sig blyga ibland. En del är ofta blyga, andra mer sällan. Samma person kan vara mer eller mindre blyg i olika situationer. Det finns några olika knep du kan testa om du vill bli mindre blyg. 

Illustration av två personer. Den ena lutar huvudet mot den andras axel och säger: Jag bryr mig inte om du är blyg, du är toppen! Den andra personen rodnar.

Att vara blyg kan innebära att du föredrar att hålla sig lite i bakgrunden när du träffar andra. En del tycker att det känns helt okej. Andra hellre skulle vilja vara mer i centrum, om de vågade.

En del tror kanske att blyga personer är mindre sociala än andra. Så behöver det inte vara. Blyga kan tycka lika mycket om att umgås, som de som inte är blyga. En annan missuppfattning är att den som är blyg är osäker. Men man kan ha bra självkänsla och vara nöjd med sig själv, även om man är blyg. Och en som inte är blyg kan ändå vara osäker på sig själv.

Vad händer när man blir blyg?

Om du är blyg kan du känna obehag och bli nervös, till exempel om du träffar nya människor. Blygheten gör att hjärnan tolkar situationen som farlig. Då bildas stresshormoner som åker ut i kroppen.

Det är stresshormonerna som gör att du kan få hjärtklappning, bli varm, rodna och svettas. Det kan också bli svårt att tänka klart och att få orden att komma ut som du vill.

Blygheten brukar höra ihop med att det känns som om andra kollar in en. Då kan man inte slappna av, för att man bara tänker på hur andra uppfattar en. Man kanske tror att andra är kritiska. Så är det sällan, men om man ofta är blyg, händer det lätt att man tänker negativa tankar om sig själv.

För en del känns blygheten mest när de är tillsammans med nya personer. Till exempel om man börjar i en ny skola eller på ett nytt jobb. För andra kan det tvärtom vara jobbigast när de umgås med personer de känner, till exempel kompisar eller släktingar.

Många som är blyga känner att det blir bättre när de blir äldre. För en del försvinner känslan av blyghet helt. Ofta känner man sig också lite säkrare på sig själv och har större möjlighet att välja vilka ställen man är på och vilka människor man umgås med.

Vad kan det innebära att vara blyg?

Om du är blyg kanske du undviker situationer som du skulle må bra av eller ha glädje av. Blygheten kan kännas som ett hinder för att träffa nya vänner eller för att bli ihop med någon.

Blygheten kan kännas extra jobbig om du vill jobba med något där man helst ska vara utåtriktad och träffa mycket folk.

Ibland kan man få höra att det är viktigt att vara framåt och ta för sig. Då är det bra att tänka på att det finns fördelar med att vara blyg. Många blyga är bra på att uppfatta hur andra känner och vad som händer i en grupp.

En blyg person kanske ägnar mer tid åt egna tankar och fantasier. Om det stämmer på dig, kanske det också gör att du är mer kreativ och påhittig än många andra. Många författare, skådespelare och konstnärer är väldigt blyga.

Blyga personer brukar gilla att tänka, och har tålamod med att klura ut saker på egen hand. Om du ofta är blyg, gillar du kanske att vara för dig själv eller umgås med en eller två personer i taget. Många blyga tycker att det är tröttsamt att umgås i stora grupper, och att samtalen blir ytliga. 

Tips för den som är blyg

Om du är blyg kan du både behöva acceptera din blyghet, och jobba för att bli mindre blyg. Här är några tips på hur du kan klara av din blyghet och hur du kan bli mindre blyg. 

  • Tänk på att det inte är något fel att vara blyg. Blyga personer är ofta omtyckta och kan vara extra bra på att lägga märke till hur andra mår.

  • Försök att stå ut med situationer som känns jobbiga, till exempel när du träffar nya människor. Även om det känns jobbigt kan du försöka vara med på något sätt. Istället för att tänka att nervositeten betyder att något är fel, kan du tänka att känslan snart går över. Om du fortsätter öva på det så kommer du att märka att du blir mindre blyg nästa gång.

  • Försök att möta andras blickar. Du kan börja träna på någon du känner väl. 

  • Kanske har du en känsla av att andra tittar på dig. Då kan du testa att titta andra i ögonen. När du ser dig omkring och möter andras blickar kommer du antagligen att märka att ingen kollar in dig så mycket, i alla fall inte på ett negativt sätt.

  • Ge dig själv en belöning de gånger du har vågat något. När du till exempel har varit med och gjort eller sagt något i en grupp, kan du tänka att du har gjort en svår övning och förtjänar en belöning.

  • Försöka minska kraven på dig själv. Du kan inte begära att du ska vara lika utåtriktad och framåt som personer som inte känner sig blyga. Det är heller inte så att alla andra tycker bäst om den som syns och hörs mest. Människor är olika och alla behövs. Alla har sina styrkor. Det är viktigt att du accepterar dig själv som du är.

Söka hjälp?

Du kan kontakta en ungdomsmottagning få hjälp av en kurator eller psykolog, om blygheten påverkar ditt liv alltför mycket. Samtal kan ofta vara en hjälp mot blyghet. Om blygheten känns jobbigast i skolan kan du gå till elevhälsan och få stöd.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Mia Faber
  • Faktagranskare:

    Mikael Cleryd, psykolog, Stockholms skolors ungdomsmottagning
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson