Alla kan känna sig mer eller mindre blyga i olika situationer och sammanhang. Men för en del känns blygheten som ett hinder i livet. Man kanske undviker saker och situationer som man egentligen skulle vilja vara med på. Bara tanken på att möta andra människor kan kännas jobbigt om man är blyg. Men alla behöver möta andra människor för att må bra. Därför kan man känna sig nedstämd om man har svårt att umgås med andra.
Tror att andra tittar kritiskt
Blygheten brukar höra ihop med en upplevelse av att ha andras blickar på sig, att man tänker att andra tittar på en med kritiska ögon. Så är det sällan, men om man är blyg kan man fastna i negativa tankar. Istället för att vara i sig själv kan man bli överdrivet självmedveten och tänka på sig själv utifrån, hur man upplevs av andra. Då kan man känna sig utsatt. Obehagskänslan eller nervositeten kan särskilt komma i situationer som är ovana, till exempel när man möter människor man aldrig träffat tidigare. Blygheten gör att hjärnan tolkar situationen som farlig och det gör att stresshormoner tillverkas och åker ut i kroppen. Det är stresshormonerna som gör att man kan få hjärtklappning, bli varm, rodna och svettas. Det kan också bli svårt att tänka klart och att få orden att komma ut som man vill.
Alla känner sig blyga och osäkra ibland
En del människor är inte alls blyga, andra är lite blyga och ytterligare andra är väldigt blyga. Samma person kan vara mer eller mindre blyg i olika situationer. De känslor som man har när man är blyg, det vill säga nervositet och obehag i situationer tillsammans med andra, kan de flesta människor uppleva ibland. Vem som helst kan bli nervös, men om man är blyg sker det betydligt oftare och det kan göra att man drar sig undan.
Om man befinner sig i nya sammanhang, till exempel om man börjar i en ny skola kan man känna sig extra blyg och tycka att det är svårt att ta plats. Man kan få höra att det är viktigt att vara framåt och att man ska ta för sig. Det kan kännas jobbigt och pressande, särskilt om man känner sig blyg redan från början. Kanske tror man att man är väldigt annorlunda. Men alla kan känna sig osäkra i nya situationer, så det behöver inte betyda att man har ett stort problem med blyghet.
För en del känns blygheten mest när de är tillsammans med personer som står dem nära, till exempel med kompisar och släktingar. Många som är blyga känner att det blir bättre när de blir äldre och för en del försvinner känslan av blyghet helt. Ju äldre man blir desto mindre brukar man känna press på att man måste passa in. Ofta känner man sig också lite säkrare på sig själv och har större möjlighet att välja vilka ställen man är på och vilka människor man umgås med.
Vad kan det innebära om man är blyg?
Blyghet kan göra att man undviker situationer som man skulle må bra av eller på olika sätt skulle kunna dra nytta av. Ens blyghet kan kännas som ett hinder för att träffa nya vänner eller för att bli ihop med någon. Om man vill jobba inom ett område där det krävs att man är utåtriktad och kan knyta många nya kontakter, kan blygheten också kännas extra jobbig. Man kan bli nedstämd om man inte får bekräftelse från andra människor och känner sig sedd. Men det kan också vara så att blyghet har positiva sidor. En blyg person kanske ägnar mindre tid åt umgänge och mer tid åt egna tankar och fantasier. Det kan vara en källa till kreativitet. Många författare, skådespelare och konstnärer har varit eller är väldigt blyga.
Tips för den som är blyg
Om man är blyg kan man både behöva acceptera situationen och jobba för att bli mindre blyg. Här är några tips på hur man kan klara av sin blyghet och kring hur man kan bli mindre blyg. Man kan:
- Försöka stå ut med situationer som känns obehagliga, till exempel när man träffar nya människor. Trots att det känns jobbigt kan man försöka gå in i situationen och stanna kvar. Istället för att tolka nervositeten eller obehagskänslan som ett tecken på att något är fel, kan man tänka att känslan snart kommer att avta. Obehaget kommer att minska. Om man fortsätter öva sig på det så kommer man att märka att man blir mindre ängslig eller blyg även i andra sammanhang.
- Försöka möta andras blickar. Man kan börja träna på någon man känner väl. När man är blyg är det vanligt att det känns som att andra tittar på en. För att motverka den upplevelsen behöver man lyfta blicken och möta andras blickar. Då är det man själv som tar rummet i besittning. När man tittar sig omkring och möter andras blickar kommer man sannolikt att märka att man inte är föremål för andras uppmärksamhet, eller åtminstone inte på ett negativt sätt.
- Se till att bli sedd och bekräftad. Blyghet kan leda till att man håller sig i bakgrunden och inte blir sedd för den man är. Man kan fundera över hur man kan få den bekräftelse man behöver för att må bra. Kanske kommer man mer till sin rätt i mindre grupper eller när man gör något som man känner att man är bra på.
- Ge sig själv en belöning vid de tillfällen som man vågat utmana sin blyghet. När man till exempel har deltagit i ett socialt sammanhang som har varit jobbigt, kan man försöka komma ihåg att man har genomfört en svår övning och att man förtjänar en belöning eller uppmuntran av något slag.
- Försöka minska kraven på sig själv. Man kan inte begära att man ska vara lika utåtriktad och framåt som personer som inte känner sig blyga. Det är heller inte säkert att andra alltid tycker bäst om den som syns och hörs mest. Människor är olika och alla behövs. Alla har sina styrkor. Att acceptera sig själv är viktigt.
Söka hjälp?
Om man tycker att det är svårt att öva på egen hand och man tycker att blygheten påverkar ens liv för mycket kan man vända sig till en ungdomsmottagning och söka kontakt med en kurator eller psykolog där. Samtal kan ofta vara en hjälp mot blyghet. Om blygheten känns jobbigast i skolan kan man vända sig till skolhälsovården.
