Alternate Text

Blyghet

Alla kan känna sig blyga ibland. Men en del personer blir så blyga att de tycker att det är jobbigt. Det finns saker du kan göra om du vill bli mindre blyg. Du kan få hjälp om blygheten gör att du mår dåligt.

Illustration av två personer. Den ena lutar huvudet mot den andras axel och säger: Jag bryr mig inte om du är blyg, du är toppen! Den andra personen rodnar.

Det är vanligt att känna sig blyg. Till exempel när man träffar nya människor, ska börja i en ny skola eller prata framför en grupp. Vissa personer blir blyga i stora grupper medan andra blir mer blyga när de ska umgås med en person i taget.

Många tycker att de blir mindre blyga när de blir äldre, utan att de gör något speciellt. Blyghet brukar vara jobbigast under de år du går i skolan. När du blir äldre får du oftast lättare att själv välja situationer där du känner dig mer avslappnad.

Vad kan det innebära att vara blyg?

Vissa kanske tror att blyga personer är mindre sociala än dem som inte är blyga. Så behöver det inte vara. Du som är blyg kan tycka mycket om att umgås med andra. Men ibland kanske du inte vill säga så mycket, eller tycker att det är svårt att titta andra personer i ögonen. Du kan känna dig nervös i vissa situationer eller med vissa människor.

Blyghet brukar höra ihop med att det känns som att andra personer kollar in en. Det kan vara svårt att slappna av om du tänker mycket på hur andra uppfattar dig. Du kanske tror att de är kritiska, fast de inte är det.

Blyghet kan göra att hjärnan tolkar en situation med andra människor som farlig. Då bildas stresshormoner i kroppen. Stresshormonerna kan göra att du får hjärtklappning, blir varm, rodnar och svettas. Du kan också få svårt att tänka klart eller att få orden att komma ut som du vill.

Att du är blyg är bara en av alla saker du är. Kanske är du också rolig, fundersam, påhittig, kreativ eller har mycket tålamod?

Det kan vara jobbigt att vara blyg

Du som är blyg kanske undviker saker som du skulle tycka var kul, och som du skulle må bra av. Blygheten kan kännas som ett hinder för att träffa nya vänner, bli ihop med någon, gå på fest eller söka vissa jobb.

Ibland kan andra personer förvänta sig att du ska prata mer än vad du känner dig bekväm med. Då kanske du känner dig tvingad att vara på ett sätt som inte funkar för dig.

Det här kan göra att du blir ledsen, orolig eller känner dig utanför.

Tips till dig som är blyg

  • Kom ihåg att det inte är något fel med att vara blyg. Det är inte alltid är bäst att vara den som syns och hörs mest.
  • Ha inte för stora krav på dig själv. Du behöver inte vara lika utåtriktad som personer som inte känner sig blyga.
  • Försök att förklara hur du funkar om det finns personer som tycker att du ska vara på ett annat sätt än du vill. Du har rätt att vara som du är oavsett vad andra tycker.
  • Öva på att titta dig omkring, till exempel när du kommer in i ett rum eller åker buss. Då är det du som tittar. Det kan göra att du känner dig mindre uttittad av andra personer.
  • Lär dig sätt att lugna ner kroppen om du blir nervös. Till exempel kan lugna och djupa andetag göra det lättare att slappna av.
  • Du kan också öva dig på att acceptera hur du reagerar när du blir blyg. Beskriv för dig själv vad som händer i dina tankar och i kroppen. Tillåt dina tankar och känslor att få vara precis som de är.

Kan jag bli mindre blyg?

Du kan träna på att bli mindre blyg om du vill. Det gör du genom att vänja dig vid situationer som brukar göra dig blyg.

Börja med små saker och korta stunder. Du kan till exempel öva på att möta andras blickar genom att börja träna på någon du känner väl. Efter ett tag kan du träna på att ha ögonkontakt med personer som du inte känner så bra.

Ge dig själv en belöning när du har vågat göra något som du inte vågade tidigare. Till exempel om du har varit med och gjort eller sagt något i en grupp.

När du övar kommer du nog att känna dig nervös i början. Men det handlar om att lära sig att stå ut med den känslan tills den går över. Och att vänja sig vid olika situationer lite i taget.

Det finns hjälp att få om du tycker att blygheten är ett problem

Du kan kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan eller studenthälsan om du tycker att blygheten påverkar ditt liv för mycket.

Du kan till exempel få hjälp av en kurator eller psykolog. Tillsammans kan ni prata om vilka situationer du tycker är jobbiga, varför de är jobbiga, och hur det brukar kännas för dig. Du kan också få hjälp med att öva på att vara i situationer där du brukar bli blyg.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Mimmi Wänseth
  • Faktagranskare:

    Mikael Cleryd, leg psykolog, S:t Lukas, Stockholm
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson