Att få kön och kropp att stämma

Det är viktigt att trivas med sin kropp. En del tycker inte att kroppen stämmer med det kön man känner sig som och då kan man få hjälp.

Illustration av en person som ser sig själv i spegeln och tänker: Det här stämmer inte!


Hur vet man vilket kön man är? Många tycker nog att det är enkel fråga. Det är något man ”bara vet”, kanske för att man är så van att behandlas som tjej eller kille av andra och trivs med det. 

Men för en del är inte frågan så enkel. När man till exempel tittar sig i spegeln eller blir kallad för ”hon” eller ”han” så kanske det känns obekvämt.

Man kanske funderar på om det skulle kännas bättre att ha en annan kropp eller bli kallad något annat. Om man har såna tankar så är de viktiga att ta på allvar, eftersom de handlar om vem man är och hur man mår bäst.

Vad är transsexualism?

Det finns många olika sätt att vara på som inte stämmer överens med samhällets förväntningar på att alla ska vara antingen tjejer eller killar, på vissa ”tjejiga” och ”killiga” sätt. Andra kan tänka att man är någon helt annan än den man själv känner sig som.

Så kan det vara när man är transexuell. Då är man en kille fastän kroppen ser ut att vara en tjejkropp eller så är man en tjej fastän kroppen ser ut att vara en killkropp.   

Man har rätt att kalla sig vad man själv vill och känna som man gör, oavsett vad andra säger. Men vill man få sjukvårdens hjälp att ändra sin kropp så behöver man få diagnosen transsexualism. Det är när experter inom sjukvården bedömt att man är transsexuell.

Tanken är bland annat att de ska vara säkra på att det inte finns någon annan anledning till att man vill ändra på kroppen, innan de hjälper en med så stora ändringar som det kan handla om när man rättar till sitt kön.

Hur går det till att rätta till sitt kön?

Om man tror att man är transsexuell, kan man söka sig till sjukvården. De finns till för att lyssna på ens tankar och hjälpa en fram på rätt väg.

Det är många steg på vägen för att rätta till sitt kön, en del måste alla gå igenom och en del väljer man själv. Hela proceduren tar ofta flera års tid. Stegen följer i den ordning de kommer på vägen.

Utredning: För att få rätta till sitt kön måste man gå igenom en utredning. Då får man träffa flera experter inom sjukvården. Experterna ingår i så kallade utredningsteam som både ska stötta en och bedöma om de anser att de kan ställa diagnosen transsexualism.

Utredningen innebär att man får prata om sina tankar och känslor med teamet. Det finns inget prov eller test som kan visa om man är transsexuell. Det är något som teamet bedömer efter att de har lärt känna en. 

Hormonbehandling: Om man har fått diagnosen transsexualism, och om utredningsteamet bedömer att man är redo, kan man börja ändra sin kropp med hormoner. De gör att kroppen börjar ändras, som under puberteten. Tar man testosteron så upphör menstruationerna, könsorganet växer, många får ökad sexlust i början, rösten blir mörkare, musklerna blir större, underhudsfettet minskar, man får finnar, skäggväxt och mer hårväxt på resten av kroppen.

Med östrogen kan sexlusten påverkas och det blir svårare att få stånd, muskelmassan minskar, underhudsfettet ökar, brösten växer och hårväxten på kroppen och håravfall minskar. Man fortsätter behandlingen resten av livet.

Minska brösten: Om man har bröst man vill bli av med kan man minska dem genom operation. Ofta handlar det om flera operationer.  

Ta bort hårväxt: Har man skägg och annan hårväxt man vill bli av med så kan man få hjälp med det. Det kan till exempel vara genom laserbehandling då hårsäckarna tas bort för alltid.

Träna rösten: Man kan få träffa en röstspecialist som hjälper en att träna rösten så att man låter som många andra tjejer eller killar gör när man pratar.

”Real life experience”: Innan man kan gå vidare och operera sitt könsorgan och ändra sitt personnummer, ska man leva i åtminstone ett år som det kön man känner sig som. En del har redan visat för omgivningen att de är en tjej eller kille, men för andra är det första gången nu. Vad som är manligt eller kvinnligt kan vara olika för olika personer och tanken är att man ska vara det på sitt eget sätt. Det kan gälla till exempel klädsel, smink eller hur man umgås med andra i samhället. 

Ansökan till Socialstyrelsen: Efter att ha gått igenom ”Real life experience” så kan man skicka in en ansökan till Socialstyrelsen, tillsammans med dokument från utredningen, för att kunna ändra sitt könsorgan och för att få nytt namn och personnummer. Det finns även vissa möjligheter att ändra namn före beslut från Socialstyrelsen.

Ändra könsorganen: När Socialstyrelsen har sagt ja kan man få operera könsorganen så att de stämmer bättre med ens kön. Hos transsexuella som fötts med penis opererar man bort penis och pung och tillverkar en slida. Ofta blir resultatet likt könsorganet hos någon som fötts med en slida.

För transexuella som fötts med slida gör man penis och pung. Det finns olika metoder. Pung görs med silikoninlägg i blygdläpparna. Hud från någon annan del av kroppen kan användas för att tillverka en penis. Men klitoris växer också av hormonbehandlingen så att man får ett könsorgan som mer liknar en penis. Det är svårt att skapa en penis som helt ser ut som en medfödd. Men alla penisar ser ju olika ut och en del är nöjda med detta. Andra väntar med operation tills det finns bättre metoder.

För många är inte operationen av könsorganen det viktigaste. Det viktigaste är i stället att bli respekterad för den man är, oavsett hur man ser ut under kläderna.

Man kan minska brösten, ta bort hårväxt och träna rösten utan att gå igenom en utredning. Men då får man betala själv och det är fortfarande viktigt att man diskuterar detta noga med experter inom sjukvården. Ändra sitt namn kan man i vissa fall också göra utan utredning.

Efter att man rättat till sitt kön

När man har rättat till sitt kön kan det kännas som ett skönt avslut. Man fortsätter att ta hormoner livet ut och det kan hända att man fortsätter att träffa människor som tycker att man inte ser ut som en ”riktig” tjej eller kille. Men om man har tagit sig igenom den långa processen, är chansen större att man känner sig mer bekväm med sin kropp och tycker att det är lättare att möta andra människor.

Om man trivs med sin kropp ökar också chansen att man trivs med att ha sex. Det kan hända att det tar tid att komma fram till hur det är skönast att använda sitt nya könsorgan och sin nya kropp. Eller också funkar det på en gång. Kanske har man sex på andra sätt än med könsorganet.

Efter att man rättat till sitt kön kan man välja om man vill kalla sig transsexuell eller inte. Man kan också säga att man har en transsexuell bakgrund eller att man är post-op transsexuell.  

Vem får rätta till sitt kön?

Det finns en lag från 1972 som säger vem som får operera sina könsorgan och ändra namn och personnummer. Man ska till exempel först ha fått diagnosen transsexualism, vara ogift och svensk medborgare. Man ska också vara minst 18 år, men man kan få börja med delar av behandlingen, som att ta hormoner eller operera bort bröst, tidigare.

Om man uppfyller kraven har man rätt att få hjälp av sjukvården till samma kostnad som för andra operationer eller sjukdomar. 

Stöd i funderingarna

För många är det ett stort steg att rätta till sitt kön och det finns stöd att få om man vill prata om sina funderingar. Ett första steg för att få stöd kan vara att kontakta en ungdomsmottagning, vårdcentral, skolhälsovården, barn- och ungdomspsykiatrin eller psykiatrin i kommunen där man bor. Man även hitta mycket stöd från vänner, familj och andra som står en nära, om man känner sig trygg med det. 

Under en utredning arbetar utredningsteamet hela tiden för att man ska få stöd och för att personer som är viktiga i ens liv ska vara delaktiga i vad som händer. Det finns också föreningar och communities där man kan utbyta erfarenheter och tankar med andra. Under en utredning kan det vara skönt att kunna prata med andra än med dem som är med i utredningen.

Det viktiga är att man tar sina funderingar på allvar. Kanske kommer man fram till att man vill rätta till sitt kön, kanske kommer man fram till att man mår bättre av att göra något annat. Man vet själv bäst vem man är, oavsett vad andra säger, och man har till exempel rätt att kalla sig för vad man vill eller se ut hur man vill.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Pär Wiktorsson
  • Manusunderlag:

    Ola Broström, överläkare, specialist i psykiatri, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
  • Faktagranskare:

    Axel Grönqvist, frilansande utbildare och skribent, Stockholm
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling