Könskorrigering – att vilja ändra på sin kropp

För alla stämmer inte den kropp man har överens med känslan av vilket kön man är. En del transpersoner vill därför ändra på sin kropp. Att med operationer eller hormoner ändra på sin kropp brukar kallas för könskorrigering eller könsbyte.

För de flesta stämmer ens kropp och den känsla av vilket kön man är överens, men inte för alla. Kanske känns ens kropp fel, exempelvis att man har bröst fast man inte vill det eller tvärtom. Ens röst kanske inte låter som man skulle vilja, och det kan kännas fel att bli kallad för kille eller tjej om man inte känner sig som det.

Det kan göra att man funderar på om det skulle kännas bättre att ha en annan kropp eller bli kallad något annat. Om man har såna tankar är de viktiga att ta på allvar, eftersom de handlar om vem man är och hur man mår bäst.

» Trans och cis

Illustration av en person som ser sig själv i spegeln och tänker: Det här stämmer inte!

Byta namn

Om man är myndig har man rätt att byta namn, oavsett om det namnet ses som ett typiskt tjej- eller killnamn eller inte.

  • Om man vill byta ett namn kan man kontakta skatteverket och göra det gratis.
  • Vill man byta fler eller alla av sina namn, eller redan har bytt namn någon gång kostar det ungefär 1000 kronor. Då görs också ansökan istället hos Patent- och registreringsverket.

Om man inte är myndig men över tolv år gammal kan man göra en ansökan med sina föräldrar eller andra vårdnadshavares godkännande.

Att vilja ändra på sin kropp

Det finns många olika sätt att vara på som inte alltid stämmer överens med hur man förväntas vara som kille eller tjej. Men för en del handlar det snarare om en känsla att man är ett annat kön än det som andra uppfattar en som. Så kan det vara när man är transexuell.

Då är man en kille fastän kroppen ser ut att vara en tjejkropp eller så är man en tjej fastän kroppen ser ut att vara en killkropp. Oftast vill man då ändra sin kropp så att den passar bättre med det kön man känner sig som.

En del som definierar sig som intergender kan också vilja förändra sin kropp, men det är inte alla intergenders som vill det. Om man är intergender känner man sig varken som en kille eller tjej. Istället upplever man sig som både och, eller någonstans mittemellan. Man kan också känna att man är något helt annat. Att tjej och kille känns för begränsade och inte riktigt passar.

Definitionen av intergender kan variera mellan olika personer, och en del föredrar istället begrepp som bigender, nongender eller agender.

Man har rätt att kalla sig vad man själv vill och känna som man gör, oavsett vad andra säger. Men vill man få sjukvårdens hjälp att ändra sin kropp behöver man få diagnosen transsexualism. Det är när experter inom sjukvården kommit fram till att man är transsexuell.

Möjligheterna att få hjälp av landstingsvården med hormonbehandling eller kirurgi är än så länge små för andra transpersoner än transexuella, som till exempel intergender. Men hos några utredningsteam går det att få viss hjälp. Om man själv har pengar och kan betala går det att genomföra vissa saker, som att förstora eller ta bort bröst eller ta bort skäggväxt.

Man kan minska eller förstora brösten, ta bort hårväxt och träna rösten utan att gå igenom en utredning. Men då får man betala själv och det är fortfarande viktigt att man diskuterar detta med experter inom sjukvården.

Det går inte att få hormonbehandlingar av sjukvården utan att först ha fått diagnosen transsexuell eller någon annan diagnos som i ens fall kan ses som ungefär samma.

Stöd i funderingarna

För många är det ett stort steg att rätta till sitt kön och det finns stöd att få om man vill prata om sina funderingar. Ett första steg för att få stöd kan vara att kontakta en ungdomsmottagning, vårdcentral, elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin eller psykiatrin i kommunen där man bor. Man även hitta mycket stöd från vänner, familj och andra som står en nära, om man känner sig trygg med det.

Under en utredning kan utredningsteamet hjälpa till med att ge en stöd. Personer som är viktiga i ens liv kan vilja vara delaktiga i vad som händer. De kan själva behöva prata med någon eller få information.

Ibland kan utredningsteamet hjälpa till med det, och ibland får det stödet sökas hos ideella organisationer eller på nätet. Det finns föreningar och forum både på nätet och utanför, där man kan utbyta erfarenheter och tankar med andra.

Under en utredning kan det vara skönt att kunna prata med andra än med dem som är med i utredningen. Det kan vara en kompis, en kurator på en ungdomsmottagning, andra som är trans, en fritidsledare eller någon annan som man känner sig trygg med.

Det viktiga är att man tar sina funderingar på allvar. Kanske kommer man fram till att man vill rätta till sitt kön, kanske kommer man fram till att man mår bättre av att göra något annat. Man vet själv bäst vem man är, oavsett vad andra säger, och man har till exempel rätt att kalla sig för vad man vill eller se ut hur man vill.

Hur går det till att rätta till sitt kön?

Om man tror att man är transsexuell, kan man söka sig till sjukvården. De finns till för att lyssna på ens tankar och hjälpa en fram på rätt väg.

Det är många steg på vägen för att rätta till sitt kön, en del måste alla gå igenom och en del väljer man själv. I sin helhet tar ofta några år.

Utredning: För att få rätta till sitt kön måste man gå igenom en utredning. Då får man träffa flera experter inom sjukvården. Experterna ingår i så kallade utredningsteam, som både ska stötta en och är de som ställer diagnosen transsexualism.

Utredningen innebär att man får prata om sina tankar och känslor med teamet. Om hur man ser på sig själv och sin könsidentitet. Det finns inget prov eller test som kan visa om man är transsexuell.

Hormonbehandling: Om är under 18 år kan så kallade stopphormoner sättas in som pausar puberteten. När man har fått diagnosen transsexualism kan man börja ändra sin kropp med andra hormoner. Dessa gör att kroppen börjar ändras åt det man vill att den ska se ut.

Hormoner skrivs ut av en särskild läkare som är expert på just hormoner. Hormonbehandling kan ges som till exempel spruta, plåster eller tabletter. Man fortsätter hormonbehandlingarna hela livet.

Till transkillar skrivs testosteron ut. Det gör att menstruationerna upphör, könsorganet växer, många får ökad sexlust, rösten blir mörkare, musklerna blir större, underhudsfettet minskar, man får finnar, skäggväxt och mer hårväxt på resten av kroppen.

Till transtjejer skrivs bland annat östrogen ut. Då ökar underhudsfettet och brösten växer så att man blir kurvigare, muskelmassan och erektionerna minskar och hårväxten på kroppen och håravfall avstannar.

Real life experience: Innan man kan operera sitt könsorgan och ändra sitt personnummer, ska man leva i cirka ett år som det kön man känner sig som. Om man inte redan har bytt namn och pronomen så gör man det under den här perioden

En del har redan visat för omgivningen att de är en tjej eller kille, men för andra är det första gången nu. Det kan vara i skolan, på jobbet, för vänner men också för alla man inte känner, genom att till exempel gå på toaletten eller omklädningsrummet för sitt rätta kön.

Vad som är manligt eller kvinnligt kan vara olika för olika personer och tanken är att man ska vara det på sitt eget sätt. Det kan gälla till exempel klädsel, smink och kroppsspråk.

Minska brösten: Om man har bröst som man vill bli av med kan man minska dem genom operation. Ofta handlar det om flera operationer, men det beror bland annat på storlek på bröst.

Förstora brösten: Brösten växer lite av hormonbehandlingen, men inte så mycket. Därför är det många som väljer att göra en bröstförstoring. Då sätts implantat av silikon eller koksalt in under huden.

Ta bort hårväxt: Har man skägg och annan hårväxt man vill bli av med så kan man få hjälp med det. Det kan till exempel vara genom laserbehandling.

Röst och struphuvud: Man kan få träffa en röstspecialist som hjälper en att träna rösten så att man låter som många andra tjejer eller killar gör när man pratar. Det går också att slipa ner struphuvudet så att det inte är så framträdande.

Ansökan till Socialstyrelsen: Efter att ha gått igenom real life-perioden kan man skicka in en ansökan till Socialstyrelsen, tillsammans med dokument från utredningen, för att kunna ändra sitt könsorgan och för att få nytt personnummer.

Alla barn som föds registreras som killar eller tjejer, det går att se i de fyra sista siffrorna i ens personnummer. Om den nästa sista siffran är jämn är ens juridiska kön tjej, och har man en ojämn siffra är ens juridiska kön kille. Det finns idag ingen möjlighet att ha ett annat kön än kille eller tjej som juridiskt kön. I ens pass står det också en bokstav för ens juridiska kön.

Det är frivilligt att operera könsorganet. Man får byta personnummer utan att ändra sitt könsorgan. För att ansökan ska kunna godkännas måste man ha intyg på diagnos från läkare, ha fyllt 18 år och vara folkbokförd i Sverige.

Ändra könsorganen: När Socialstyrelsen har sagt ja kan man få operera könsorganen om man vill. Om man fötts med penis opererar man då bort penisen och pungen och gör en slida, klitoris och blygdläppar.

För personer som fötts med slida gör man en penis och pung. Det finns olika metoder. En metod är att skapa en penis av hud från lår, arm eller buk. En annan metod är att använda klitoris som växt av testosteronet, för att skapa en penis. Pungen kan göras av silikoninlägg.

Det är svårt att skapa en penis som helt ser ut som en medfödd. Men alla penisar ser ju olika ut och en del är nöjda med detta. Andra avvaktar med operation och väntat på att det ska komma bättre metoder.

För många är inte operationen av könsorganen det viktigaste. Det viktigaste är i stället att känna att man blir sedd som den man är, oavsett hur man ser ut under kläderna.

Efter att man rättat till sitt kön.

När man har rättat till sitt kön kan det kännas som ett skönt avslut. Om man trivs med sin kropp ökar också chansen att man trivs med att ha sex. Vilket man naturligtvis också kan gjort tidigare. Att inte ha genomgått en könskorrigering innebär inte att man kan ha bra och njutningsfylld sex.

Men efteråt kan hända att det tar tid att komma fram till hur det är skönast att använda sitt nya könsorgan och sin nya kropp. Eller också funkar det på en gång. Kanske har man sex på andra sätt än med könsorganet.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Johan Nilsson
  • Faktagranskare:

    Edward Summanen, socionom och genusvetare, RFSL Ungdom
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling