Funktionsvariation
Vad är dina tips till andra som har autism?
Här kan du som själv har någon form av autism ge tips och råd till andra som också har det! Du kan förstås också läsa andras tips. Det kan ta några dagar innan tipsen som skickas in visas på sidan.
Andras tips:
- Jag har autism och här är saker som underlättar.
1. Jag gillar att ha scheman med bilder så man vet vad man ska göra så det inte blir kaos.
2. Jag gillar inte höga ljud så jag brukar ha hörselkåpor om det blir för högljutt. Kom ihåg att alla med autism är olika och har olika behov men detta är saker som har hjälpt mig.
Sen har jag även tips för dem som känner någon som har autism:
1. Autism är ingen sjukdom det är en diagnos som man har hela livet även innan man blev diagnoserad.
2. Många med autism har svårt med kroppsspråk och att utrycka sig. Så om någon med autism kanske inte kollar dig i ögonen när du pratar betyder inte de att de är oartiga. - Jag har ångestsyndrom, adhd och autism. Jag har haft ångest sedan jag var 8 år och jag måste erkänna jag har blivit riktigt trött på det. När jag var 8 blev jag diagnoserad med adhd och autistiska drag. När jag var 12 år blev jag sedan diagnoserad men autism. Skolan har varit riktigt jobbigt för mig och jag har haft självmordstankar. Men ett tips är att ge inte upp! Det är okej att vara annorlunda och inte fungera dom alla andra. Något som har hjälpt mig mycket är en kalender där jag skriver i och ett känslopapper som jag kan peka på.
- Var med personer som gillar dig för den du är. Det är utmattande att var med folk som man inte kan vara sig själv med.
- Det året jag fick veta att jag hade konstaterat Autism och ADD, jag grät för jag kände mig inte mänsklig, var inte som alla andra, fick ångest, tappade vänner och hade det svårt att behålla dem. Jag tryckte ner mig själv helt och hållet. Men nu när det har gått ett par år så kände jag att jag är inte mig själv utan mina diagnoser. Autismen och ADD är min superkraft. Tänk att vi som har det kan vara bra inom många områden som inte de andra som inte har någon diagnos alls. Jag älskar mig själv, jag är utåtriktad med mina funktionsvariationer. Jag har rutiner. Funkar skitbra, däremot om någon bryter min rutin så brukar jag bli arg eller så är hela dagen förstörd bara för det.
- Jag blev diagnostiserad med asberger när jag var 10. Mitt bästa tips är att ta reda på vad som ska hända i förväg så att du kan förbereda dig. Själv har jag emetophobi (fobi för spya). Jag har haft det sen jag var kanske 8 år. Jag tycker det är jätte jobbigt att vara på stan, skolan och andra platser där nån skulle kunna kräkas. Ett tips är att inte planera en fullspäckad vecka, utan gör tid för att vila. Jag blir väldigt trött när jag har varit med kompisar, på stan eller i skolan.
- Jag har aldrig gjort en utredning för asperger men är övertygad om att jag har det. Mitt råd till andra är att ha ett bra schema för några veckor framåt, där man skriver saker man måste göra, som duscha, handla, tvätta osv.. Det underlättar mycket eftersom det är lätt att glömma. Sen är det också lätt att glömma att även vi utvecklas som människor. Min asperger är inte samma idag som den var för 10 år sen. Nu har jag mycket lättare med txp sociala situationer. Att ha en diagnos är som att ha en superkraft!
- Mitt tips är att om du känner dig annorlunda, prata med skolkuratorn eller dina föräldrar. Om du känner dig dålig och konstig så tänk att du är bra som du är! Alla vi är annorlunda.
- Ni ska inte jämföra er med andra, det slutar inte bra. Och ni ska inte bry er om när ni inte har bra betyg .
- Allting går att lära sig av andra. Trots att vi är olika och andra behöver tid att vänja sig. Idag finns massvis med diagnoser som är lika. Det är lite synd för arbetsgivare blir förvirrade vem man är. Det är inte diagnoser som avgör om man är lämplig för olika arbetsuppgifter eller leva som andra. Vi kan om vi får möjlighet att vara oss själva.
- Det är inte oss det är fel på, det är samhället som är anpassat för de som är ”normala”. Diagnosen är i sig inte ett jättestort hinder, men normerna som finns i samhället gör att vi har svårt att passa in!
- Min autism är en del av min personlighet, varken mer eller mindre. Jag föddes med den, liksom jag föddes med två händer och en näsa. Om jag inte hade haft de delarna av mig skulle jag vara en annan version av mig själv, en som jag kanske inte vill vara. DIAGNOSER ÄR DELAR AV EN PERSONLIGHET SOM FÅTT ETT NAMN.
- Alla blir sur på mig om inte jag svarar men jag bara suckar och går därifrån prata med någon du käner så blir det bättre som en kompis eller mamma
- De är coolt me autism/asperger/adhd så tro inte att du är ”annorlunda” på ett dåligt sätt.
- Jag har autism och jag gillar inte kramar men om man inte tycker om det kan man ha en favvonalle eller djur som man gosar med det har jag. Jag har två katter som jag gosar med och en nalle och så men på skolan förstår inte lärare när man inte vill ha kramar eller sånt
- Du behöver inte berätta varför du gör som du gör, de får bara sluta fråga. Att säga att du har en diagnos behöver man inte göra, de behöver inte veta. ”Det är så” är ett bra alternativ att svara vid frågor man tycker är jobbiga. De får nöja sig. Slutar de inte, ta kontakt med någon du litar på som kan prata med dessa personer. De behöver inte veta allt. Du väljer själv vem du vill säga något till och vad du vill säga.
- Om det går, lär er kontrollera syndromet. Annars kan man få lida i decennier för det.
- Gör saker på en gång. Försök att inte skjuta upp saker, annars finns det risk för att det aldrig blir gjort!
/Emelie - Allas autism ser olika ut, jämför er inte och låt inte andra jämföra. Be om hjälp.
- Vill bara säga en sak för dig som funderar mycket kring din adhd det är inte diagnosen det är fel på det är världen som inte fattar diagnosen
/Viktigt - Autism är ingen sjukdom, det är ett annat sätt att se omgivningen på och annat sätt att se på livet
- Det finns många bidrag om man har diagnos.
- Vi har empati och känner mycket. Väldigt påverkad av stämningar och vad folk känner. Men folk kan visa annat i sitt ansikte och det skapar tvetydighet i vilket personen vill förmedla. Ska jag reagera på ledsenheten i rösten eller det leende ansiktet. Jag blir väldigt trött av att känna så mycket och ta in alla nyanser.
- Vet inte om jag har asd, men mkt stämmer in. Har upptäckt att jag har lätt för bilder men svårt för siffror, gör då om tex koder till en bild, tex två vågrätta streck istället för 1346. Lättare komma ihåg lösenord, telefonnr och portkoder på så vis!
- Titta mellan ögonen på den du pratar med för att det ska verka som att du har ögonkontakt.
- Många gillar inte beröring så tänk noga på det.
- Jag brukar ha en kalender där jag skriver ner allt som är viktigt att komma ihåg under en vecka eller månad framåt. Jag gillar inte överraskningar, gillar hellre att överraska andra. Jag vill ha koll och även ha ordning i mitt hem. Jag väljer att helst handla senare på kvällen,då det är mindre folk. Har en lista. Blir stressad av mycket ljud och stim omkring mig. Har öronproppar ofta. Jag har även hörlurar och solbrillor när det behövs. Jag bokar ofta in möten efter 13 så har jag egen tid innan dess, som jag behöver. Var sak har sin plats i mitt hem. Ibland är det rörigt, och jag trivs inte med det. Gillar inte när/ om någon ringer på dörren, blir stressad. Även när telefonen ringer, brukar ha den på tyst läge, så ringer jag upp när jag kan eller orkar. Har asperger och adhd.
- Jag har med stor sannolikhet odiagnostiserad autism, vilket jag varit medveten om sedan 17 års ålder. Att leva med autism eller asperger i ung ålder är verkligen inte roligt, trots att klara fördelar också finns med att ha denna typ av personlighet. Mitt tips till dig är att du ska vara dig själv först och främst. Ta vara på alla ljusa stunder och lev ett liv anpassat till just dina behov. Bry dig inte om vad andra tänker och tycker om dig, för du är fortfarande bäst.
- Fokusera på sånt som du tycker är intressant, och kom ihåg att du kan göra allt du vill göra. Bara du har tålamodet och viljan att göra något, så kan du lära dig göra vad som helst med övning.
- Det beror förstås på hur ärlig och öppen du är. Men försök välja vilka du ska va ärlig och öppen emot. Ett tips är att lära känna en person och när du känt personen ett tag, då kan du börja öppna dig om ditt privatliv. Vi aspergare gillar ju ärlighet och när man är rak, så jag säger såhär: människor som inte bryr sig om dig kan utnyttja din ärlighet och lojalitet. Antingen till egen vinning eller att bokstavligen ha kul åt dig.. om personen inte vill dig väl 100%, människan är tyvärr ond. Inte alla men lär dig.
Googla på saker du undrar, det står mycket om olika personlighetsdrag som inte är som våran. Välj vilka som ska veta djupare och personligare saker om dig, ditt liv och dina inre tankar.
Ta hand om dig! du är grym och kom ihåg att det är inte fel att vara äkta. Det är få som oss! Och det är detta som gör oss till oss! Det är människor som inte fungerar som vi som kan använda det fel bara.. Be you! Kramar! - Jag har autism 1. Kom ihåg att du är bra som du är 2. Man kan leka lugna och lekar som inte är röriga, er lärare kanske kan ge tips på såna lekar! 3. Man har lättare att koncentra sig och det är det inte många som har, och andra egenskaper. 4. Att träffa andra som har autism, du kan säga till en vuxen om det.
- Bli inte din diagnos utan ta tag i ditt liv hitta ditt sätt att leva med den men säg aldrig till dig själv att du inte kan på grund av den.
