Varför kommer jag inte iväg till skolan?

Fråga

När jag ska gå till skolan så får jag jättemycket ångest. Det tar bara tio minuter att gå, men istället väntar jag till sista sekunden. Sen sitter jag hemma i sängen och tittar på klockan tills lektionen har börjat. Då får jag jättemycket ångest över att jag inte är där, och vågar inte gå dit alls. Jag är rädd för vad lärarna ska tycka när jag kommer för sent.

Sen vågar jag inte gå till några senare lektioner på dagen för att undvika frågor från de andra i klassen. Det är nästan värre när jag inte har lektioner på förmiddagen, för då hinner jag börja med något, eller fastnar i någon tv-serie eller något, och då är det nästan omöjligt att ta sig från soffan. Istället ligger jag där och får ångest.

Ibland får jag panikångestattacker när jag tänker på att jag kan bli av med studiebidraget och sånt. För ett tag sen flyttade jag hemifrån, och jag vågar inte berätta för mina föräldrar att jag inte tar mig iväg till skolan. För då kommer de tycka att jag ska flytta hem igen. Och då måste jag byta skola igen, och det vill jag inte.

Jag tycker om skolan och vissa lektioner går jättebra, men jag verkar bara tycka om känslan när de andra sitter på lektioner. Varför gör jag så?

Svar

Tyvärr kan jag nog inte ge något exakt svar på varför du har så svårt att komma iväg till skolan trots att du gärna vill. Men jag har några tankar du kanske kan fundera vidare kring.

För det första tänker jag att du inte är ensam om att känna som du gör. Många har svårt att komma iväg på saker och skjuter upp det till sista sekunden. Det kan bero på olika saker. Till exempel att man har en oro inom sig som gör att att man får svårt att planera och strukturera sin tillvaro.

Men det kan också handla om att det är något som är jobbigt i skolan, till exempel en rädsla för att det ska bli jobbigt med kompisar eller lärare eller att man ska känna sig ensam. Men det kan förstås finnas andra orsaker också.

Förutom att du har svårt att komma iväg i tid verkar du dessutom drabbas av en rädsla att något jobbigt ska hända om du kommer för sent. Du skriver att lärarna kanske kommer att reagera och att du kanske får frågor från de andra i klassen.

Jag undrar om det kan vara så att du är en ganska blyg person. Om man är blyg är det vanligt att man lätt oroa sig för vad andra tycker och tänker. Man kan då få ganska starka obehagskänslor när man får blickarna på sig. Kanske uppfattasandras blickar som otrevliga fast de egentligen inte är det.

Du skriver också att du flyttat hemifrån och att dina föräldrar inte vet att du inte klarar av att gå till skolan. Det låter väldigt jobbigt. Jag får en känsla av att du är ganska ensam med hur du mår och hur du har det. Finns det någon du kan prata med?

Du skulle till exempel kunna kontakta skolkuratorn och berätta om det här. Bara att prata om sina svårigheter kan ibland hjälpa ganska mycket. Kanske kan skolkuratorn eller någon annan på skolan stötta dig även rent praktiskt så att du kommer iväg på morgnarna.

Eftersom du inte bor hemma längre förväntas du ta ansvar själv och klara din tillvaro på egen hand. Det är inte så lätt alla gånger. Man kan behöva stöd och uppmuntran och känna att någon bryr sig.

Rent praktiskt tycker jag att du ska göra så här:

  • Kvällen innan du ska gå till skolan bör du förbereda så att allting är klart. Förbered gärna frukosten, vad du ska ha på dig och vad du ska ha med dig.
  • På morgonen kan du försöka göra allting nästan som en "robot" utan att tänka för mycket. Sätt dig inte i sängen när du väl har klivit upp. Se till att snabbt gå hemifrån när du är klar. Om du börjar fundera, känna efter och oroa dig kommer du att tappa energi och det blir svårare att komma iväg.

Om du märker att du blir sittande och att du inte kommer att komma i tid, öva dig då i att komma för sent. Det är mycket bättre att du kommer för sent än inte alls. När du sen kommer in i klassrummet, försök att möta blickarna istället för att skygga undan.

På det viset känner du att du har kontroll och det blir då förmodligen mindre jobbigt. De obehagskänslor som kanske kommer behöver du acceptera. Låt de bara finnas där tills de börjar försvinna. Att komma för sent är verkligen inte så farligt. Lärare och alla andra i skolan blir betydligt mer bekymrade om man inte kommer alls.

Att vara ensam hemma och må dåligt med ångest är det absolut sämsta alternativet. Så ska du inte behöva ha det. Prata med din skolkurator eller någon annan vuxen du litar på. Det kommer att vara till hjälp för dig.

Om du tror att din oro även handlar om andra saker, till exempel familjen eller kompisar eller hur du ser på dig själv kan du även kontakta en ungdomsmottagning och be att få komma på samtal där.

Med vänliga hälsningar

Mikael Cleryd, psykolog

Information om sidan

  • Manusförfattare:

    Mikael Cleryd, psykolog